Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotokemi - Fotokemigrafi. Se Zinkografi - Fotokemisk reaktion, Fotokemisk syntes. Se Fotokemi - Fotokeramik - Fotokollografi. Se Ljustryck - Fotokromi, Fotokromografi, fotografi i naturliga färger. Se Fotografi, sp. 1000ff - Fotokromoskop. Se Fotografi, sp. 1002 - Fotolito, förkortning af fotolitografi (se d. o.) - Fotolitografi - Fotolys. Se Fotokemi - Fotomekaniska tryckförfaranden - Fotometer 1. Fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
processerna en mycket viktig roll. Växternas assimilation
af luftens kolsyra sker under ljusets inverkan. Därvid
frigöres syre, och kolet upptages af växten och bildar
med vattnets element kolhydrater. Sin största tekniska
användning har fotokemien fått i fotografien. Litt.:
H. W. "Vogel, "Photochemie" (5:e uppl. 1906),
och J. M. Eder, "Photochemie" (3:e uppl. 1906).
J.Htzg.
Fotokemigrafi. Se Zinkografi.
Fotokemisk reaktion, Fotokemisk syntes. Se
Fotokemi.
Fotokeramik, ett förfarande för framställning af
inbrända fotografiska bilder på porslin, glas e. d. En
pigmentbild (se Pigmenttryck), hvars
färgämne består af smältfärg, öfverföres på porslins-
eller glasföremålet och fixeras genom bränning.
J. Htzg.
Fotokollografi (af grek. fos, ljus, kolla, lim,
och grafein, inrista). Se Ljustryck.
Fotokromi (af grek. fos, ljus, och chroma, färg),
Fotokromografi, fotografi i naturliga färger. Se
Fotografi, sp. 1000 ff.
Fotokromoskop (af grek. fos, ljus, chroma, färg,
och skopein, se). Se Fotografi, sp. 1002.
Fotolito, förkortning af fotolitografi
(se d. o.).
Fotolitografi (af grek. fos, ljus, och litografi),
konsten att medelst fotografi på den litografiska
stenen (eller dess ersättningsmedel, zink- eller
aluminiumplåt) åstadkomma en tryckbar bild. En skrift,
teckning e. d., utförd i streck- eller punktmaner,
kan med tillhjälp af detta förfarande öfverföras
på stenen och tryckas. Man har den fördelen,
att bilden efter behag kan göras mindre eller
större än originalbilden, och man undgår därjämte
det mödosamma direkta tecknandet på stenen. Mest
brukas den 1857 först använda, af Asser utarbetade
öfvertrycksmetoden: ett med gelatin öfverdraget, genom
badning i kaliumbikromatlösning känsliggjordt papper
belyses under ett strecknegativ, hvarvid gelatinet
på de belysta ställena garfvas och förlorar sin
svällbarhet i kallt vatten. Efter belysningen lägges
bilden i kallt vatten, hvarvid de icke garfvade
ställena uppsuga vatten, de garfvade, d. v. s. de
belysta, däremot förbli torra, öfverdrager man
bilden med fet färg, så häftar denna endast på de
torra ställena, de fuktiga däremot stöta den feta
färgen ifrån sig. Man erhåller sålunda en bild af
fet färg; denna placeras på en torr litografisk
sten och bringas genom pressning i god kontakt med
stenytan, hvarvid den feta färgen öfverföres på
stenen. Sedan papperet aflägsnats, behandlas stenen
med gummilösning, insvärtas med fet färg och tryckes
(jfr Litografi). - Bland de direkta metoderna
kan nämnas följande af Lemercier 1853 meddelade,
af Macpherson, Reiffenstein m. fl. förbättrade
förfarande: stenen prepareras med en asfaltlösning,
belyses efter torkning under ett strecknegativ och
behandlas därpå med terpentin; denna upplöser de
icke belysta ställena, de belysta ställena ha genom
ljusets inverkan förlorat sin löslighet i de för
asfalten vanliga lösningsmedlen (jfr Fotografi). Sedan
all löslig asfalt är aflägsnad, behandlas stenen
med gummilösning, invalsas med färg och tryckes.
J. Htzg.
Fotolys (af grek. fos, ljus, och lysis, lösning). Se
Fotokemi.
Fotomekaniska tryckförfaranden, fotografiens
användning i förening med de mekaniska
tryckförfarandena för framställning af grafiska
reproduktioner. I likhet med de rent grafiska
tryckmetoderna indelas de fotomekaniska förfarandena
i: djuptrycksförfaranden (se Fotogravyr och
Fotogalvanografi), flacktrycksförfaranden
(se Fotolitografi och Ljustryck)
och högtrycksförfaranden (se Autotypi och
Zinkografi). J. Htzg.
Fotometer (af grek., fos, ljus, och metron,
mått). 1. Fys., apparat, hvarmed olika ljuskällors
fysiologiska effekt på ögat (ljusstyrka) jämföres. Vid
de vanliga fotometrarna varieras de båda ljuskällornas
afstånd från en ofärgad eller hvit yta, tills
denna belyses lika starkt af båda. Då förhålla sig
ljusstyrkorna som kvadraterna på afstånden, så att
om den ena ljuskällan är på dubbelt så stort afstånd
från den belysta ytan som den andra, så är dess
styrka fyra gånger så stor; är afståndet tre gånger,
är ljusstyrkan nio gånger så stor o. s. v. I
Rumfords fotometer ändras ljuskällornas afstånd från
en hvit skärm så, att de skuggor, de kasta på denna
af ett och samma föremål, äro lika svarta. Bunsens
fotometer består af en skärm af papper, på hvilken
en oljefläck anbragts. De ljuskällor, som skola
jämföras, ställas på hvar sin sida om skärmen,
och denna flyttas, tills oljefläcken framträder
lika starkt från båda sidor, hvarpå afstånden
uppmätas och ljusstyrkornas förhållande beräknas
enligt ofvan anförda relation. För att samtidigt
kunna betrakta papperets båda sidor användas snedt
ställda speglar. I Lummer-Brodhuns fotometer
användes, för att man samtidigt skall kunna betrakta
de båda af hvar sin ljuskälla belysta sidorna af en
hvit skärm, en sammansatt prisma så konstruerad,
att en bit af den ena sidan af skärmen synes
bredvid en bit af den andra. En annan ofta använd
fotometer är konstruerad af Joly. Den belysta ytan
utgöres här af mellanrummet mellan två skifvor af
ett halfgenomlysande ämne, t. ex. paraffin eller
mjölkglas. För att afgöra, när belysningen från de
båda ljuskällorna är lika, kan man äfven begagna
interferensfenomenet (se Interferens); så sker i
en af Lummer 1901 konstruerad apparat. En alldeles
ny princip för fotometrering speciellt af färgade
ljuskällor infördes 1893 af amerikanen Rood. I
hans fotometer, den s. k. flimmerfotometern, föras
af de båda ljuskällorna belysta ytor växelvis i
synfältet med mycket snabba ombyten, 10-30 växlingar
i sekunden. När belysningen från de båda ljuskällorna
är lika, får ögat intrycket af en lugnt belyst yta; så
länge den är olika, ser man ett fladdrande ungefär som
vid en kinematograf. Roods fotometer har modifierats
af Withmann, Simmance, Krûss och
andra. Fig. åskådliggör Krüss’
flimmerfotometer.
 |
| Krüss’ flimmerfotometer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
