Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1031-1032 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fourier, François Marie Charles - Fourierism, Fouriers system. Se Fourier, F. M. C. - Four in hand - Fourmies - Fourmont, Étienne - Fourmont, Michel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

F. var en man med spekulativt sinne, rik fantasi
och djup medkänsla för mänsklighetens lidanden. De
iakttagelser han under sitt affärslif och sina
handelsresor hade tillfälle att göra ledde tidigt
hans uppmärksamhet på de sociala missförhållandena,
och han egnade all den tid, som hans göromål lämnade
öfrig, åt studier öfver samhällsproblemen. Han ansåg
orsaken till alla samhällsolyckor ligga däruti,
att människornas anlag och böjelser förkväfdes eller
missriktades genom skefva samhällsförhållanden. Såsom
drifkraft till all mänsklig verksamhet betraktade
han "passionerna", d. . v. s. de naturliga drifterna
och böjelserna, hvilka enligt hans mening skulle för
människan vara lika många källor till lycka och medel
till andlig utveckling, om de tillfredsställdes på ett
harmoniskt sätt. Men emedan detta ej sker, urarta de
till ensidigt utvecklade begär, som undandraga sig
förnuftets ledning samt blifva olycksbringande för
individen och skadliga för samhället. Ett harmoniskt
tillfredsställande af böjelserna förutsätter, att
arbetet ordnas med fäst afseende på de individuella
egendomligheterna. Detta kan ske endast i en
association, där en hvar får sysselsätta sig med
sådant arbete, för hvilket han har lust, och ombyta
sysselsättning, när han däraf har behof, samt där
likstämmiga individer få samarbeta. I stället för den
oorganiska kommunen och de isolerade hushållen skall
grundelementet i framtidens sociala byggnad blifva
la phalange. d. v. s. ett samhälle af 400 familjer
(omkr. 1,800 personer) med arbetslokaler och bostäder
i en gemensam byggnad, en s. k. falangstär
(se d. o. och Famillstär). Ett sådant samhälle
är stort nog för att omfatta verksamhetsarter,
motsvarande hvarje böjelse, men tillika litet
nog för att med lätthet kunna öfverskådas. Af
falangstärens afkastning skall först hvarje medlem
få sitt nödiga underhåll, hvarefter öfverskottet
delas i tolf delar. Fyra delar tillfalla kapitalet
(d. v. s. fördelas efter insatserna bland dem, som
i företaget insatt sina besparingar), fem arbetet
(d. v. s. utgå såsom aflöningar för fysiskt och
intellektuellt arbete, som utförts för falangen);
tre falangen (d. v. s. fördelas bland dem, som efter
omröstning befunnits inom de olika verksamhetsgrenarna
ha visat den största begåfningen och dugligheten). Det
fourieristiska samhället erkänner således personlig
eganderätt, liksom äfven arfsrätten. Falangen skall
styras af ett årligen valdt råd, i spetsen för
hvilket står en unark; ett visst antal falanger
federeras under en duark, nästa grupp på skalan
står under ledning af en triark o. s. v., och sedan
samhällsskicket på hela jorden blifvit ombildadt i
F:s anda, skall i spetsen för människosläktet stå en
omniark med residens i Konstantinopel.

Af detta samhällsideals förverkligande väntade F. en
period af förut ej anad lycka för människosläktet. På
grund af det hemlighetsfulla samband, som han antog
ega rum mellan mänsklighetens och jordens utveckling,
skall, så lärde han, samtidigt med den
sociala omhvälfningen själfva den yttre
naturen undergå en förändring. En strålkrans
skall omsluta nordpolen; polarhafvets is skall
smälta och ett mildt klimat härska öfver hela
jorden. Människornas medellifslängd skall blifva
144 år, och milliontals vetenskapliga och vittra
snillen skola uppträda. F. hyste en orubblig tro på
sin idés snara förverkligande och var öfvertygad
om, att så snart den första falangstären blifvit
grundlagd, exemplet snart skulle vinna allmän
efterföljd. Själf trodde han sig kallad att bilda
den första falangstären, men han lyckades aldrig
förmå någon för idén intresserad kapitalist att
förskjuta de behöfliga penningmedlen. Försök
att realisera hans plan ha sedermera gjorts, men
skett i liten skala och med otillräckliga medel
samt misslyckats. (Jfr Considérant.) Sina sociala
idéer framlade F. i flera skrifter. De viktigaste
äro Théorie des quatre mouvements et des destinées
générales (1808), Traité de l’association domestique
agricole (2 bd, 1822; ny uppl. under titeln Théorie
de l’unité universelle, 4 bd, 1841), hans mest
betydande arbete, och Le nouveau monde industriel et
sociétaire (1829). F:s Œuvres complètes utgåfvos i
6 bd 1841-45 (ny uppl. 1870). Värdefullare än hans
fantastiska framtidsdrömmar var i vissa punkter
hans kritik öfver den bestående samhällsordningen,
och från hans skildringar af "garantismens" sociala
utvecklingsstadium ha hämtats sådana socialistiska
kraf som på garanteradt existensminimum och
arbetarförsäkring samt talet om "rätten till
arbete". Dessa och andra praktiska socialistkraf
framdrogos ur F:s läror af hans främste lärjunge,
P. V. Considérant (se d. o.). Bland öfriga F:s mera
kända lärjungar må nämnas Lemoyne, Lechevalier och
Pellarin. - Litt.: Considérant, "Exposition abrégée
du systéme de F." (1845), Pellarin, "Charles F.,
sa vie et sa théorie" (5:e uppl. 1872), A. Bebel,
"Charles F." (1888), Warschauer, "Geschichte des
socialismus und kommunismus im 19. jahrhundert"
(abth. 2: "F., seine theorie und seine schule",
1893), och Sambuc, "Le socialisme de F." (1900).
A. F. Å. (V. S-g.)

Fourierism, Fouriers system. Se Fourier, F. M. C.

Four in hand [Wor-in-hä^d], eng., sportt.,
fyrspann. - Four in hand-club, benämning på efter
engelskt mönster bildade föreningar till idkandet
och höjandet af körsporten, särskildt spannkörning,
hvarvid med förkärlek användes mail-coach (se d. o.).
B. C-m.

Fourmies [forml], stad i franska dep. Nord, vid
nordbanan. 13,379 inv. (1901). Betydande ylleindustri,
glasbruk, järnverk.

Fourmont [forml7]. 1. Etienne F., fransk
orientalist, f. 1683, d. 1745, var sedan 1715
professor i arabiska vid Collège de France samt
förvärfvade stort rykte såsom språkforskare,
i synnerhet genom sina långvariga studier i
kinesiskan, ehuru hans djärfva konjekturer, vågade
härledningar och paradoxa satser ha minskat tilliten
till hans arbeten. Han skref bl. a. Linguæ Sinarum
mandarinicæ hieroglypliicæ grammatica (1742). -
2. Michel F., den föregåendes broder, orientalist,
f. 1690, d. 1746, blef 1720 professor i syriska vid
Collège de France och skickades 1727 i vetenskapligt
ändamål till Grekland. Där samlade han ett stort antal
gamla inskrifter och manuskript, men anklagades att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>