Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main - Frankfurt an der Oder. 1. Regeringsområde - Frankfurt an der Oder. 2. Hufvudstad i nämnda område - Frankfurt-Attentatet - Frankfurt-freden. Se Frankfurt am Main, sp. 1095 - Frankfurt-recessen - Frankiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fogdevärdigheten därstädes afskaffades. 1530 infördes
reformationen; dock afskaffades ej katolicismen helt
och hållet, och stadens råd, ehuru protestantiskt,
sökte att så mycket som möjligt intaga en neutral
ställning mellan religionspartierna, för att ej
stöta sig med kejsaren. Därför höllos ofta konvent
därstädes mellan de protestantiske furstarna och 1558
en furstedag, på hvilken F.-recessen afslöts. Från
1562 var F. kejsarnas kröningsstad. I andra hälften
af 16:e årh. upptog F. många för religionens
skull fördrifna holländska familjer, hvilka i hög
grad befordrade stadens företagsamhetsanda och
konstskicklighet, samt senare, efter Nantesiska
ediktets upphäfvande (1685), äfven franska
protestanter. Enligt öfverenskommelse med F. besatte
svenskarna Sachsenhausen i nov. 1631; samtidigt slöt
Gustaf II Adolf förbund med F. och tillbringade sedan
vintermånaderna i staden, där han ock mottog sin
gemål. 1681 hölls här en tysk furstekongress riktad
mot Frankrikes öfvermod. I sjuåriga kriget besattes
staden 2 jan. 1759 af fransmännen under Soubise. I
de franska revolutionskrigen intogs den af Custine,
23 okt. 1792, och af Kléber, 15 juli 1796. Medan
genom riksdeputationens hufvudbeslut 1803 nästan
alla riksstäder förlorade sin frihet, förblef F. fri
riksstad, men då Rhenförbundet (1806) stiftades,
förlorade det sin själfständighet och förenades
med furst-primas K. von Dalbergs stater. 1810
blef F. hufvudstad i det nyskapade storhertigdömet
F. (5,160 kvkm., 302,000 inv.), som bildades af
riksstaden F:s område, furstendömet Aschaffenburg,
grefskapet Wetzlar samt furstendömena Fulda och
Hanau m. m. och var indeladt i fyra departement,
F., Aschaffenburg, Fulda och Hanau. Vid Tysklands
omgestaltning 1815 blef F. med närmaste omnejd
åter en fri stad och 1816 förbundsdagens säte. 3
april 1833 egde det s. k. Frankfurt-attentatet
(se d. o.) rum. 1848 och 1849 var F. medelpunkten
för det politiska lifvet i Tyskland. 31 mars-3
april 1848 hade det s. k. vorparlamentet sina
sammanträden därstädes och 18 maj 1848-31 maj
1849 tyska nationalförsamlingen, liksom också
tyske riksföreståndaren ärkehertig Johan där hade
sitt säte från 12 juli 1848 till 20 dec. 1849. I
aug. 1863 hölls där en furstedag, som afhandlade
frågan om en reform af Tyska förbundet. Då vid
preussisk-österrikiska krigets utbrott F. ställde sig
fientligt mot Preussen, besattes det 16 juli 1866 af
general Vogel v. Falckenstein och införlifvades 18
okt. s. å. med den preussiska staten, hvarvid det fick
en ny författning. Genom freden i F. 10 maj 1871, som
definitivt bekräftade preliminärfreden i Versailles
26 febr. s. å. och afslutade det fransk-tyska kriget,
bestämdes bl. a., att Frankrike skulle afträda vissa
delar af Elsass och Lothringen (se Elsass-Lothringen),
betala en krigsskadeersättning af 5 milliarder francs
(däraf 1 milliard under 1871) och underhålla de till
summans fulla betalning i Frankrike kvarstannande
tyska ockupationstrupperna; invånarna i de afträdda
landsdelarna skulle till 1 okt. 1872 ega rätt
att välja emellan att kvarstanna eller utflytta
till Frankrike. Fördraget biträddes 14 maj 1871
i Berlin af de sydtyska staterna; ratifikationerna
utväxlades i F. 20 maj emellan Bismarck och J. Favre.
