Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskredskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storryssjor (fig. 5), ålhommor. b. Redskap,
som ej hålles utspändt på nämnda sätt, utan blott
med flöten, krabbar eller stänger: norska
kilnotar m. fl. 3. Med undantag af ingångsöppningen
eller ingångsöppningarna slutet redskap; land- eller
ledarm saknas. a. Redskap, som utsattes horisontellt
eller lägges till bottnen: mjärdar (vissa slag),
tinor eller kupor (vissa slag), kräftburar (vissa
slag), ållanor m. fl. b. Redskap, som nedhänges
vertikalt: hängryssja.
b. Redskap, hvarmed fiskstim omedelbart före fångsten
säcklikt, d. v. s. rundt kring och nedtill, omslutes
på den plats, där stimmen anträffas: snörpvad,
ringnot.
c. Redskap, som dragés horisontellt, vanligast efter
bottnen, och hvarmed fisken vid dess användande
hopsamlas från större områden, än som kan omslutas
af redskapen. 1. Säckformadt redskap, som drages
eller släpas efter farkosten, utan eller blott med
helt korta armar; mynningen hålles vid fiskandet
utspänd medelst "utterbord", stång(bom) eller genom
att redskapets båda dragtåg fastgjorts vid hvar sin
särskilda båt eller ock vid hvar sin bom i farkostens
för och akter: trål (uttertrål, bomtrål; se Fiske,
fig. 2), segelnot, spillernot, dansk
åldrivvad. 2. Redskap med långa armar och jämförelsevis liten
eller ingen säck vid midten; drages till land, till
förankrad båt eller upp på is: flera slag af
landnotar eller vadar, snurrevad,
is- eller vinternot.
Obs.! I fråga om vissa vadar är det svårt att
afgöra, huruvida de böra räknas till grupp 1 eller
2. Så t. ex. är snurrevaden, hvilken uppdrages till
förankrad farkost, numera stundom försedd med ett
utterbord vid ändan af hvardera armen. Den danska
åldrivvaden har jämförelsevis långa armar o. s. v.
d. Upptill öppet, strut- eller säckformadt eller
nästan flatt redskap, som hålles utspändt med ring,
båge eller ram, och som
med tåg eller snöre drages uppåt i vattnet, eller
som är försedt med skaft och föres med hand: håfvar,
hvaribland agnhåf, kräfthåf (fig. 6), Hertzmans håf
m. fl. Hit kunna ock räknas sådana redskap som den
gamla ålglipen.
e. Rundt nät att hastigt kastas öfver fisken och
sedan snabbt hopdragas: kastnät.
Till grupp III B kunna ock hänföras redskap, som utsättas så,
att de nå från bottnen till ytan, och som få blifva
stående mer eller mindre lång tid för att omsluta
eller i mindre vikar innestänga fisk, utan att denna
är slutligt fångad: stängvadar, stängnät.
IV. Redskap med maskor af andra ämnen än garn, såsom
metalltråd, bast o. s. v. jämte spjäl-(spröt) eller
vidjeredskap samt redskap af
korgmakeriarbete. Detta redskap är konstrueradt för
att fisken af sig själf skall gå in i detsamma:
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
