Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskola - Folkskola, Högre - Folkskolans vänner. Se Svenska folkskolans vänner - Folkskoleafgift, Personlig - Folkskoleseminarium. Se Folkskollärarseminarium - Folkskolinspektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ensamt Stockholms utgiftsstat för folkskoleväsendet
beräknades för 1907 till 4,540,000 kr.
Statsbidrag af allmänna medel ha för 1905 för
aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor utgått med tillsammans
6,893,431 kr.
Understöd har för 1905 utgått till lärares aflöning
vid 1,819 fortsättningsskolor med 117,533 kr.
För 1905 har understöd utgått för främjande af
undervisning i slöjd för gossar med 339,545 kr. samt
af undervisning i slöjd för flickor med 207,844 kr.
Pl. I–VIII visa bilder från olika svenska folkskolor,
förnämligast hufvudstadens.
Jfr Folkskollärarnas pensionsinrättning. – Om
folkskoleväsendet i andra länder än Sverige se i de
särskilda artiklarna om de resp. länderna. Litt.:
P. Paulsson, "Historik öfver folkundervisningen
i Sverige från äldsta till närv. tid" (1866),
N. Torpson, "Svenska folkundervisningens utveckling
från reformationen till 1842" (1888), C. O. Arcadius,
"Bilder ur svenska folkundervisningens historia"
(1897), B. G. W. Westling, "Hufvuddragen
af den svenska folkundervisningens historia"
(1900) och "Lärobok i undervisningsväsendets,
särskildt folkskolans historia" (1901), och
N. G. W. Lagerstedt, "Svenska uppfostringsväsendets
historia" (1903).
S. N. (A. J.)
Folkskola, Högre. De s. k. högre folkskolorna ha
tillkommit på grund af motioner vid 1856–58 års
riksdag, hvilken beviljade ett anslag till understöd
för sådana skolor. Enligt gällande bestämmelser
förstås med högre folkskola "en sådan skola, som
för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt
på landet eller i stad, där allmänt läroverk
icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn,
som genomgått den egentliga folkskolan eller på
annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle
att inhämta ett högre mått af bildning, utan att
barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden
eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid
arbete". En sådan skola kan erhålla understöd dels
af statsmedel till högst dubbla beloppet af hvad
till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst
1,200 kr. årligen för hvarje årsklass och för hvarje
skola ej öfverstigande 2,400 kr. om året, dels ock
två tredjedelar af lärarnas ålderstillägg. Till
lärjungar må ej andra mottagas än de, som visat sig
redan inneha de kunskaper, hvilka meddelas i den
egentliga folkskolan. För att kunna antagas till
ordinarie lärare erfordras att vara väl vitsordad
för studier, idkade vid universitet, och att
antingen ha med godt vitsord genomgått den praktiska
öfningskursen vid ett folkskollärarseminarium
eller på annat af K. M:t godkändt sätt förvärfvat
sig undervisningsskicklighet, eller att ha erhållit
godkändt afgångsbetyg från högre lärarinneseminarium,
eller att ha förvärfvat behörighet till adjunktstjänst
vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk,
eller ock att ha med goda vitsord genomgått
folkskoleseminarium samt därefter af K. M:t blifvit
förklarad behörig att antagas till ord. lärare vid
högre folkskola. De högre folkskolorna stå, liksom de
vanliga folkskolorna, under inseende af vederbörande
domkapitel och folkskolinspektörer. År 1905 utgjorde
de högre folkskolornas antal 20. Lärarnas antal var 28
(24 manliga och 4 kvinnliga), lärjungarnas 426.
Omkostnaderna torde ha uppgått till omkr. 50,000 kr.,
hvaraf staten bidragit med 30,600 kr. S. N. (A. J.)
Folkskolans vänner. Se Svenska folkskolans vänner.
Folkskoleafgift, Personlig, medgafs redan i 1842
års folkskolestadga. Genom k. kung. l3 mars 1846
bestämdes, att hälften af den till statsverket
ingående s. k. personliga skyddsafgiften skulle
under namn af folkskoleafgift tillfalla de
resp. församlingarna för att användas till
folkundervisningen. Genom k. kung. af 30
nov. 1876 fastställdes den till minst 6, högst
50 öre att utgöras af hvarje skattskyldig person
i församlingen för att "bereda tillgång till
kostnaderna för skolväsendet", där ej andra medel
funnos tillgängliga; hvarutöfver en årlig afgift
af högst 50 öre finge upptagas af hvarje barn,
som bevistade skolan, likvisst med befrielse för
dem, som åtnjöte fattigunderstöd, eller hvilkas
föräldrar fått årets kronoutskylder afkortade. Genom
k. kung. af 1 juni 1883 bestämdes, med upphäfvande
af ofvannämnda stadganden, att behöfliga tillskott
till bestridande af kostnaden för skolväsendet skola
inom hvarje distrikt tillskjutas efter de grunder,
som för kommunala utskylders utgörande i allmänhet
äro stadgade. Dock är det skoldistrikt medgifvet
att, såsom bidrag härtill, upptaga en särskild afgift
af hvar och en, som erlägger mantalspenningar, till
belopp af högst 50 öre af man och hälften af kvinna.
J. H.*
Folkskoleseminarium. Se Folkskollärarseminarium.
Folkskolinspektör. I k. propositionen till
riksdagen 1859-60 framhölls behöfligheten däraf, att
sakkunniga personer förordnades för att i egenskap
af skolinspektörer, hvar och en inom ett bestämdt
distrikt, besöka därstädes befintliga folkskolor
samt öfver deras tillstånd och behof afgifva
berättelse, såväl till vederbörande domkapitel
som till Ecklesiastikdepartementet. De förste
inspektörerna - till antalet 20 - förordnades 15 juni
1861, och af s. d. är äfven den för dem utfärdade
instruktionen; deras inspektionstid bestämdes till
två år, räknadt från midten af juli 1861 till samma
tid 1863. Folkskolinspektörernas antal har sedermera
ökats, hvarjämte inspektionstiden förlängts. 28
inspektörer förordnades för åren 1864-66, 39 för
1867-68, 44 för 1869-71, 49 för 1872-76, 41 för
1877-81, 46 för 1882-86, 52 för 1887-92, 47 för
1893-98, 47 för 1899-1904 samt 47 för 1905-10. För
hvar och en af de tilländagångna inspektionsperioderna
äro de till Ecklesiastikdepartementet ingifna
berättelserna genom dess försorg utgifna af
trycket. I början utsågos inspektörerna af chefen för
Ecklesiastikdepartementet, men numera förordnas de af
K. M:t, som ock för dera utfärdar instruktion. - Den
nu gällande instruktionen är af 11 nov. 1904. Enligt
densamma åligger det folkskolinspektören bl. a. att
inom det honom anvisade området med uppmärksamhet
följa folkundervisningens gång, personligen besöka de
inom området befintliga folkskolorna, inhämta kännedom
om deras tillstånd och behof samt söka kraftigt främja
folkskoleväsendets förbättring. Beträffande anmärkta
brister samt nödiga ändringar och förbättringar har
han att dels muntligen meddela sig med skolstyrelsen
eller dess ordförande samt vederbörande lärare och
lärarinnor, dels att tillsända skolstyrelsen skriftlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
