Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1241-1242 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frauenhoferska linjerna - Fraustadt (Frauenstadt, po. Wszowa) - Fravaschi - Fraxinus, bot. Se Asksläktet - Fray Bentos - Fray Candil, pseudonym. Se Bobadilla, E. - Fray Gerundio, pseudonym för Lafuente, M. - Frayssinous, Denis Antoine Luc de - Frazer, James George

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fraunhoferska linjerna. (Efter upptäckarens original.)

linjerna med bokstäfverna A–H (se fig.). I rödt
ligga linjerna A, a och B, på gränsen mellan rödt
och orange C; D-linjen ligger i den gula, E och b
i den gröna, F i den blåa färgen, samt G och H
i den violetta. Fraunhoferska linjerna ha sedermera
studerats af bl. a. G. R. Kirchhoff och A. J.
Ångström, i hvilken senares utmärkta arbete Spectre
normal du soleil (1868) omkr. ett tusen linjer finnas
bestämda. Angående dessa linjers uppkomst och
betydelse se Spektralanalys.
K. L.*

Fraustadt (Frauenstadt, po. Wszowa), stad
i preussiska reg.-omr. Posen, vid järnvägslinjen
Lissa-Sagan. 7,462 inv. (1900), mest
evangeliska. Klädesfabriker. Spannmåls- och
kreaturshandel. 3 febr. 1706 vunno svenskarna, 9,400
man under general Rehnschiöld, en lysande seger
därstädes öfver en förenad sachsisk och rysk här,
uppgående till 18,300 man, under sachsiske generalen
v. Schulenburg. De förres förlust uti slaget, som
räckte endast två timmar, utgjordes af 350 döda och
740 sårade. Schulenburg förlorade 7,300 döda;
omkr. 7,600 gjordes till fångar, hvarjämte 29
kanoner, 44 mörsare, 73 fanor, ammunition och
fotfolkets alla gevär föllo i svenskarnas händer.
Efter denna seger utnämndes Rehnschiöld till
grefve och fältmarskalk, och öfver densamma
präglades en minnespenning. Litt.: H. Zechlin,
”Die schlacht bei F.” (1896; i ”Zeitschr. der
historischen gesellschaft für die provinz Posen”),
och E. Leijonhufvud, ”Slaget vid F.” (i ”Ill.
militärrevy”, 1906).
(C. O. N.)

Fravaschi (avestaspråket; pehlvi fravahr; npers.
farvar, ferver), iransk myt., lifsväsendet, själen,
anden i människan, fattad såsom en liten varelse, som
kan lämna kroppen och som fortlefver efter döden;
skyddsande, motsvarande nordbornas fylgja: vidare
anden i allting: ”allt har sin fravaschi”. ”De frommes
fravaschier” hjälpa den fromme zoroastriern i
arbete och strider. I mängd uppträda de såsom
beskyddare af växtlighet, vattendrag, stjärnor och alla
Ormusds skapelser mot de onda makterna. Jfr N.
Söderblom, ”Les fravashis” (1899).
N. S.

Fraxinus, bot. Se Asksläktet.

Fray Bentos [fräj bentå′s], officiellt Independencia,
stad i sydamerikanska republiken
Uruguay, dep. Rio Negro, vid Uruguay. Omkr. 5,000
inv. Stora slakterier och etablissemang för tillverkning
af köttextrakt.
(J. F. N.)

Fray Candil [frāj kandi′l], pseudonym. Se
Bobadilla, E.

Fray Gerundio [frāj chero′ndiå], pseudonym för
Lafuente, M.

Frayssinous [frāsino’ l. -no′s], Denis
Antoine Luc de, grefve, fransk prelat och andlig
vältalare, f. 1765, d. 1841, blef präst 1789, vann
under de första åren af 19:e årh. stort anseende
för sina om stort mod vittnande andliga föredrag i
åtskilliga af Paris’ kyrkor. Han var ifrig rojalist
och gallikan, och hans stora begåfning togs i
anspråk af Bourbonerna. 1821 blef F. förste aumônier
och hofpredikant hos Ludvig XVIII, 1822 biskop in
partibus i Hermopolis, grefve och led. af Franska
akad. samt 1823 ”grand-maître de l’université”. 1824–28
var han kultusminister i Villèles ministär, under
hvilken tid han återkallade jesuiterna. Efter
julirevolutionen 1830 följde han den k. familjen
i landsflykten och ledde till 1838 hertigens
af Bordeaux uppfostran.

– Skrifter: Les vrais principes de l’église
gallicane sur la puissance ecclésiastique (1818),
Défense du christianisme (3 bd, 1828; ny uppl. 1889)
och Conférences et discours inédits (1843). Se
Henrion, ”Vie de F.” (2 bd, 1844), och G. Weill:
”La France sous la monarchie constitutionnelle”
(1902). (Hj. H–t.)

Frazer [fréYsə], James George, engelsk
religionsforskare och etnolog, f. 1854 i Glasgow,
blef 1879 fellow i Trinity college i Cambridge och
1908 professor i antropologi i Liverpool. F. är
led. af British academy. Inom den samtida
religionsvetenskapen är han den mest berömde
målsmannen för den antropologiska skolan, som belyser
religionernas, äfven de högres, inrättningar och
föreställningar medelst folktron och dess bruk i
alla tider. Denna riktning har mer, än tillförene
skett, uppmärksammat riternas betydelse, äfven för
mytologien. Bland F:s många verk och uppsatser må
nämnas Totemism (1887; 2:a uppl. 1907), den med
utförlig folkloristisk, kulthistorisk och mytologisk
kommentar försedda öfv. Pausanias’s description of
Greece (6 bd, 1898), följd 1900 af Pausanias and
other greek sketches, samt hans hufvudarbete, ett den
jämförande religionsvetenskapens ”standard work”,
den rikaste befintliga materialsamlingen inom sitt
område, tillika utmärkt genom en mycket fängslande
framställningskonst: The golden bough (2 bd, 1890;
2:a uppl. 1900 i 3 bd; den 3:e väntade uppl. blir ännu
större), där F., utgående från Dianalundens ”kung”
vid Nemisjön i Albanobergen, hvilken efter att ha
brutit misteln, ”den gyllene grenen”, hade dödat sin
föregångare och stundligen väntade den, som skulle
komma och i envig taga hans eget lif för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>