Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frederiksberg - Frederiksborg (Fredriksborg), fäste. Se Bergenhus - Frederiksborg. 1. F. amt - Frederiksborg. 2. F. slott - Frederiksborg. 3. F. stuteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folklif. 1859 öfverlämnades en del af parken till
zoologisk trädgård och 1884 en annan del till
Det danske haveselskab. 1858 restes vid ingången
till parken en bronsstaty af Fredrik VI och 1890
i Söndermarken en bronsstaty af minister Hall. –
Litt.: F. J. Meier, ”Frederiksberg slot”, 1896. –
Frederiksberg by, ett slags förstad till Köpenhamn,
men en själfständig kommun, ehuru fullständigt
omsluten af hufvudstaden och de därmed nyligen förenta
Valby och Brönshöj. Under medeltiden låg där byn
Solbjerg, som 1416 kom under kronan och lades under
Köpenhamns slotts ”ladegaard”. I midten af 1600-talet
försöktes ett bebyggande medelst Amagerbönder (däraf
namnet Ny Hollænderby), men med ringa resultat;
köpenhamnska familjer lågo där på sommarnöje ännu
under 1800-talet, och flera ännu mycket besökta
nöjesetablissemang uppfördes; 1850 var invånarantalet
endast 2,900, men sedan har bebyggandet fortgått med
ständigt växande omfattning, och 1907 var folkmängden
91,000 pers. Först var F. en fridfull villastad, men
nu äro stora delar tätt bebyggda med höga hus och
icke få fabriker. Där uppfördes 1855 anstalten för
sinnesslöa, Gamle bakkehus, 1856 Landbohöjskolen, 1857
de Classenska arbetarbostäderna, 1859 Köpenhamns
sjukhem och 1863 Diakoniss-stiftelsen. Äfven
Köpenhamns tvångsarbetsanstalt (”ladegaarden”)
ligger där. Sedan 1857 utgör F. en särskild kommun,
hvars förvaltning liknar städernas, ehuru den saknar
en borgmästare, har sedan 1888 egen jurisdiktion med
en "birkedommer" och en särskild brottmålsdomare
och är sedan 1897 eget prosteri. Där finnas
fem sockenkyrkor och några mindre frikyrkor, sju
kommunalskolor och flera stora enskilda ”läroverk”;
1903 öppnades ett mönstergillt sjukhus. F. bildar
två folketingskretsar. Jfr Eberlin, ”F.” (1888).
E.Ebg.
Frederiksborg (Fredriksborg), fäste. Se Bergenhus.
Frederiksborg. l. F. amt, danskt amt,
omfattande nordöstra delen af Själland, 1,359
kvkm. 95,100 inv. (1906), hvaraf 24,700 i
städerna Helsingör, Hilleröd, Frederikssund och
Frederiksværk. Roskildefjorden, som skjuter djupt
in i amtets västra del, skiljer Horns herred,
där Jægerspris ligger, från det öfriga. Landet är
backigt: de högsta punkterna äro Maglebjerg vid
Birkeröd, 91 m., Multebjerg vid Esrom-sö, 90 m.,
och Skansebacken vid Hilleröd, 78 m. Vattendragen äro
små. De största af de många sjöarna äro Arre-, Esrom-
och Gurre-sö i norra delen, Farum- och Fure-sö vid
södra gränsen. Jorden är icke synnerligen fruktbar
och delvis sandig. Norr om Arresö ligga numer
planterade flygsandssträckningar. Omkr. 15 proc. af
området (19,500 har) äro skogsmark (bl. a. den stora
Gribskov), mossarna (2,100 har) ge anledning till en
betydande torftäkt. 1901 voro 56,300 har besådda,
32,400 betesmark och äng, medan 9,700 har lågo i
träde. Af husdjur funnos 1903 20,200 hästar, 68,500
nötkreatur, 20,000 får och getter, 69,000 svin,
vidare 602,000 höns och kalkoner, 64,500 ankor och
gäss. Fårafveln har starkt minskats, men svin- och
fjäderfäafveln ökats mycket på senare tider. I amtet
finnas få herrgårdar, men ”arvefæste” är ganska
utbredt. Amtet omfattar tre prosterier och sex härad
samt delas i nio
jurisdiktioner och 5 folketingskretsar. Två järnvägar från
Köpenhamn till Helsingör genomkorsa landet, vidare
utgå två banor från Köpenhamn till Frederikssund och
Slangerup; från Hilleröd till Gilleleje på nordkusten
går Gribskovbanan. E. Ebg.
