Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flytande luft - Flytande metoden. Se Akvatinta-gravyr - Flytblad - Flytkrok. Se Fiskeredskap, sp. 448 - Flytlera, geol. Se Flottmo - Flytnät. Se Fiskeredskap, sp. 450 - Flytsand, geol. Se Flottmo - Flyttblock, geol. Se Erratiska block - Flyttdufvan l. Vandringsdufvan - Flyttedag, jur. Se Flyttning - Flyttfåglar, zool. Se Fåglar - Flyttning 1 Jur. - Flyttning 2 Pedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål har flytande luft fått mycket stor användning,
enär den är det bekvämaste medel man eger att ernå en
intensiv köld. Vid flytande lufts temperatur förändra
många ämnen färg. Kemiska reaktioner vid denna
temperatur ega ej rum med undantag af fluors förening
med väte. Så t. ex. inverkar klorväte ej på natrium
redan vid - 80° En fotografiplåt förlorar 4/5 af sin
känslighet. Metallers styrka samt elasticitet blifva
afsevärdt större, den elektriska ledningsförmågan
samt värmeledningsförmågan ökas ofantligt. Vid - 273°,
den absoluta nollpunkten, beräknas den elektriska
ledningsförmågan vara oändligt stor. Metallernas
specifika värme aftager och närmar sig till noll vid
absoluta nollpunkten. Isens dielektricitetskonstant
(se d. o.), som vid - 10° är 68, minskas till
2,4. Flytande luft utgör utgångsmaterialet för
framställning af de sällsynta gaserna i luften, neon,
argon, krypton och xenon. Till afkylningsändamål
kan flytande luft icke med fördel användas på
grund af sin dyrbarhet. Den kan ej användas till
desinfektionsändamål, ty bakterier dödas i allmänhet
icke vid dessa låga temperaturer, ej ens af flytande
vätgas. Äfven frön kunna förvaras i flytande luft
utan att förlora sin grobarhet. Till drifvande af
motorer har man försökt använda den flytande luften,
kanske dock mera såsom en kuriositet. Dess viktigaste
användning är till framställning af syrgas. För
detta ändamål underkastas den flytande luften i en
af Linde uppfunnen apparat fraktionerad destillation,
hvarvid kväfvet förflyktigas och syret återstår. Syret
kan användas i flytande form eller komprimeradt i
stålcylindrar; om syret får återgå till gasform,
regenereras den härvid erhållna kölden i apparatens
rörspiraler. Syrgasens största tekniska användning är
till s. k. autogen svetsning. Flytande syre äfvensom
flytande luft kan användas för framställning af
sprängmedel (se nedan). Vidare har Dewar funnit,
att kolpulver vid den flytande luftens temperatur
ytterst kraftigt absorberar gaser, och har på
denna iakttagelse grundat en metod för evakuering af
glaskärl, exempelvis elektriska glödlampor. Slutligen
kan flytande luft få användning för andningsapparater
i stället för komprimerad syrgas. Beträffande
andra flytande gaser än luft se dessa samt vidare
Kondensation.
Flytande luft som sprängmedel. Den i handeln
förekommande flytande luften är på grund däraf,
att syret har högre kokpunkt än kväfvet, syrerikare
än den atmosfäriska luften. Blandas sådan flytande
luft med organiska ämnen, såsom alkohol, paraffin,
trämassa, bomull, träkol o. d., erhåller man ett
sprängämne, som säkert bringas till detonation af
en knallkvicksilfvertändhatt. Genom modifikationer
vid framställningen af den flytande luften kan den
med lätthet erhållas med en syrehalt af 40 à 50
proc. Ett sprängämne, bestående af sådan flytande
luft och träkolspulver, har under namn af
oxylikvit i stor skala försökts bl. a. vid sprängning
af Simplontunneln, utan att det likväl, oaktadt
sin större sprängkraft, visat sig kunna uthärda
konkurrensen med de vanliga sprängämnena. Svårigheten
vid användningen ligger däri, att till följd af
den starka värmetilledningen till patronen från
borrhålets väggar den flytande luften förgasas, så att
sprängämnets lufthalt efter hand nedgår, till dess att
det efter några minuter ej mera är explosivt. Dess
användning kan ej gärna ifrågakomma annat än vid sådana
sprängningar, där den flytande luften kan framställas
på platsen.
