Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 609-610 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flóki Vilgerðarson - Flokkr, isl. Se Flock - Flolägriga berg - Flonflon - Flood, Konstantius - Floorings, eng. träv. Se Bräder - Floors Castle. Se Kelso - Floquet, Pierre Amable - Floquet, Charles Thomas - Flor, ett slags tunt, genomskinligt tyg - Flor, blomstring - Flor, Roger di - Flor, Pierre Poumeau - Flor Kristian

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

868 ut för att uppsöka "Gardars holme", som han
mycket riktigt fann och gaf namnet Island efter den
mängd af drifis, som om våren fyllde de nordvästra
fjordarna. Efter två års vistelse på västra Island
återvände F. till Norge, men begaf sig några år
senare tillbaka till Island och tog land i Flokedalen
på nordlandet, där han bodde till döddagar. R. N-g.

Flokkr, isl. Se Flock.

Flolägriga berg, geol., fordom använd benämning
för af sedimentära, horisontella eller nästan
horisontella bergartslager (floar) uppbyggda berg. -
Flolägriga bergarter, detsamma som lagrade bergarter.
E. E.

Flonflon [flåW], fr., muntert omkväde,
visrefräng.

Flood [flod], Konstantius, norsk författare, f. 7
aug. 1837 i Porsgrund, var först till sjöss,
kom sedan i landtbruksskola och var en tid
landtbrukare i S. Trondhjems amt, senare i Lister
og Mandals amt. Sedan 1878 bosatt i Kristiania,
har han egnat sig åt litterära sysselsättningar. Af
hans arbeten ha i synnerhet hans sjöromaner från
kapartiden i början af 1800-talet fått en mycket
stor läsarkrets. De mest kända äro Ritter & C:o
(1883; flera uppl.; sv. öfv. 1884), Stærke Jansen
(1887; flera uppl.), Ufredstid (1889; flera uppl.),
Alvorsdyst og eventyrliv (1890), Under kaperflag
(1894; flera uppl.) och Magnus Barfod og hans
sönner (1896). Ett urval af hans berättelser är
utgifvet i 2 bd (1892). Ofredsåren i början af
1800-talet äro på grundval af historiska handlingar
skildrade i hans skrifter For otti aar siden (1890)
och Under krigen (1892). Af hans topografiska
och historiska verk kunna nämnas Listerlandet
(1875; 3:e uppl. 1894) och Povel Juel (1876).
O. A. Ö.

Floorings [flå^igs], eng., träv. Se Bräder.

Floors Castle [flå’s kä’sl]. Se Kelso.

Floquet [flåkä;],
Pierre Amable, fransk historiker och arkeolog,
f. 1797, d. 1881, blef 1829 advokat i Rouen och
beklädde 1828-43 en post såsom förste notarie vid
k. domstolen i Rouen. Vid sidan af sina ämbetsgöromål
sysselsatte han sig med arkeologiska och historiska
forskningar. Resultatet af dessa nedlade han i
en mängd arbeten, hvilka till större delen röra
Normandie, hans födelsebygd. Bland dem må nämnas
Histoire du privilège de saint Romain (1833),
Anecdotes normandes (1838), Histoire du parlement
de Normandie (1840-43).


Floquet [flåkä’], Charles Thomas, fransk
politiker, f. 1828 i Saint-Jean-Pied-de-Port
(dep. Basses-Pyrénées), d. 1896 i Paris, studerade
juridik och blef 1851 advokat i Paris och juris
doktor. Under kejsardömet gjorde han flera beryktade
angrepp mot regeringen i en rad politiska mål och
medarbetade i "Le temps" samt andra inflytelserika
tidningar. Han tog en framstående del i revolutionen
4 sept. 1870 och i försvaret af Paris mot tyskarna,
blef s. å. adjoint åt mären i Paris och 1871 af dep.
Seine invald i nationalförsamlingen. Efter att
förgäfves ha sökt medla fred mellan det upproriska
Paris och regeringen i Versailles afsade han sig
mandatet som representant och blef såsom misstänkt
för hemliga förbindelser med kommunen för en kort
tid arresterad 1871. 1872 invaldes F. i Paris’
municipalråd, blef 1875 dess president och
1876 invald i deputeradekammaren. Framstående
talare, blef han inom kort en af kammarens mest
bemärkta ledamöter och president för gruppen
"Union républicaine". 1882 var han en kort tid
Seineprefekt och 1885-88 deputeradekammarens
president, på hvilken post han verkade med synnerlig
takt och opartiskhet. Efter Tirards fall blef han
apr. 1888 ministerpresident och framlade som sådan
ett förslag till författningsrevision. F. hade
att utkämpa en hård strid med boulangismen,
som utmynnade i en duell mellan honom och general
Boulanger (se d. o.), hvilken blef sårad. Febr. 1889
måste F. afgå på grund af revisionsfrågan, och
s. å. blef han den nyvalda deputeradekammarens
president samt omvaldes som sådan 1890-92. Hans
inblandning i Panamaaffären vållade hans förlust
af presidentposten 1893 och mandatet som deputerad
vid nyvalen s. å., men 1894 valdes han efter Goblet
till senator i Seinedepartementet. Se A. Faivre,
"Discours et opinions de M. Charles Floquet" (1885).
E. A-t.

Flor, ett slags tunt, genomskinligt tyg;
slöja; luggen, lofven eller hårytan på ruggade
tyger, tofsytan på sammet; det tunna, löst
sammanhängande lager af fibrer, som utgår från
kardmaskinens framvals (se Kardning).
G. A. W.

Flor (af lat. flos, blomma), blomstring, blomstrande
tillstånd, högsta utveckling, skede af kraftig
verksamhet, välstånd.

Flor [flår], Roger di, italiensk krigare,
f. omkr. 1260, tillhörde tempelherrarnas orden,
men rymde från dem under belägringen af S:t Jean
d’Acre och begaf sig till Genua. Han uppträdde
därefter som condottiere, kämpade för konung Fredrik
II af Sicilien mot Karl II af Neapel och gick 1302
i tjänst hos kejsar Andronikos II i Bysans. Denne
utnämnde honom till öfverbefälhafvare öfver hela
den bysantinska krigsmakten, gaf honom en af de
kejserliga prinsessorna till äkta och förlänade honom
slutl. titeln cæsar. F. besegrade turkarna. Då han
emellertid i Mindre Asien sökte grunda ett rike för
egen räkning, blef han mördad 1307. (T. H-r.)

Flor, Pierre Poumeau, norsk politiker, f. 1775,
d. 1848 såsom titulärt krigsråd, var representant
för Drammen vid stortingen 1818, 1821, 1822 och 1842
samt ådrog sig ofta, såsom en ifrig och stortalig
debattör, mycken uppmärksamhet för ögonblicket,
men uträttade intet. Y. N.

Flor, Kristian, dansk patriot, f. 1 jan. 1792 i
Köpenhamn, af norska föräldrar, d. 31 mars 1875,
blef 1822 präst på Själland och 1825 filos. doktor
vid Kiels universitet, men utbytte 1826 prästkallet
mot professuren i danska språket och litteraturen
i Kiel. Såsom sådan var han jämte K. Poulsen den
yttersta förposten för dansk nationalitet. Det var
på F:s inrådan, som N. Lorenzen (1836) i ständerna
yrkade, att danska språket skulle användas vid
Nord-Slesvigs domstolar, som P. C. Koch (1838) i
Haderslev uppsatte tidningen "Dannevirke", och som
P. Hjort Lorenzen (1842) i ständerförsamlingen yttrade
sig på danska. F. skref 1843 det tal, med hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>