Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjäder. 1. Zool. - Fjäder. 2. Maskinb. - Fjäder. 3. Skpsb. - Fjäderalun - Fjäderboa. Se Boa - Fjäderboll. Se Bollspel, sp. 1028 - Fjäderborst, zool. Se Pennisetum - Fjäderbroms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika fåglar. - De konturfjädrar, som äro fästa
på främre extremiteten (vingen), vingpennor,
och på stjärten, stjärtpennor, äro af särskildt
intresse. Vingpennorna äro fästa i en rad längsefter
vingens ben, och deras basala delar täckas af flera
rader mindre konturfjädrar, de s. k.
vingtäckfjädrarna. Vingpennorna ha, alltefter som de äro
fästa på handens, underarmens eller öfverarmens ben,
fått namn af hand-, arm- och öfverarmspennor; de
på tummen sittande benämnes lillvingen. Motsvarande
benämningar bära vingtäck-fjädrarna. Stjärtpennorna
äro likaledes vid roten på öfre och undre sidan
försedda med täckfjädrar.
På i allmänhet bestämda tider fällas fjädrarna
och ersättas med nya. Detta fjäderombyte, den
s. k. ruggningen, äger rum hos nästan alla fåglar
minst en gång om året, vanligen om hösten efter slutad
häckning, och omfattar då alla fjädrar. Fjäderombytet
försiggår i allmänhet småningom, men en del
vattenfåglar fäller inom loppet af några dagar hand-
och armpennor, hvarigenom de blifva oförmögna
att flyga. Hos många fåglar förekommer ock en
vårruggning, hvilken aldrig är så fullständig som
höstruggningen; stundom utbytas blott hufvudets och
halsens fjädrar mot andra. En del fåglar undergår
mot våren förändringar i sin dräkt därigenom, att
de förlora vissa delar af fanet, hvarigenom den
kvarblifvande, vanligen mera bjärt färgade delen
af fjädern, blir mer synlig, en företeelse, som man
gifvit namnet brämfällning. Tack vare denna utbytes
t. ex. hos många sångfåglar den oansenligare och varma
vinterdräkten vid fortplantningstidens början mot en
sval och grannare bröllopskostym. Genom ruggningen
erhåller fågeln stundom ett helt annat utseende och
möjliggöres tillpassningen till den efter årstiderna
olikartade omgifning, i hvilken fågeln lefver. Så
får t. ex. fjällripan genom höstruggningen sin
vinterdräkt, hvit som snön, medan den om sommaren är
brunspräcklig som den fjälltrakt den bebor.
Fjäderdräkten hos hannar och honor är ofta mycket
olikartad; dessutom kan hannen hos vissa arter under
fortplantningstiden smyckas med egendomliga fjädrar,
som efter denna period bortfalla, såsom förhållandet
är med brushanens halskrage. Ungfåglarnas dräkt
är vanligen lik honans, men ej sällan fullkomligt
olik föräldrarnas. Dessutom har man iakttagit, att
särskildt i sistnämnda fall de till en viss besläktad
fågelgrupp hörande arternas ungar med afseende på
fjäderbeklädnaden likna hvarandra mycket mera än de
vuxna göra.
2. Maskinb., maskindel af något elastiskt material
- stål, mässing, trä, kautschuk etc. -, hvilken på
grund af elasticiteten är i stånd att upptaga och
mildra stötar, bär-, fordon- och buffertfjädrar,
att frambringa rörelse, drif- och urfjädrar, att
utöfva tryck, tryckfjädrar, att spänna snören m. m.,
spännfjädrar, att uppmäta drag- och tryckkrafter,
dynamometerfjädrar, att framkalla ljud, ton- och
slagfjädrar o. s. v. I allmänhet utföras fjädrarna
såsom kroppar med lika hållfasthet öfverallt -
jämnstarka kroppar -, på det att materialets styrka
skall kunna utnyttjas fullständigt intill dess högsta
tillåtna spänning; och skola de redan i hviloläget
vara spända till en viss grad
samt anbringas på sådant sätt, att de undergå
blott måttlig formförändring, alltså verka med
stor kraft på liten väg. Materialet tages därvid
i anspråk för dragning eller tryck, för böjning
och för vridning (drag-, tryck-, böjnings- och
vridningsfjädrar). Alltefter den yttre formen benämnas
fjädrarna bladfjädrar (A i närstående fig.) och spiral-
l. skruffjädrar (B, C och D) samt cylindriska (B),
koniska (D) och dubbelkoniska (C).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