Litt.: J. Lefèvre, "La liquéfaction des gaz et
ses applications" (1901), Morris W. Travers,
"Experimentelle untersuchung von gasen"
(1905), O. Kausch, "Die herstellung, verwendung
und aufbewahrung von flüssiger luft" (s. å.),
C. Linde, "Saurstoffgewinnung mittels fraktionierter
verdampfung flüssiger luft" (1902), R. Nowicki och
H. Mayer, "Flüssige luft" (1906), D. S. Hector,
"Flytande luft" (s. å.); de båda sist anförda
arbetena äro populära framställningar.
Wt. E. S-m.
Flytande metoden. Se Akvatinta-gravyr.
Flytblad, bot., sådana blad hos vattenväxter, som
flyta på vattnets yta. De äro i regel af annan form
och byggnad än de i vattnet nedsänkta. Flytbladen
ha stor, ofta rund eller oval bladskifva, som är
väl afgränsad mot bladskaftet. Ett slags flytbad
äro de s. k. simbladen (se Blad, sp. 619).
H. Hn.
Flytkrok. Se Fiskredskap, sp. 448.
Flytlera, geol. Se Flottmo.
Flytnät. Se Fiskredskap, sp. 450.
Flytsand, geol. Se Flottmo.
Flyttblock, geol. Se Erratiska block.
Flyttdufvan l. Vandringsdufvan, Columba migratoria,
zool., som vanligen räknas till ett särskildt släkte
(Ectopistes), är till färgen skiffergrå, med bröstet
brunaktigt och buksidan nästan hvit samt mäter i längd
omkr. 40 cm. Flyttdufvorna tillhöra Nord-Amerikas
skogar, företrädesvis Canada och angränsande delar
af Förenta staterna, och förekommo fordom i svärmar
på flera millioner, som under starkt dån flaxade
och trängdes om hvarandra från de lägre trädgrenarna
ända upp till trädens toppar. Vid deras häckplatser,
hvilka stundom hade en längd af 60 km. och flera
km. bredd, saknade marken hvarje spår af grönska
och var betäckt med ett högt lager af spillning,
med tjocka trädgrenar, som afbrutits genom de tätt
bredvid hvarandra packade fåglarnas tyngd, samt
med nedfallna ägg och ungar. Nästan hvarje träd var
besatt med ända till hundra bon, hvilka i allmänhet
innehöllo hvart och ett endast en unge. Skaror af
gamar, örnar och andra roffåglar samlade sig där och
skattade flitigt dufvornas bon. Innan ungarna ännu
lämnat boet, drog befolkningen i grannskapet till
häckplatsen för att börja den s. k. skördefesten. De
på bon rikaste träden nedhöggos, hvarvid ett enda
träd kunde lämna inemot hundra unga dufvor. Numera är
flyttdufvan på grund af de hänsynslösa förföljelserna
på många ställen, där den förr förekom talrikt,
ytterst sällsynt eller alldeles försvunnen.
J. G. T.*
Flyttedag, jur. Se Flyttning.
Flyttfåglar, zool. Se Fåglar.
Flyttning. 1. Jur. a) Utbyte af en bostad mot en
annan. Den dag, då detta sker, kallas flyttedag eller
fardag och kan vara frivillig eller lagbestämd
(se Fardag). b) Ett lagstadt tjänstehjons
frivilliga inträde i tjänst eller utträde därur med
husbondens begifvande. Dagen, då detta sker, kallas
flyttningsdag (se Legohjon).
A. Th. S.*
2. Pedag., en eller flera lärjungars förflyttning inom
en skola från en klass till en högre. Man skiljer
mellan årsflyttning och s. k. fri flyttning. Då
lärjungarna i en klass eller afdelning sammanhållas
vid undervisningen, så att de i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
