Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom koncentriska banlinjer, så att man med skäl
jämfört det franska bannätet med ett spindelnät. Den
första linje, som byggdes, var Andrézieux-S:t
Étienne-Lyonbanan (1828), hvilken till 1832 begagnade
hästar som drifkraft. 1837 öppnades linjen Paris-S:t
Germain. Ännu 1842 var linjelängden blott 599
km., och först med detta år började, kan man säga,
järnvägsbyggandet på allvar. 31 dec. 1905 trafikerades
inalles 46,700 km., däraf 39,820 km. hufvudlinjer
och 6,880 km. lokalbanor. Till största delen egas
banorna af bolag; vid slutet af 1903 voro endast 2,916
km. statsbanor. Emellertid komma de sex stora bolagens
linjer att kostnadsfritt tillfalla staten vid olika
tider mellan 1950 och 1960. Hufvudbanorna tillhöra
nu sex stora bolag (banlängderna afse 31 dec. 1903):
Nordbanbolaget (3,766 km.), Östbanbolaget (4,908
km.), Västbanbolaget (5,846 km.), Orléansbanbolaget
(7,348 km.), Medelhafsbanbolaget (9,272 km.),
Sydbanbolaget (3,706 km.); dessutom finnas flera
mindre järnvägsbolag. Samtliga inkomster af
järnvägarna stego 1903 till 1,504,5 mill. frcs,
utgifterna till 799,1 mill., nettobehållningen till
705,4 mill. frcs eller 18,038 frcs per bankm. Äfven
spårvägslinjerna (den första Louvre-Sèvres 1854) ha
under senare år utvecklat sig raskt; i slutet af 1903
funnos 3,895 km. sådana banor. - Post och telegraf,
hvilka lyda under samma förvaltning, räknade 1905
12,206 postanstalter, 12,625 stats- och 3,735 privata
telegrafanstalter, 164,468 km. telegraflinjer och
610,921 km. trådlängd. Telefonnätet hade 150,385
apparater och 556,608 km. i trådlängd. - Befordrade
blefvo inalles 1,174,3 mill. bref, 88,9 mill. brefkort
och 1,903 mill. trycksaker, vidare penningförsändelser
till ett angifvet värde af 7,467,9 mill. frcs
samt 55,8 mill. telegrafdepescher. Den gemensamma
inkomstsiffran steg 1904 till 313,8 mill. frcs,
utgifterna till 245,9 mill. frcs.
Banker och kreditanstalter. Den 1800 inrättade Banque
de France är landets enda sedelutgifvande bank
(sedelutgifningsrättens maximum 5,8 milliarder
frcs). Andra mera betydande bankanstalter med
deras inbetalda grundkapital äro Crédit foncier
(170,5 mill. frcs), Crédit Lyonnais (200 mill.),
Comptoir national d’escompte de Paris (150 mill.),
Société générale de crédit industriel et commercial
(100 mill.), Société générale pour favoriser le
développement de commerce et de l’industrie (300
mill.), Crédit mobilier (40 mill.). Sparkassorna
(caisses d’épargne) voro vid 1904 års slut 550
(med 1,461 filialer) med 7,4 mill. motböcker,
å hvilka voro insatta 3,246 mill. frcs, dessutom
Caisse nalionale d’épargne (motsv. Postsparbanken),
med 3,6 mill. insättare, hvilka hade en behållning
af 1,187 mill. frcs.
Mått- och viktsystem är det 1795 införda
metersystemet, som nu antagits i de flesta länder
(se Metersystemet). Vid dess införande fastställdes
de nya måttens förhållande till de äldre så, att
1 toise (à 6 pieds du roi, à 12 pouces) = 1,949,03631
mm., 1 lieue (25 lieues på 1 grad) = 4,452,263 m.,
1 boisseau à 16 litrons = 13,oo83 l., 1 velte à 4 pots
à 2 pintes = 7,45054 l., 1 livre poids de Marc à 16
onces à 8 gros = 489,5058 gr. - 1 tonneau-métrique
(millier) är 10 quintaux-métr. à 100 kg.
