Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredriksborg 1. Befästning vid inloppet till Stockholm - Fredriksborg 2. Strandverk vid Marstrand - Fredriks församling - Fredrikshald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blockhus skyddad kedjespärrning. Ett par år senare
började man försänka Oxdjupet, och härmed var
det vackra F:s öde besegladt. Kedan dessförinnan
hade emellertid förfallets tid börjat. Begärda
reparationsmedel beviljades nämligen ej, och
1826 hotade kaponjärerna att falla i ruiner. Den
södra kaponjären refs därför 1838–39. Sedermera
iståndsattes norra kaponjären och användes till kasern
för kronoarbetskarlar, men tornet, som mestadels
användts till krutmagasin, fick förfalla; slutligen
nedrefs dess öfversta del, och 1871 bortrefs allt
hvad som återstod af sandstensklädnaden för att
användas vid en befästning, Oskar-Fredriksborg,
som då påbörjades på sundets andra strand, på
Rindön. I gengäld lades dock ett spåntak öfver den
ruin man sålunda med vett och vilja åstadkommit,
och tack vare detta, som sedermera nödtorftigt
underhållits, har åtminstone denna kvarlefva af det
fordom så ståtliga F. kunnat bevaras till vår tid. –
2. Strandverk vid Marstrand. Åren 1734–40 uppfördes
vid norra hamninloppet ett strandbatteri, som från
1779 började förlängas och förstärkas samt delvis
kasematteras. Ritningen till den nya befästningen, som
fick namnet F., fastställdes 1780, och bestyckningen
blef 9 kanoner och 4 haubitser. 1782 biföll K. M:t
en framställning om, att judarna i Marstrand skulle
få hyra corps de gardet i F. till synagoga. Under
1800-talet framlades flera förslag till förstärkning
eller ombyggnad, men allt utan resultat. Sedan
1882 delar F. Karlstens öde att tills vidare endast
nödtorftigt underhållas.
L. W:son M.
Fredriks församling är en sällan använd benämning å
Finska nationella församlingen i Stockholm.
Fredrikshald, stad i Smaalenenes amt, Norge,
vid Tistedalsälfvens utlopp i Idefjorden och
vid järnvägen Kristiania–Dalsland. Staden ligger
omsluten af berg och har efter 1826 års brand väl
reglerats. Skeppsfart och trävaruhandel. 11,957
inv. (1900). Platsen hette ursprungligen
Halden; den fick 1665 stadsprivilegier och namnet
F. 1644–45 byggdes vid Halden ett palissadverk, ett
bålverk "vdi Gaderne" och ett bestyckadt vakthus vid
sjön. Samtidigt anlades på berget strax ö. om Halden
befästningen Cretzenstein, som blef begynnelsen till
fästningen Fredriksten (se d. o.). 1658 iståndsattes
befästningarna, och 16 sept. s. å. voro borgarna
behjälpliga att afslå H. Stakes anfall mot
Cretzenstein. I början af 1659 byggdes en skans på
den framför älfmynningen liggande Sauöen, hvarjämte
ett provisoriskt bröstvärn uppfördes vid Sörhalden
längs stranden och på isen tvärs öfver älfmynningen
samt vid Nordhalden. 4 febr. s. å. eröfrade Stake
dock Sauöen och Nordhalden, som af de retirerande
norrmännen antändes, men öfver bron till det viktigare
Sörhalden kunde svenskarna ej komma, hvarför Stake
drog bort. Härefter förstärktes Haldens befästningar,
Borgerskansen anlades, och en gammal skans på
Rödsberget n. om älfven iståndsattes, hvarigenom
Halden kunde motstå Lars Kaggs eröfringsförsök i
jan. och febr. 1660. Staden afbrann 1667, 1676 och
1703, och i sammanhang därmed förstördes äfven dess
befästningar. En del befästningsarbeten utfördes
visserligen, men F. var vid svenskarnas infall i Norge
1716 tämligen försvarslöst, hvarför i hast palissader,
bröstvärn och batterier uppfördes, och först efter
en förbittrad strid kunde Karl XII 4 juli bemäktiga
sig staden, som då antändes af norrmännen själfva,
hvarigenom svenskarna
Fig. 1. En del af Fredrikshald, med
fästningen Fredriksten. (Jfr kartan
sp. 1321–22.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
