Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fluorvätesyra l. Fluss-spatsyra - Flushdäckad, skpsb. Se Däck - Flushing 1, Förr villasamhälle i nordamerik. staten New York - Flushing 2. Engelskt namn på Vlissingen - Fluss 1. Med. - Fluss 2. Metall. Kem. - Flussfeber, med. Se Fluss 1 - Flussmedel, metall. kem. Se Fluss 2 - Fluss-spat (Fluorit) - Fluss-spatsyra, kem. Se Fluorvätesyra - Flustra - Fluta-fä - Fluvial - Fluviales, bot. Se Helobiæ och Potamogetonaceæ - Fluviatil. Se Fluvial - Fluvioglacial - Flux de bouche - Fluxion - Fluxionskalkyl, mat. Se Fluxion - Fly, sjöv. Se Ankare - Fly, flod i brittiska delen af Nya Guinea - Flyakografi - Flück. - Flückiger, Friedrich August - Flüe, Nikolaus von der - Flüela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Na3AlF6, af alkalimetallerna finnas sura
fluorider, t, ex. KFFH. Ur denna förening
framställes vattenfritt fluorväte, som är en
färglös, vid 19,6° kokande, vid -102,5° stelnande
vätska. Gasformigt fluorväte ryker starkt i luften
och är ett för organismen ytterst farligt gift.
P. T. C. (H. E.)
Flushdäckad [fla’j-], af eng. flush deck (helt däck),
skpsb. Se Däck.
Flushing [fla’jinj. 1. Förr villasamhälle i
nordamerik. staten New York, vid Flushing bay, på
norra kusten af Long island, 10 km. från New York,
ingår sedan 1897 i borough Queens i "the greater New
York". - 2. Engelskt namn på Vlissingen.
Fluss (ty. fluss, af fliessen, flyta). 1. Med.,
flytning, en serös, stundom varblandad afsöndring från
vissa slemhinnor och andra yttre delar af kroppen,
liktydigt med det mera moderna ordet katarr (se
d. o.). Förr kallade man en katarral affektion af
ögonens bindehinna för ögonfluss, flytning ur örat
öronfluss, katarr i svalget halsfluss, katarr
i vagina hvit fluss, ett hudeksem, som rikligt
utgjuter vätska, saltfluss, den stundom
åtföljande lindriga febern flussfeber (numera
katarralfeber) o. s. v.
2. Metall, kem. Vid smältning af metaller tillsätter
man ofta lättsmälta ämnen, hvilka alltefter sin
beskaffenhet antingen tjäna till att bilda ett
skyddande slaggöfverdrag, som hindrar den smälta
metallen från att angripas af luftens syre, eller
ock ha en bestämd kemisk inverkan (afgifva syre eller
svafvel till metaller, borttaga syre ur metalloxider
o. s. v.). Sådana ämnen kallas med ett gemensamt namn
flusser eller flussmedel. Som exempel på det
förra slaget af flusser kunna anföras fluss-spat,
borax, koksalt och slagger i allmänhet. Dessa
ämnen tillsättas ofta äfven vid smältning af malm,
hvarur metall skall reduceras; de bidraga då att
göra malmen smältbarare och underlätta därigenom
metallpartiklarnas afskiljande och förenande till en
massa (regulus). Bland flusser med kemisk inverkan
må nämnas svart fluss, som erhålles genom upphettning
af 1 del salpeter med
2 till 3 delar vinsten och består af en blandning
af kaliumkarbonat och fint fördeladt kol (den har
till följd af sin kolhalt reducerande verkan
och nyttjas vid omsmältning af metaller); hvit
fluss, som fås genom sammansmältning af lika delar
salpeter och vinsten samt utgör en blandning af
kaliumkarbonat och salpeter, nyttjas till att delvis
oxidera den smälta metallen; Baumés snällfluss, som är
en blandning af 3 delar salpeter, 1 del svafvel och 1
del hartsrik sågspån, och hvari man med stor lätthet
kan smälta silfver och koppar, emedan dessa metaller
förena sig med svaflet och därvid gifva upphof till
lättsmält svafvelsilfver eller svafvelkoppar o.
s. v. Någon bestämd gräns mellan de båda
klasserna af flusser kan icke uppdragas. 1. F. B.*
2. S. J-n.*
Flussfeber, med. Se Fluss 1.
