Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 565-566 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleming, Erik Henriksson - Fleming, Klas Larsson - Fleming, Herman Klasson - Fleming, Lars Klasson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. "blå boken" (se d. o.), som dock först
efter riksdagen af regeringen togs under
behandling. F. erhöll på egen begäran afsked från
Reduktionskollegium 1678. F:s bref till A. Oxenstierna
äro tryckta i dennes "Skrifter och brefvexling",
d. 11 (1905).
(S. C.)


6. Klas Larsson F., den föregåendes fars kusin,
son till ståthållaren Lars Hermansson F., riksråd,
amiral, f. 1592 i Finland, studerade vid flera
utländska högskolor och deltog efter sin hemkomst
1612 i kriget mot ryssarna, hvarunder han hade
tillfälle att blifva känd och värderad af Gustaf
Adolf. 1620 blef F. amiral, 1625 riksråd, 1630
rikskammarråd, 1634 första amiralitetsråd, tillika
öfverståthållare i Stockholm och 1637 därjämte
president i Kommerskollegium. Såsom ämbetsman
utvecklade han stor och omfattande verksamhet: han
satte bl. a. örlogsflottan åter i stånd, så, att
den kunde mäta sig med den danska, och flyttade
dess station från den trånga och farliga platsen
vid Blasieholmen, den s. k. gamla Skeppsholmen,
till nya Skeppsholmen, där ändamålsenliga byggnader
uppfördes och större utrymme erhölls. Han var för
flottan under Gustaf Adolf hvad H. Wachtmeister
var för densamma under Karl XI. Såsom rikskammarråd
biträdde han i tre år verksamt pfalzgrefven Johan
Kasimir, som 1630 fått styrelsen af kammarärendena om
hand. Såsom öfverståthållare i Stockholm – den förste
i denna befattning – inlade F. stora förtjänster. Han
befordrade med kraft både stadens och malmarnas,
i synnerhet Norrmalms, refning och planering
samt bestämde gatornas, gårdarnas och kvarterens
läge. Vid Söderström byggdes den första ordentliga
slussen, slottet återställdes efter en detsamma 1642
öfvergången svår vådeld, Jakobs halffärdiga kyrka
fullbordades, allmänna barnhuset uppfördes m. m. Under
1620–29 var F. nästan hvarje år ute med flottan och
beklädde därunder oftast den ansvarsfulla platsen som
riksamiralens (Karl Karlsson Gyllenhielm) närmaste
man. År 1644 erhöll han befälet öfver den flotta,
som till stor del var hans verk och som han i kriget
mot Danmark förde med lika stor skicklighet, som han
ådagalagt vid dess iståndsättande. Han seglade först
nedåt tyska vallen, gjorde därefter en påhälsning i
Sundet och inlöpte sedan i Kielfjorden. Efter att i
Kristianspriis ha sammanträffat med fältmarskalken
Torstenson eröfrade han tillsammans med denne Femern
(29–30 juni 1644) och sammandrabbade 1 juli vid denna
ö i den vidtbekanta sjöstriden med konung Kristian
IV; kampen, som varade från middagstiden till sent på
aftonen, blef oafgjord. Han förlade därefter flottan i
Kielfjorden, där han, i väntan på en förhyrd holländsk
hjälpflotta under Martin Thijsen, träffades ombord på
sitt amiralskepp, 26 juli, af en förlupen dansk kula
samt dog efter två timmar. – Hans barn hugnades 1651
med friherrlig värdighet. Sv. akad. lät 1801 prägla
en minnespenning öfver F.,
och K. G. Nordin författade ett äreminne öfver
honom (i "Sv. akad:s handl. ifrån år 1796",
d. 3, 1807). Om F:s verksamhet i kriget se
A. Munthe, "Svenska sjöhjältar", V (1905).
A. B. B.*

7. Herman Klasson F., friherre till Libelits, den
föregåendes son, president, riksråd, f. 17 sept. 1619
på Villnäs gård i Finland, d. 28 sept. 1673 i
Stockholm, studerade 1637–40 i Uppsala och begaf
sig därefter på utländska resor, hvarunder han 1640
inskref sig som student vid Leidens universitet och
två år studerade skeppsbyggnadskonsten i Amsterdam.
1644 utnämndes han till skeppskapten och deltog
i denna egenskap i den sjöexpedition, som kostade
fadern lifvet. 1645 blef F. amirallöjtnant, 1650
riks- och amiralitetsråd samt öfverståthållare i
Stockholm, hvilket ämbete han förestod i tvenne år.
1653–60 var han president i Kammarkollegium,
1654–57 därjämte generalguvernör öfver drottning
Kristinas underhållsländer, och 1657 blef han
lagman i södra Finland. Under förberedelserna
till reduktionen uppdrog Karl X 12 okt. 1654 åt
F. att jämte Karl Soop m. fl. anställa undersökning
om kronans gods, räntor och inkomster samt hvad
däraf kommit i andra händer och därom afgifva en
noggrann redogörelse. 9 juli 1655 utnämndes F. till
ordförande i Reduktionskollegium och blef själen i
detta verk samt sökte med oblidkeligt nit genomdrifva
reduktionsbeslutets ordagranna tillämpning,
utan afseende på hög eller låg. Därigenom ådrog
han sig mycken ovilja, hvilken hans sträfva sätt
icke var egnadt att förminska. F. hade i Karl
X:s testamente (1660) blifvit utnämnd till
riksskattmästare och erhållit konungens fullmakt
på ämbetet samt blef vid riksdagen i Stockholm 1660
af rådet insatt i detsamma, men då adelns påstående,
att rådet blott hade att föreslå, ständerna att välja
ledamöter i regeringen, segrade, och då adeln ej
godkände F:s utnämnande till denna post, blef han,
ehuru till en början understödd af de tre ofrälse
stånden, olagligt förbigången. Han drog sig nu
nästan helt och hållet tillbaka från den politiska
skådeplatsen, men hans planer öfverlefde honom.
1664–69 var F. generalguvernör i Finland. – 1651
blefvo han och hans syskon upphöjda i friherrligt
stånd med Libelits såsom friherreskap. –
Till lynnet sluten och dyster, egde F.
den outtröttligaste verksamhetslust och
det varmaste nit, synnerligast för arbetet med
reduktionen; under hans senare år
hämmades emellertid hans arbetskraft af
sjuklighet. A. B. B. (S. C.)


8. Lars Klasson F., friherre till Libelits,
den föregåendes broder, riksråd, f. 3 jan.
1621 på Norrnäs
på Värmdön, d. 9 mars 699 i Stockholm, vistades i
unga år utomlands och inskrefs 1640 som student i
Leiden. Han blef 1651 kammarråd och 1652 landshöfding
öfver Stockholms län, hvartill 1654 lades äfven
Uppsala län, men förordnades s. å. till landshöfding
öfver Dorptska kretsen. Då ryssarna 1656

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>