J. F. N.
Frankfurt an der Oder [åder]. 1. Regeringsområde
i preussiska prov. Brandenburg. 19,198
kvkm. 1,202,021 inv. (1905), 62 inv. på 1 kvkm.,
däraf omkr. 4 proc. katoliker. Deladt i 22 kretsar.
– 2. Hufvudstad i nämnda område, ligger, jämte
förstäderna Guben och Lebus, på vänstra stranden af
Oder och är genom en 260 m. lång stenbro
förenad med den tredje förstaden, Damm, på andra
sidan floden. 64,291 inv. (1905). Ofvanför de
forna fästningsverken har en ny stadsdel,
"die Halbestadt", uppstått, hvilken ligger mycket
högre än den gamla staden och är förenad med den genom
en park. Betydlig järnindustri samt tillverkning
af cigarrer, choklad, socker, sprit, papper,
läder, lervaror etc. Liflig handel, som befordras
genom tre marknader. F. har gymnasium, realgymnasium
och en byggnadsskola. Bland anmärkningsvärda
byggnader må nämnas Mariakyrkan (från 13:e årh.),
rådhuset och teatern. Det 1506 af kurfursten
Joakim I stiftade universitetet flyttades 1811
till Breslau, och universitetsbyggnaden användes nu
af realgymnasiet.
– F. erhöll stadsrättigheter 1253 och var under en
del af medeltiden medlem af hansan. F. intogs af
Gustaf Adolf 3 april 1631 med storm efter endast
halfannan dags belägring. J. Banér byggde
därefter en broskans, och G. Horn förstärkte
stadsbefästningarna samt retrancherade sig i juni
vid F., hvilken ort emellertid öfverläts till
kurfursten af Brandenburg i sept., då sachsisk
besättning inlades. 9 okt. 1633 intogs F. af de
kejserlige, men 23 maj 1634 eröfrades staden af
Banér efter 11 dagars belägring samt inrymdes
sedermera än en gång åt brandenburgske kurfursten;
i nov. 1636 besattes F. åter af svenskarna, som
dock kort därefter lämnade staden. Ryssarna,
under Soltikov, besatte F. 1759 samt voro under
de närmast följande åren herrar öfver detsamma.
J. F. N. L. W:son M.
Frankfurt-attentatet, ett dumdristigt försök,
som 3 april 1833 gjordes af medlemmarna i ett,
hufvudsakligen af unga exalterade män bestående,
hemligt politiskt sällskap ("Der männerbund") att
genom öfverrumpling spränga den i Frankfurt am Main
samlade Tyska förbundsdagen.
Frankfurt-freden. Se Frankfurt am Main, sp. 1095.
Frankfurt-recessen, en 1558 mellan kurfurstarna
af Pfalz, Sachsen och Brandenburg samt Hessens,
Pfalz-Zweibrückens och Württembergs hertigar
afslutad öfverenskommelse, hvari deltagarna
förklarade sig vilja fasthålla vid den augsburgiska
bekännelsen och, i motsats till den strängt lutherska
ortodoxien, anslöto sig till Melanchthons mildare
tolkning af vissa omtvistade dogmer.
Frankiska var de germanske frankernas språk, hvilket
tidigt förgrenade sig i munarter. Man indelar det
frankiska språkfältet - hvilket under senare delen af
medeltiden från Rhens nordliga mynningar sträckte
sig i söder till sydliga delen af Rhen-Pfalz -
i två väsentligt skilda språkområden, nämligen
det medeltysk-frankiska och det lågfrankiska
eller nederfrankiska (ty. niederfränkisch,
holl. nederfrankisch. 1) Den medeltyska frankiskan
bildar jämte de (i frankiskan stundom inbegripna)
hessiska och thüringska munarterna öfvergången från
fornhögtyskan, i dess mera utpräglade form, till de
lågtyska språken, men innefattas oftast under namnet
fornhögtyska. Den medeltyska frankiskan skiljer
sig från den strängare fornhögtyskan särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
