Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1235-1236 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fras 2. Mus. - Fras. - Frascati - Frasco - Fraseologi - Fraser, Great Sandy island - Fraser, vidt utgrenad skotsk höglandssläkt - Fraser, Simon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jfr äfven Carpé, "Grouping,
articulating and phrasing" (1898).
1. Ad. N-n. 2. A. L. (E. F-t.)

Fras., vid växtnamn förkortning för engelske
botanisten John Fraser [fréYsa], f. 1750 i Skottland,
d. 1811 i London, hvilken 1780-1810 flera gånger
bereste Nord-Amerika och därifrån införde tall-
och ekarter samt Azalea och andra trädgårdsväxter.

Frascati [-käti], "Löfhyddor", stad i italienska
prov. Rom, 17 km. s. ö. om Rom. 322 m. ö. h. 9,915
inv. (1901). Biskopssäte. Staden, som ligger på norra
sluttningen af Albanobergen, nedanför ruinerna af
det gamla Tusculum, är berömd för sitt härliga läge,
sin rena, friska luft, som gör den såväl
för främlingar som romare till en omtyckt
sommarvistelseort, och i synnerhet genom de i 16:e
och 17:e årh. af romerska ädlingar i trakten anlagda
praktfulla villorna, såsom Villa Aldobrandini (i
släkten Borgheses ego), V. Ruffinella, V. Falconieri,
V. Lancellotti (förr Piccolomini), V. Torlonia
(fordom Conti), m. fl. Staden har en katedral
(San Pietro) jämte flera gamla kyrkor och drifver
stark trädgårdsodling. - F. är romarnas Tusculum,
som förstördes 1191. Lämningar af den gamla staden
ligga ofvanför F. och bestå företrädesvis af den 1861
utgräfda s. k. "villa di Cicerone", en antik borg,
cyklopiska murar, ruiner af en teater, hvilken kallas
"Scuola di Cicerone", m. m. Villa Falconieri har såsom
gåfva tillfallit kejsar Vilhelm II, som beslutit
att upplåta den åt tyska konstakademien i Rom.
(J. F. N. G-g N.)

Frascati.

Frasco [-ska], sp. ("flaska"), sydamerikanskt
rymdmått för våta varor, i Argentina = 1/32 barril =
2,375 l., i Paraguay = 3,029 l.

Fraseologi (af fras, se d. o., och logos,
lära), läran om ett språks uttryckssätt och
vändningar eller en samling af till ett språk
hörande (s. k. idiomatiska) uttryck. En del
fraseologi innehålles i vanliga ordböcker till
belysning af respektive stickords konstruktion och
betydelseomfång. På svenska föreligger endast en
fraseologisk samling, H. Vendells "Bidrag till svensk
fraseologi" (1903). Ordet nyttjas särskildt vid de
klassiska språkens vetenskapliga behandling,
och ofta förekomma arbeten
med titlarna "Phraseologia græca" l. "Phr. latina".
R-n B.

Fraser [fréYsa], Great Sandy island, ö på sydöstra
kusten af Queensland, Australien, 105 km. lång, ända
till 16 km. bred, 1,350 kvkm., bildar med fastlandet
Hervey bay.

Fraser [fréYsa], vidt utgrenad skotsk höglandssläkt,
hvilken redan 1338 kom i besittning af staden och
slottet Lovat i Inverness-shire. Jfr J. Anderson,
"Historical account of the family of F." (1825).

1. Simon F., 12:e lord Lovat, f. omkr. 1667, d. 1747,
var vida beryktad som
intrigmakare. 1698 hade han "blifvit dödsdömd för det
att han med våld tvingat arftagerskan till slottet
Lovat till giftermål med sig, sedan godsens senaste
innehafvare förmåtts att testamentera dem till hans
fader. Som landsflykting sökte han i Paris vinna
jakobiternas förtroende, men förgäfves, och nödgades
tillbringa en längre tid i ett franskt fängelse. Vid
1715 års resning i Skottland höll F. med sin klan fast
vid regeringen och omöjliggjorde därigenom resningens
framgång i nordligaste Skottland, hvarför han 1716
erhöll full benådning; något senare återförvärfvade
han äfven släktgodsen. I högländerna växte hans
personliga inflytande alltmer, samtidigt med att
F. sökte vidmakthålla förtroliga förbindelser såväl
med regeringen som med den Stuartske pretendenten. Vid
1745 års resning fortsatte han i det längsta sitt
dubbelspel, togs i dec. s. å. som gisslan för klanens
regeringstrohet, men flydde kort därpå, infångades
ånyo kort efter Culloden-slaget, insattes i Tower,
dömdes till döden som förrädare och blef 9 apr. 1747
afrättad under lifligt deltagande från allmänhetens
sida. Jfr J. Hill Burton, "Life of Simon, lord Lovat"
(1847), och mrs Thomson, "Memoirs of the jacobites"
(3 bd, 1845-56).

2. Simon F., den föregåendes
son, krigare, f. 1726, d. 1782, stred 1745-46 i
pretendentens här, satt fången till 1747 och erhöll
full benådning 1750. Under sjuåriga kriget uppsatte
han en höglandskår och stred som dess öfverste med
utmärkelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>