Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fogelberg, Bengt Erland - Fogelberg, Johannes - Fogelfors, socken. Se Fågelfors - Fogelmarck, Fredrik Emil Teodor - Fogeltofta, socken. Se Fågeltofta - Fogelvik, socker. Se Västra Fågelvik och Östra Fågelvik - Fogelås, socknar. Se Norra Fågelås och Södra Fågelås - Foggia 1. Provins i Italienska landskapet Apulien - Foggia 2. Hufvudstad i nämnda provins - Foghati, fsv. 1. Befallningsman, fogde (se d. o.) - Foghati 2. En sådan tjänstemans område, fögderi - Foglieta, Uberto - Foglietta - Foglietto - Foglossning - Foglum, socken. Se Fåglum - Fogo - Fogstrykning - Fohström-von Rode, Alma Evelina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs museum finns bl. a. Odin, kolossalbyst i
marmor. Af Gustaf II Adolfsstatyn är det första
bronsexemplaret uppställdt i Bremen - fartyget, som
medförde statyn, led skeppsbrott vid Helgoland och
bärgarna sålde statyn till staden Bremen. Göteborgarna
beställde hellre en ny afgjutning, än de betalade
den dryga bärgarlön, som begärdes. - Jfr uppsats
af G. Planche i "Revue des deux mondes" (1855),
C. Leconte, "L’œuvre de F." (praktverk, 1856),
Beskow i "Sv. akadis handl." (s. å.), A. Sohlman i
"Biogr. lex. Ny följd", d. 28 (separattryck 1862),
J. Böttiger, "Bengt Erland F." I (1880, skildrar
F:s lefnad endast intill 1825), och G. Nordensvan i
"Svensk konst och svenska konstnärer" (1892). F:s
bref till Sandberg (omkr. 1,200 st.), som aldrig
varit tillgängliga för forskare, tillhöra samlaren
Kr. Hammers arfvingar. F:s namnteckning finnes å
pl. IV till art. Autograf, -rn. (G-g N.)
Fogelberg, Johannes, musiker, f. 1806, d. 1895,
blef musikdirektör vid Kronobergs regemente
1833, sånglärare vid Växjö gymnasium och skola
1836 samt director musices därstädes 1844. Han
komponerade visor, hvaraf några, såsom "Trubadurens
dödssång", fordom voro populära bland dilettanter.
A. L.*
Fogelfors, socken. Se Fågelfors.
Fogelmarck, Fredrik Emil Teodor, matematiker,
f. 1833 i Västervik, d. 1904, blef 1858 adjunkt
i matematik och mekanik vid Tekniska högskolan
samt 1875 professor i ren matematik därstädes,
från hvilken befattning han afgick 1899. F. har
författat en del läroböcker i matematik.
I. F.
Fogeltofta, socken. Se Fågeltofta.
Fogelvik, socknar. Se Västra Fågelvik och Östra
Fågelvik.
Fogelås, socknar. Se Norra Fågelås och Södra
Fågelås.
Foggia [få’ddjaj. 1. Provins i italienska landskapet
Apulien, före 1871 kallad Capitanata. Dess areal
är officiellt 6,962 kvkm. 425,450 inv. (1901), 1905
enl. beräkn. 447,489 inv. (66 på 1 kvkm.). Provinsen,
som innesluter det isolerade Monte Gargano, 1,056
m., är en feberalstrande kalkslätt ("tavoliere di
Puglie") med goda vinterbeten för får, genomdragen af
lägre åsar från Apenninerna (Monte Cornacchia, 1,151
m.). Kusten, från Saccione i n. till Ofanto i s.,
är merendels låg med träsk och laguner och fattig på
hamnar. Fårafvel och jordbruk (40 proc. odlad jord)
samt odling af sydfrukter och vin jämte saltberedning
äro hufvudnäringar. - 2. Hufvudstad i nämnda provins,
på slätten, knutpunkt för flera järnvägar. 48,931
inv. (1901; som kommun 53,151). Biskopssäte,
med domkyrka från 1170-talet, lyceum, gymnasium,
seminarier, teknisk skola. Årligen stor marknad
i maj. Handel med spannmål, boskap (mest får),
ull, olja, vin och kapris samt järnverk och
tillverkning af makaroner och lakrits. N. om
F. finnas ruinerna af det gamla Arpi. -
F. anlades sannolikt i 9:e årh. I närheten af
F. vann Manfred, 2 dec. 1254, med sarasenernas
hjälp en seger öfver Innocentius IV:s legotrupper.
(J. F. N.)
Foghati, fsv. 1. Befallningsman, fogde (se d. o.). .–
2. En sådan tjänstemans område, fögderi.
Foglieta [fåljeta], Uberto, italiensk
historieskrifvare, i. 1519 i Genua, d. 1581, skref, på
renässanslatin, bl. a. Historiaæ genuensium libri XII
(1585), en synnerligen god framställning af Genuas
äldre historia.
Foglietta [fålje;tta], it. (dimin. af foglia,
lat. folium, blad, löf), föråldradt italienskt
rymdmått (för vin, brännvin och olja), = 1/4 boccale
(se d. o.); äfven ett vinfat på 135 l.
Foglietto [fålje’ttå], it. (eg. litet blad), mus., i
instrumental- och sångstämmor en vid slutet af någon
paus till orientering anbragt del af hufvudstämman
(med förminskad notskrift).
Foglossning, med. Åtskilliga ben i människokroppen
äro med hvarandra förenade ej medelst verkliga
ledgångar, utan medelst bandmassor, hvilka medgifva
endast en mycket inskränkt rörlighet. Dessa fogar
kunna blifva mera lösa, antingen till följd af yttre
våld, vrickningar och direkta stötar eller genom
inflammatorisk uppmjukning. De vanligaste af dessa
foglossningar äro de, som under barnsängar inträffa
i blygdbensfogen eller i fogen emellan bäckenet
och korsbenet. Stillhet är vanligen tillräcklig
för att åter bringa fogen i normalt skick. Men
foglossningar blifva farliga, när de äro förbundna
med inflammatoriska förändringar, framför allt
om varbildning tillstöter, ty varet kan taga långa
vägar och anställa svåra härjningar, innan det kommer
ut. Rsr. (J. Å.)
Foglum, socken. Se Fåglum.
Fogo (port., "eld"), den högsta af Kap Verdeöarna,
en ännu verksam vulkan (2,975 m.) med en 1,5 km. bred
kraterkittel (senaste utbrott 1860). 443 (485,9 enligt
Supan) kvkm. Omkr. 16,000 inv.
Fogstrykning, bygnk. Murar af tegel eller naturlig
sten, som icke skola öfverputsas, fogstrykas, hvarvid
tillgår så, att muraren med en smal murslef inpressar
murbruk i de förut till några cm:s djup
renkratsade och fuktade fogarna och ger framsidan
af fogen dess slutliga form.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
