Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fjellner, Anders
- Fjellstedt, Peter
- Fjellstedska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dikter på lapska, som han enligt egen uppgift
upptecknat ur lapparnas mun i Torne lappmark och
som skulle ha varit kända äfven i Sorsele och
Härjedalen. De utgåfvos bl. a. af G. v. Düben
i hans verk "Om Lappland och lapparne" (1873)
och af D. Donner i "Lieder der lappen" (1876) och
ansågos länge vara de enda kvarblifna minnena från
en period, då den lapska folkpoesien stod högre än
nu. De märkligare bland dem äro dock säkerligen oäkta
och ha icke varit kända för folket själft, utan ha
på grundval af allahanda folksägner hopsatts af F.,
som därvid begagnade det i den finska folkpoesien
vanliga framställningssättet med fyrtrokaisk meter,
allitteration och parallellsim. Jfr K. B. Wiklund,
"Lapparnes sång och poesi" (1906). .
K. B. W.
Fjellstedt, Peter, missionär och missionslärare, f. af
bondeföräldrar 17 sept. 1802 i Silleruds församling
i Värmland, d. 4 jan. 1881 i Uppsala, intogs 1819 i
Karlstads lärdomsskola, blef student i Lund 1823,
ingick vid teol. seminariet därstädes 1825 och
prästvigdes i Karlstad 1828. Året därefter erhöll han
kunglig tillåtelse att med bibehållande af prästerligt
ämbete och tjänsteårsberäkning utgå såsom evangelisk
predikant i engelska episkopala missionssällskapets
tjänst. Han reste strax till Basel för att utbilda sig
till missionär; han vistades sedan ett halft år vid
missionsinstitutet i London, där han under professor
Lee studerade orientaliska språk. Därifrån afgick han
såsom lärare till ett prästbildningsseminarium för
infödda i Tinnevelli i Ostindien, hvarest han därjämte
predikade på tamuliska för hedningarna. Efter fyra
år nödgades han, till följd af klimatets skadliga
inverkan, återvända till England, hvarifrån han
efter kort hvila sändes till Turkiet, med station
i Magnesia, nära Smyrna i Mindre Asien, där han
1836-40, genom bibelspridning samt utgifvande af
undervisnings- och uppbyggelseböcker på turkiska,
verkade för spridande af kristlig upplysning. Under
samma tid företog han äfven en revision af den
turkiska bibelöfversättningen. Med nedsatt hälsa
vände han åter till Europa, men började genast
sin betydelsefulla verksamhet såsom resepredikant i
Baselska missionssällskapets tjänst bl. a. i Schweiz,
Frankrike och Tyskland, och från 1843 i Sverige,
som han därefter egnade största delen af sina
krafter. 1846 blef han föreståndare för ett året
förut i Lund inrättadt missionsinstitut. Till 1856,
då institutet flyttades till Stockholm, fortsatte han
med denna verksamhet, därmed förenande redaktionen af
"Lunds missionstidning" (1846-61) och "Bibelvännen"
(1848-61). 1853 promoverades F. till teol. doktor
vid universitetet i Halle. Tvenne gånger erhöll
han kallelse till patronella pastorat, hvilka han
dock afsade sig. Han behöll dock öfverinseende öfver
missionsinstitutet, som 1859 flyttades till Uppsala
och där snart förvandlades till en skola för
blifvande präster, den s. k. Fjellstedtska skolan i
Uppsala. Sedan skolan 1862 öfvergått till annan
ledning, vistades F. mest på resor. 1864-72 var han
till namnet kaplan hos sin vän domprosten Wieselgren
i Göteborg. De sista åren bodde han i Uppsala. - Hos
få tyckes en omedelbar inre kallelse i så hög grad ha
gjort sig gällande som hos F., ty sällan ha hos någon
nit och fromhet förekommit i en innerligare förening.
Redan då han såsom herdegosse, ensam och ofta
hungrande, vallade boskap, vaknade denna
kallelse hos honom och antog under studenttiden
en bestämdare form, samtidigt med att hans ovanliga
språksinne gaf sig till känna och väckte förundran,
då han snart kunde både gamla och nya testamentets
kodex på grundspråket. Under hans beredelsetid för
missionsverket och arbete däri utvecklades denna
förmåga så, att han, enl. Wieselgren, kunde tala
12 språk, skrifva ytterligare 4 samt förstå att
läsa ännu 14. Ett verk af F:s språkkunskap och
bibelkännedom är den såsom uppbyggelsebok allmänt
kända Biblia, det är all den heliga skrift, med
förklaringar (1849-55; 9:e uppl. 1886), äfvensom
Bibelns apokryfiska böcker (1855). Bland F:s öfriga
skrifter må nämnas Andaktsbok för fångar (1849; ny
uppl. 1853; öfv. på finska 1866), Några grunddrag
af nya testamentets lära om det andeliga
presterskapet och församlingens embeten (akad.
afh., försvarad i Uppsala 1857) samt ett kort
historiskt företal till "Concordia pia.
Evang.-lutherska kyrkans symboliska böcker,
jemte Uppsala mötes beslut af år 1593" (1853;
nya uppl. 1854 och 1880). Af F. finnas dessutom
åtskilliga tidskriftsuppsatser. Hans samlade skrifter
utgåfvos 1883-84 i 3 delar; i 3:e delen finnes
hans själfbiografi. Jfr dessutom Emilia
Ahnfelt-Laurin, "Peter Fjellstedt, hans verksamhet
i fosterlandet mellan åren 1843-81" (1881). A. F.*
Fjellstedtska skolan, en af P. Fjellstedt grundad
och efter honom uppkallad uppfostringsanstalt, anlades
i Stockholm 1856 och flyttades till Uppsala 1859.
Dess första uppgift var att gifva den förberedande
bildningen dels åt sådana allvarligt sinnade
ynglingar, som ville egna sig åt missionskallet,
dels åt sådana, som pröfvades lämpliga att blifva
präster i hemlandet eller ock ansågos kunna
blifva dugliga skollärare, kolportörer eller
kateketer i Lappmarken. Efter flyttningen till
Uppsala ställdes skolan under en styrelse af fem
personer, och dess uppgift inskränktes till
att uteslutande uppfostra gudfruktiga och begåfvade
ynglingar för predikoämbetet. Skolan, som numera
är indelad i sju ettåriga klasser, motsvarar de
högre allmänna läroverken på klassiska linjen
och eger dimissionsrätt till universitetet.
Undervisningen besörjes af en föreståndare
och flera dels fasta, dels tillfälliga lärare
bland yngre akademici. Lärjungarna, hvilka under
läsåren 1904-07 utgjorde omkr. 110, bo alla inom
anstalten, där de erhålla ej endast undervisning,
utan äfven husrum, kost, städning och lyse.
Äfven föreståndaren och några af lärarna ha sin
bostad inom inrättningen. Högsta årsafgiften
utgör 600 kronor, den lägsta 100 kronor; afgifterna
bestämmas med hänsyn till lärjungarnas tillgångar.
Inga friplatser finnas. Som de fleste af
lärjungarna äro alldeles medellösa, betalar endast
en och annan 200 à 300 kr. om året, de öfrige 100 kr.
Anstalten underhålles därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0263.html
