Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Firdausi - Firdusi. Se Firdausi - Firendschi. Se Frengi - Firengi, Firengistan. Se Frengi - Firenze, italienska namnformen för Florens (se d. o.) - Firenzuola, Angolo (eg. Michelangiolo Girolamo, af släkten Giovannini, kallad Firenzuola efter stamorten) - Firewood - Firischta (Ferisjta), Muhammed Kasim Hinduschah - Firkin - Firle, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han sitt ogillande af sin dikt till de gamle eranske
"konungarnas och hjältarnas" ära och lofvar att för
framtiden sysselsätta sig endast med "heliga sånger
och hymner till profeternas lof". Afsikten med detta
uttalande, som tolkats på olika sätt, torde ha varit
blott att hos den bujidiske furste, som skänkt skalden
en fristad, tillförsäkra sig större erkännande än
det, som kom honom till del vid hofvet i Gazna,
ty bujiderna voro strängt ortodoxa schiiter. Äfven
F:s bearbetning af sagan om Josef har gifvit upphof
till många efterbildningar, ehuru detta arbete icke
blifvit så vidt spridt som hans förnämsta mästerverk.
Hela "Schahname" utgafs för första gången på
persiska af Turner Macan i Calcutta 1829. En kritisk
foliouppl. af denna text jämte fransk öfv. ("Le livre
des rois") utgafs af J. Mohl 1838-78 (ny uppl. af
öfv. i mindre format 1876-78). En annan edition
påbörjades af Vullers och fortsattes efter hans död af
Landauer ("Liber regum", I-III, 1877 ff.), men är ännu
ofullbordad. Ett utdrag (2 bd) i tysk öfv. på prosa
utgafs af J. Görres 1820 under titeln "Das heldenbuch
von Iran". Åtskilliga episoder i förträfflig metrisk
öfv. på tyska publicerades af A. F. von Schack 1851
och 1853 (2:a uppl. 1865 under titeln "Heldensagen
von Firdusi"). Den bästa versifierade öfv. till
tyska är Fr. Ruckerts, som dock icke omfattar
hela arbetet ("Firdosi’s Königsbuch", 1890 ff.,
ännu icke fullständigt utgifven). Till italienska
har hela arbetet öfverflyttats af Italo Pizzi ("Il
libro dei rei", 1886-88). På engelska har episoden
om Rustam och Suhrab jämte den persiska texten
utgifvits af J. Atkinson (Calcutta 1814). Dessutom
har samme förf. publicerat en engelsk öfv. af
"Schahname" t. o. m. Alexander i starkt förkortad
form ("The Shah Námeh translated and abridged",
1832). "Jusuf u Zalicha" har flera gånger utgifvits i
Orienten. En kritisk textupplaga förberedes f. n. af
Ethé. Dessutom har hela dikten öfversatts till
tyska af Schlechta-Wssehrd under titeln "Jussuf
urid Suleicha" (1889). Se vidare Geiger och Kuhn,
"Grundriss der iranischen philologie", II (1904).
K. V. Z.
Firdusi. Se Firdausi.
Firendschi. Se Frengi.
Firengi, Firengistan. Se Frengi.
Firenze [fire’ntse], italienska namnformen för Florens
(se d. o.).