Myntväsen. Genom lag af 28 mars 1803
blef ett mynt, innehållande 5 gr. silfver af
0,900 finhet myntenhet under namnet franc, delad
i 100 centimes. Den motsvarar i svenskt mynt 71,5
öre. Med vissa andra stater är en myntkonvention
(se d. o.) ingången. Se vidare Franc.
Finanser. F:s statsinkomster äro af följande
olika slag (storleken uppgifves enligt budgeten
för 1907). 1. Direkta skatter (contributions
directes). Dit räknas grund- och husskatten
(contribution foncière, från 1791) 198,5 mill. frcs,
mobiliarskatten (från 1791) 103 mill. frcs, dörr-
och fönsterskatten (från 1798) 67 mill. frcs;
yrkesskatten (contribution des patentes,
från 1791) 140,2 mill. frcs; tillsammans 509,8
mill. frcs. 2. Taxes spéciales assimilées aux
contributions directes: skatter på jord under
"mainmorte" (se d. o.) 12,3 mill. frcs, grufafgifter
5,9 mill. frcs, afgifter för justering af mått och
vikter 3,8 mill. frcs, skatt på hästar och vagnar
15,7 mill. frcs samt några andra afgifter; inalles 44
mill. frcs. 3. Inkomster från statsdomänerna (hvilkas
kapitalvärde beräknas till 3,800 mill. frcs) 57,5
mill. frcs. 4. Indirekta skatter (impôts et revenus
indirects). Dessa utgöras af inregistreringsafgifter
629,8 mill. frcs, stämpelafgifter 197,8
mill. frcs, börsskatter 7,7 mill. frcs, skatter
på inkomst af lös egendom 85,8 mill. frcs, tullar
445,6 mill. frcs, konsumtionsskatter (på spirituösa
drycker, salt m. m.) 592,3 mill. frcs, sockerskatten
141,2 mill. frcs; tills. indirekta skatter 2,100,3
mill. frcs. 5. Inkomster af monopol och af statens
industriella verksamhet, däraf för tillverkning af
tändstickor och krut 52,3 mill. frcs, tobaksvaror
450,6 mill. frcs, post- samt telegraf- och
telefonmedel 318,4 mill. frcs, diverse annan
verksamhet (myntregale, järnvägsmedel m. m.) 20,4
mill. frcs; inalles 841,7 mill. frcs.
6. Diverse och tillfälliga inkomster 278,8 mill. frcs.
Hela inkomstbudgeten steg alltså 1906 till 3,832,3
mill. frcs.
Af statsutgifterna märkas i första rummet räntor på
och amortering af statsskulden (1,233,5 mill. frcs),
utgifter för presidenten (1,2 mill. frcs) och
nationalförsamlingen (18,1 mill. frcs), inalles 19,3
mill. frcs, öfriga utgifter under finansministeriet
304,7 mill. frcs, under justitieministeriet
38,7 mill. frcs, under utrikesministeriet 19,1
mill. frcs, under inrikesministeriet 104 mill. frcs,
under krigsministeriet 780 mill. frcs, under
marinministeriet 312,2 mill. frcs, under ministeriet
för den allmänna undervisningen (261,4) och de sköna
konsterna (17,46) och kult (0,51), tills. 279,3
mill. frcs, under handels- och industriministeriet
56,5 mill. frcs, under kolonialministeriet
109,5 mill. frcs, under jordbruksministeriet 45,2
mill. frcs, under ministeriet för offentliga
arbeten, post och telegraf 232,4 mill. frcs.
Hela utgiftssumman 3,833,8 mill. frcs. - Statsskulden,
som mestadels upptagits i form af perpetuella räntor,
var vid 1907 års början 30,35 milliarder frcs,
den största skuld någon stat egt. - Till dessa
siffror komma departementens budgeter (med omkr. 351
mill. i inkomster och utgifter och en skuldsumma af
omkr. 570 mill. frcs år 1903) samt kommunernas (med
omkr. 847 mill. frcs inkomster 1905, däraf Paris’
331 mill., samt 816 mill. utgifter); kommunernas
skulder vid 1904 års slut uppgingo till 3,992,3
mill. frcs (däraf 2,425 mill. komma på Paris).
J. F. N.
Undervisningsväsendet fick sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