2. F. slott, beläget i F. amt, 33 km. n. v. om
Köpenhamn, vid staden Hilleröd, byggdt
på tre genom broar förenta holmar i
Frederiksborgsjön. Stället hette förut Hillerödsholm
och namnes redan på 1200-talet, kom 1544 genom
giftermål till Herluf Trolle, som 1560 bytte bort det
till Fredrik II. Denne började genast bygga, men hann
endast uppföra några tillbyggnader. Han bodde ständigt
på sitt nya slott, som fick hans namn, och där föddes
hans son Kristian IV. Denne lät 1602 rasera den af
Herluf Trolle uppförda hufvudbyggnaden och byggde
1603–20 det nya F. i holländsk renässans, med
tre långa, inbördes förenta flyglar, fyra våningar
höga samt med fyra smala torn; murarna höja sig
delvis direkt ur sjön. Det var färdigt 1625, mycket
praktfullt och konstnärligt utsmyckadt samt omtalas
tidigt som ”Nordens Versailles”. Kristian IV bodde
ofta där, och flera af hans barn, bl. a. Leonora
Kristina, föddes på F. 1658 mottog Fredrik III där
Karl Gustaf, och denne bodde där under Köpenhamns
belägring, då slottet härjades och plundrades på sina
konstverk och dyrbarheter. De följande konungarna
bodde där mera sällan (däremot Karl XII 1700), och
i slottskyrkan kröntes 1671–1840 alla konungar
utom Kristian VII. Fredrik VII uppehöll sig mycket
på F., där han 1850 vigdes vid grefvinnan Danner,
men fördrefs därifrån af eldsvådan 17 dec. 1859,
då slottet till stor del ödelades. Man började
snart återuppföra F.; kyrkan invigdes 1864,
och 1875 voro de andra flyglarna under tak.
Tack vare bryggar J. C. Jacobsens frikostighet
smyckades Kristian IV:s bönstol i kyrkan 1866-80
med 23 bibliska bilder af K. Bloch. 1877 beslöts
att omdana F. till ett danskt historiskt museum,
hvartill Jacobsen likaledes skänkte de behöfliga
medlen, och 1881 öppnades detta, sedan Kungaflygeln
blifvit färdig. 1884 tillkom Prinsessflygeln, och
1893 var museet i fullständigt skick. 1888 uppsattes
på slottets förgård den praktfulla Neptunusbrunnen
med 17 stora bronsfigurer i stället för den,
som 1659 bortfördes till Sverige (Drottningholm).
De nya figurerna äro modellerade efter de gamla,
med undantag af en, som modellerats af J. Börjeson.
I ett af tornen har 1895 uppsatts ett sinnrikt
klockspel. Slottets park är anlagd i fransk stil med
terrasser och långa alléer samt klippta buxbomshäckar;
där restes 1884 ett minnesmärke öfver statsmannen
K. D. Reventlow. I det s. k. Indelukket, som äfven
hör till slottet, ligger den likaledes af Kristian
IV uppförda ”Badstuen”. På F. afslöts 3 juli 1720
en fred emellan Sverige och Danmark (om villkoren se
Nordiska kriget, Stora). Afbildningar af F. finnas
å pl. XXVI och XXVII till art. Byggnadskonsten.
E. Ebg.
3. F. stuteri upprättades redan af Fredrik II
och utvidgades af de följande konungarna. På
1700-talet råkade det i förfall, men ännu 1832 funnos
likväl 659 hästar kvar. 1871 upphörde stuteriet
fullkomligt som statens egendom, men fortsattes ännu
några år af en enskild. Som resultat af dess tillvaro
utbildades en ras af lättare hästar, den s. k.
frederiksborgsrasen. Jfr V. Prosch,
”Frederiksborg stutteri” (1866).
E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