Firenzuola [-tsoåla], Agnolo (eg. Michelangiolo
Girolamo, af släkten Giovannini, kallad Firenzuola
efter stamorten), italiensk novellist, f. 1493 i
Florens, d. omkr. 1550 i Prato. Efter att i Siena
och Perugia mot håg och böjelse ha studerat juridik
blef han anställd vid påfliga kansliet i Rom och
genom Bembos bemedling väl upptagen af Klemens VII,
som fann behag i hans skrifter, utan att F. dock fick
röna någon reell fördel af den påfliga ynnesten. F.,
som redan tidigt ingått i Vallombrosas klosterorden
och efter Klemens VII:s död lämnat Rom, utnämndes
1539 till abbot al Vaiano nära Prato. Utom de båda
lustspelen I Lucidi, efter Plautus’ "Menæchmi",
med den lustiga parasitfiguren Sparecchia, samt La
trinuzia (Det trefaldiga bröllopet), efter Bibbienas
"Calandria", skref F. äfven lyriska dikter
samt i berättelseform med från Decameron lånad
ram Ragionamenti, samtal mellan tre ungdomliga
par rörande kärlekens väsen, erinrande om Bembos
"Asolani",
med inströdda kväden, som ibland ge uppslag till
språkliga och stilistiska meningsutbyten. I den
politisk-didaskaliska berättelsen Discorsi degli
animali har F. fritt återgifvit de gamla indiska
fablerna, förmedlade genom Johannes’ af Capua latinska
version "Directorium humanæ vitæ", likasom han
fritt bearbetat Apulejus’ berömda fantastiska
roman "Metamorphoseon, sive de asino aureo libri
XI" i sin bland Italiens språkligt intresserade
kretsar knappt mindre prisade berättelse L’asino
d’oro, där han sätter sig själf i den berättande
hufvudpersonens ställe och i inledningen ger några
korta meddelanden om sin hemort, släkt och första
verksamhet. Betecknande för det intresse, hvarmed
skönhetsproblemet omfattades i dåtidens Italien,
äro de båda dialogerna Delle bellezze delle donne, i
hvilka F., som Quetelet (i "L’anthropométrie") visat,
dock blott återger Vitruvius’ åsikter samt gängse
traditionell uppfattning. I striden mot Trissino, som
ville införa några grekiska bokstäfver i italienska
alfabetet för att beteckna skillnaden mellan öppet
och slutet e och o samt hårdt och mjukt z, deltog
F. med skriften Discacciamento delle nuove lettere
inutilmente aggiunte nella lingua toscana. I sina
noveller, inflätade i "Ragionamenti", skattade F. åt
den samtida novellistikens själfsvåldiga ton. Hans
brist på ursprunglighet och skapande fantasi ersattes
i hans beundrares ögon af hans äkta florentinska
språkkonst.
Bland senare upplagor af F:s arbeten må nämnas Opere
di A. F. med företal af B. Bianchi (2 bd, 1848),
Biblioteca classica economica n:r 20 med biografisk
inledning af E. Camerini samt Prose scelte di A. F.,
annotate da S. Ferrari (1895). Om F:s lustspel
se äfven "Teatro classico del secolo XVI" (1879).
Hj. Sdg.
Firewood [fåYo-oud], eng., i Sverige benämning på
bräd- och plankstump (1/2-5 1/2 eng. fot). Firewood
utgöres af användbara bitar, som blifvit öfver
vid klampningen. Kallas numera vanligen
splitved. Säljes hufvudsakligen till England, där den
användes till bränsle, lådämnen o. d.
Firischta (Ferisjta), Muhammed Kasim Hinduschah,
persisk historieskrifvare, f. omkr. 1550 i
Asterabad, d. omkr. 1623 i Bidjapur, där han
tillbragt större delen af sitt lif, hos schah
Ibrahim ’Adil. På dennes uppfordran skref han en
utförlig historia öfver Indien, Tarich-i-Firischta
l. Gulschen-i-ibrahimi, hvilken ännu är af värde
och 1829 utgafs i engelsk öfv. af J. Briggs under
titeln "History of the rise of the Mahomedan power in
India". Den persiska texten är utgifven i Bombay 1832.
(K. V. z.)
Firkin [fä’kin], eng. ("fjärding"), engelskt rymdmått
för maltdrycker, sedan 1826 = 1/4 barrel = 9 gallons
= 40,8911 l. (tidigare och ännu i Nord-Amerika =
omkr. 37 l. för öl och 41,5 l. för porter); föråldrad
engelsk vikt för smör och såpa, = för smör 56 pounds
avoirdupois = 25,4 kg., för såpa 64 pounds = 29,03 kg.
Firle, Walter, tysk målare, f. 1859 i Breslau, har
studerat i München, Italien och Holland och väckt
uppseende genom känsligt och fint stämda interiörer
från sistnämnda land: Morgonandakt i Amsterdams änkhus
(1885, Berlins national galleri), Söndagsskola (1886,
galleriet i Budapest),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