Flussmedel. metall, kem. Se Fluss 2.
Fluss-spat (Fluorit), miner., ett i malmförande
gångar förekommande, utomlands mycket vanligt, i kuber
eller oktaedrar kristalliserande mineral, som utgöres
af fluorkalcium. Namnet har afseende på mineralets
användning som flussmedel eller tillsats vid vissa
smältprocesser (se Fluss 2). Mineralet är oftast
genomskinligt, stundom färglöst, men vanligast rödt,
gult, violett eller grönt, ofta vackert
fluorescerande. I Sverige är fluss-spat ej särdeles sällsynt:
det har påträffats vid Hardeberga och Gladsax i Skåne,
vid några grufvor i Värmland, vid Grängesberget
o. s. v. - I England arbetas mineralet till
dosor, vaser. m. m. De gamle romarnas Vasa murina
förfärdigades af fluss-spat. Dess hufvudsakliga
användning är som tillsats i vissa emaljer och
glasyrer t. ex. på järnföremål samt vid glasetsning,
emedan den vid behandling med svafvelsyra bildar
fluorvätesyra, som etsar glas. Fluss-spat nyttjas
äfven vid nedsmältning af koppar- och silfvermalmer.
P. T. C.*
Fluss-spatsyra, kem. Se Fluorvätesyra.
Flustra, zool., ett släkte tillhörande mossdjurens
klass. De enstaka djuren äro förenade till
bladlika, förgrenade kolonier, bestående af
två lager hornartade celler; dessa stöta med
sidokanterna intill hvarandra. Kolonien är böjlig och
upprättstående. Kolonierna af vissa arter kunna uppnå
en storlek af 15 cm. Finnes i Nord- och Östersjön.
L-e.
Fluta-fä, kam., en statsinkomst i äldre tider,
bestående af målsegares ej inom bestämd
tid lyfta depositioner i dråp- och såramål.
Kbg.
Fluvial, Fluviatil (lat. fluvialis,
fluviatilis, af fluvius, flod), som hör till en flod;
bot., som växer i floder; miner., som aflagrats i
rinnande vatten.
Fluviales, bot. Se Helobiæ och Potamo-getonaceæ.
Fluviatil. Se Fluvial.
Fluvioglacial (af lat. fluvius, flod, och
glacies, is), geol., bildad genom verksamheten hos
glacialtidens älfvar, isälfvar. De inom Sverige,
Skottland och Nord-Amerika allmänt förekommande
rullstensåsarna äro fluvioglaciala bildningar.
E. E.
Flux de bouche [fly de bo’j], fr., eg. flytning
från munnen, salivafsöndring; ordsvall, ordflöde,
godt munläder, lätthet att finna ord, svada.
Fluxion, mat., kallade Newton den hastighet, hvarmed
en föränderlig storhet i hvarje ögonblick tillväxer
eller aftager. På modernt matematiskt språk skulle
fluxion återgifvas med "derivata i afseende på tiden"
(jfr Derivata). Själfva den föränderliga storheten
kallades af Newton fluent (af lat. fluere, flyta,
förändras). Då fluxionen var proportionell mot
storhetens oändligt små tillväxter (af Newton
kallade momenta, moment), kunde den i kalkylen
ersätta dessa och gjorde således samma tjänst som
en differential (se Differentialräkning). Newton
betecknade fluxionerna med punkter ofvanför själfva
storheten, så att t. ex. fluxionen af x tecknades x,
fluxionen af x, eller andra fluxionen af x, på samma
sätt x o. s. v. Termen är numera bortlagd, ehuru
beteckningen ännu användes af engelska författare. -
Fluxionsräkning l. fluxionskalkyl kallades
metoden att ur en fluent finna dess fluxion, och
tvärtom, samt tillämpningen däraf vid lösningen af
matematiska problem. Fluxionsräkningen, som i sak
sammanfaller med differentialräkningen (se d. o.),
uppfanns af Newton i senare hälften af 1600-talet, men
lyckades på grund af sin mindre tillfredsställande
metod aldrig vinna någon egentlig spridning
utom England och eger numera blott historiskt
intresse. Bland framställningar af fluxionsräkningen
må nämnas Maclaurins "Treatise on fluxions" (1742;
ny uppl. 1801). G. E.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
