Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 491-492 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjäll 2. Zool. - Fjäll 3. Bot. Se Palea - Fjällbacka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla hajfiskar; hos dem finnas s. k.
plakoidfjäll, äfven kallade hudtänder, enär de till
byggnad och utveckling fullkomligt
motsvara munhålans tänder. De bestå af en emaljerad
substans och tandben, hvilka tillsammans bilda en
tand- eller tagglik, öfver huden uppskjutande del,
som är förenad med en i läderhuden belägen benskifva
(basalskifvan; fig. 1). Hos ganoiderna har endast
basalskifvan bibehållit sig och utbildats till större,
ofta rombiska, med glänsande öfverdrag (ganoin)
försedda fjäll, å hvilka hudtanden på sin höjd
kan återfinnas som rudimentära, stundom affallande
bildningar (fig. 2).

Fig. 1.

Hos andra ganoider (störarna) ha
dessa basalskifvor omdanats till större och mindre
benplåtar, som bilda ett starkt hudskelett.

Fig. 2.

Äfven hos en
del benfiskar (malfiskar) är kroppen beklädd
af större och mindre, ofta hudtänder bärande
benplåtar. Flertalet benfiskar däremot eger fjäll af
annan byggnad i tunna benskifvor, som ligga i fack
i läderhuden ("fjällfickor"); de ligga helt ytligt,
beklädda endast af ett tunt hudlager, och täcka
hvarandra taktegellikt. Man skiljer på
ktenoidfjäll (a: grek. kteis, genit. ktenos, kam;
fig. 3), hvilkas fria
bakre rand är utrustad med fina spetsar af olika form,
och cykloidfjäll (af grek. kyklos, hjul)
som sakna dylika spetsar (fig. 4).

Fig. 3 Fig. 4.

Hos kräldjuren är huden utrustad med ett seg
hornlager, hvilket hos ormarna och hos några ödlor
ömsas flera gånger om året, i det sagda lager som
ett helt aflägsnas. Hos flertalet ödlor affaller
dock lornlagret styckvis. Kräldjurens fjäll förete
hos olika grupper olika utvecklingsskeden (fig. 5)

Fig. 5.

Sålunda äro de hos gecko ej annat än enkla, runda
vårtor (kornfjäll, fig. 5 A). Hos många kräldjur
ha fjällen utbildats till s. k. sköldar: stora,
skifformiga fjäll, som genom regelbundna fåror
äro skilda från hvarandra (fig. 5 B). Vanligtvis
äro fjällen bakåt utdragna i en fri kant, som
taktegellikt öfverlagrar det bakom liggande
fjällets främre del (fig. 5 C); en modifikation
af denna form äro de "skenor", som bekläda
bålens buksida hos ormarna. Fjällen kunna bilda
ett verkligt hudskelett, om i hvarje fjälls
läderhud uppkommer en förbening (fig. 5 D), såsom
förhållandet är hos t. ex. ormslån. - Äfven hos
fåglar (å de bakre extremiteterna) och hos en del
däggdjur (å extremiteterna och svansen) förekomma
fjällbildningar, som ansluta sig till förhållandena
hos kräldjuren. Bland däggdjuren ha myrkottarna
den starkast utbildade fjällbeklädnaden. Om fjällen
på fjärilarnas vingar se Fjärilar, sp. 503, 505.
L-e.

3. Bot. Se Palea.

Fjällbacka. Utsikt från Ropekullen.

Fjällbacka, fiskeläge och municipalsamhälle i Kville
socken, Göteborgs och Bohus län, på hemmanet Lerstens
mark. Ypperlig hamn med 4-9 m. djup; liflig rörelse;
fiske och sjöfart äro viktigaste
näringarna. Utförselvaror äro spannmål och
ansjovis. På stället finnas apotek och extra
provinsialläkare samt post-, telegraf- och
rikstelefonstation. 644 inv. (1906). Daglig
ångbåtsförbindelse med Göteborg och
Strömstad. Taxeringsvärde 48,300 kr. för
jordbruksfastighet och 269,300 kr. för annan fastighet
(1906). F. är ock en hafskurort af mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>