Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 455-456 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskväg - Fiskåt - Fisködla, paleont. Se Ichthyosaurus - Fiskörn, zool. Se Fiskgjusar - Fiss - Fiss dur - Fissibranchiata - Fissil - Fissilinguia - Fissipedia - Fissirostres - Fissis, mus. Se Fiss - Fiss moll - Fissot, Alexis Henri - Fissur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. l. Laxtrappa från Invermoriston i Skottland.

Fig. 2. Laxtrappa vid München.

Fig. 3. Laxtrappa vid Rygenefos, Arendal.

Fig. l visar en 3-4 m. bred utsprängning i form af en
bäck med jämn lutning och försedd med uppresta stenar,
som minska strömhastigheten. Å fig. 2 och 3 ser man
trappor i form af bassänger
med vinkelräta eller snedt ställda tvärväggar
och med öppningarna anbringade i sicksack i
väggöfverkanterna eller vid ena sidan. Trappan å
fig. 4 saknar öppningar, och laxen måste där hoppa
mellan bassängerna. Ofta utgöres trappan af en omkr. 3
m. bred ränna, där vattnet medelst tvärväggar och
afvisare ledes i en mängd krökar.

Fig. 4. Trappa för laxöring vid Rahyader, Wales.

Sådana trappor
finnas utförda såväl i Amerika och Norge som äfven
hos oss, bl. a. vid Domnarfvet och Kvarnsveden,
men torde numera få anses onödigt komplicerade.

På sista tiden har föreslagits användande af
automatiskt verkande fiskslussar, hvilka dock ännu
icke pröfvats i praktiken.

Ledarna anordnas hufvudsakligen för det uppgående
ålynglet (ålyngelledare). De bestå
stundom af öppna rännor eller diken, vanligen dock
af täckta trätrummor i lutning från 1:1 till 1:10,
delvis fyllda med sten eller ris, hvaremellan vattnet
silar fram. Ledarnas dimensioner lämpas efter ynglets
storlek, hvilken varierar för olika vattendrag. Jfr
C. Schmidt, "Studier öfver fiskvägar" (1906).
C. S.

Fisk-åt, zool., namn på en mängd små hafsdjur,
t. ex. Calanus m. fl. släkten, hvilka höra till
klyffotingarnas ordning (Entomostraca) bland
kräftdjuren och som tjäna till föda åt fisk.
J. G. T.*

Fisködla, paleont. Se Ichthyosaurus.

Fiskörn, zool. Se Fiskgjusar.

Fiss (fr. fa dièse, eng. f sharp), mus., den medelst
ett ♯ en half ton höjda tonen f eller sjunde tonen
i vår kromatiska skala; förväxlas enharmoniskt med
gess. - Fississ kallas f, höjdt med två halftoner.
A. L.»

Fiss dur (fr. fa dièse majeur, eng. f sharp major),
mus., den durtonart, som har fiss till grundton
och företecknas med sex ♯, nämligen för f, c,
g, d, a och e (parallelltonart: diss moll).
A. L.*

Fissibranchiata (af lat. fissus, klufven,
och branchiæ, gälar), zool., snäckor med två
skilda, fjäderformade och symmetriskt liggande
gälar; mantel och skal med en springliknande
utskärning i yttre randen. Hit höra Haliotis,
Pleurotomaria, Fissurella, Bellerophon m. fl.
A. Hng.

Fissil (fr. fissile, af lat. findere, klyfva),
klyfbar.

Fissilinguia, zool., benämnes en underordning
bland ödlorna (Saurii), hvars medlemmar ha en
lång, tunn, i spetsen tvåklufven tunga, som kan
sträckas långt ut ur munnen. Som ej alla genom detta
kännetecken utmärkta ödlor äro närmare besläktade
med hvarandra, fördelar man numera de fordom
till F. sammanförda släktena på skilda familjer.
L-e.

Fissipedia, zool., är en benämning för landtrofdjuren
i motsats till säldjuren, Pinnipedia.

Fissirostres, zool., benämning på en fågelgrupp,
omfattande svalor, nattskärror och tornsvalor, hvilka
dock numera räknas till skilda fågelgrupper. L-e.

Fississ, mus. Se Fiss.

Fiss moll (fr. fa dièse mineur, eng. f sharp minor),
mus., den molltonart, som har fiss till grundton
och i likhet med sin parallelltonart, a dur,
företecknas med tre ♯, näml. för f, c och g.
A. L.*

Fissot [fisså], Alexis Henri, fransk tonsättare,
f. 1843, d. 1896, elev af Paris-konservatoriet,
var framstående pianist och orgelspelare samt skref
en mängd fina pianostycken.

Fissur (lat. fissura, spricka), med., kirurgernas
benämning på sår, hvilka ha form af smala sprickor,,
vanligast iakttagna å benen och huden. Sprickor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>