Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska litteratursällskapet - Finska läkarsällskapet - Finska militärens änke- och pupillkassa. Se Änke- och pupillkassan för personer anställda vi militärväsendet - Finska missionssällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom att bestämma täflingsämnen inom de
litteraturområden, åt hvilka sällskapet egnar sig.
Sällskapet sammanträder en gång i hvarje månad,
med undantag af juli och aug., och firar sin
årsdag 16 mars (H. G. Porthans dödsdag), då
ordf., vice ordf., sekreterare, bibliotekarie och
skattmästare väljas. Inom sällskapet finnas fyra sektioner
(historisk, skönlitterär, lingvistisk och etnografisk),
hvilka väsentligen verka såsom granskningsutskott.
Jämte en tidskrift ”Suomi” (65 bd sedan 1841),
hvars innehåll under senare tiden varit mest
lingvistiskt och folkloristiskt, utgifver sällskapet
”Toimituksia” (verk), hvaraf 113 nummer utkommit.
Sällskapet har utgifvit Elias Lönnrots folkloristiska
publikationer: ”Kalevala” (1835), ”Kanteletar” (1840),
”Sananlaskuja” (ordspråk; 1843), ”Arvoituksia”
(gåtor; 1844) och ”Loitsurunoja” (trollsånger; 1880).
Det folkloristiska arbetet har fortsatts under ledning
af Julius Krohn och Kaarle Krohn. Samlingarna
omfattade 1906 öfver ¼ mill. nummer: sagor, gamla
runor, nyare sånger, vidskepliga bruk, ordspråk,
gåtor, melodier, lekar och ordsamlingar. Bland
historiska publikationer märkes H. G. Porthans
”Opera Selecta” (5 dlr, 1859–83) och bland
ordböcker Elias Lönnrots ”Suomalaisruotsalainen
sanakirja” (Finsk-svensk ordbok, 1866–80). Sällskapet
har i öfrigt utgifvit språkvetenskapliga och
etnografiska arbeten, läroböcker, poetiska öfversättningar,
t. ex. flera af Shaksperes dramer m. m. Biblioteket
innehåller bl. a. en fullständig samling af
finskspråkiga tidningar. Sällskapet åtnjuter ett
statsunderstöd af 15,000 mk årligen och eger dessutom
till sitt förfogande betydande fonder, bildade genom
enskilda donationer. Inkomsterna voro: 1840 1,485 mk,
1860 7,355 mk, 1880 25.762 mk, 1905
120,400 mk; utgifterna: 1840 2.109 mk, 1860 8,201
mk, 1880 33,819 mk samt 1905 136,462 mk. Sedan
1892 är en styrelse tillsatt för handläggning af
ekonomiska frågor. Sällskapet eger sedan 1890 ett
hus i Helsingfors. Såsom uppmuntran till litterär
verksamhet utdelas årligen pris för vetonskapliga
och skönlitterära arbeten samt ungdomslitteratur.
Minnesstoder restes på sällskapets initiativ 1864 i
Åbo öfver H. G. Porthan och 1902 i Helsingfors öfver
Elias Lönnrot. Till femtioårsminnesfesten 1881
utarbetades af E. G. Palmén på finska en historik, som
1882 utkom i fransk öfv. under titeln ”L’œuvre
demiséculaire de la société de litterature finnaise et
le mouvement national en Finlande de 1831 à
1881”.
M. G. S.
Finska läkarsällskapet i Helsingfors stiftades på
förslag af dåv. generaldirektören för Medicinalverket
C. D. v. Haartman 11 okt. 1835. Till ledamot
af sällskapet kallas hvarje legitimerad finsk läkare;
därjämte kunna till ledamöter inväljas finska
naturforskare och utländska läkare. Sällskapets
angelägenheter skötas närmast af en för året vald
ordförande samt af sekreteraren, skattmästaren,
bibliotekarien och redaktören, hvilka alla väljas för tre
år i sänder. Ursprungligen bestod sällskapets
uppgift väsentligen i att genom uppköp af tidskrifter
förskaffa medlemmarna tillgång till medicinsk litteratur
och att sätta dessa i tillfälle att vid regelbundet
återkommande sammanträden – numera hvarannan
vecka under det akademiska läsåret – meddela
sina rön inom medicinens olika områden. Redan 1841
började sällskapet emellertid utgifva en tidskrift under
titeln ”Finska läkaresällskapets handlingar”. Dessa
utkommo först i tvångfria häften; åren 1870–79
utgåfvos de i 4 häften årligen; från 1880 ökades
häftenas antal till 6, och sedan 1887 utkomma
handlingarna med ett häfte i månaden. F. n. (1907)
pågår utgifningen af 49:e bandet. 1849–52, 1854–69
utgaf sällskapet därjämte en månadsskrift, ”Notisblad
för läkare och farmaceuter”. I anledning af
sitt femtioårsjubileum offentliggjorde sällskapet 1885
en festskrift i 2 bd, af hvilka det första innehåller
en af O. Hjelt författad historik öfver sällskapet.
Bland sällskapets publikationer bör ytterligare
nämnas en enligt dess uppdrag af O. Hjelt utarbetad
Finlands medicinska bibliografi 1640–1900
systematiskt ordnad. – Sällskapets inkomster utgöras dels
af ledamotsafgifter, dels af statsanslag. Summan af
dess fonder utgjorde 31 dec. 1906 omkr. 50.000
mk. Dess årsbudget uppgår till omkr. 20,000
mk.
R. T–dt.
Finska militärens änke- och pupillkassa. Se
Änke- och pupillkassan för personer
anställda vid militärväsendet.
Finska missionssällskapet stiftades Henriksdagen
19 jan. 1859 i ändamål att främja evangelisk-lutherska
lärans utbredning bland hedningarna. I
detta syfte skulle den ombesörja utgifvandet af
missionsskrifter och missionstidningar, en gång i månaden
anställa missionsbön, där bidrag skulle insamlas
o. s. v. 1863 utsträcktes verksamheten till
judemission och 1865 till arbetet för den inre missionen,
i hvilket afseende den tryckt och kolporterat
uppbyggelseskrifter. Sällskapets hufvudmål är dock
hednamissionen, som man påbörjade redan 1861 genom
att understödja två tyska missionärer, som upprättade
en egen station, ”Suomi”, bland santalerna i
Bengalen, och utsända missionselever till ett tyskt
institut. 1864 blefvo de två förste santalerna ”insamlade
till Herrans församling”, men företaget
upphörde efter några år. Sedan sällskapet 1862 inrättat
en missionsskola i Helsingfors (stängd 1872–80),
beslöt det välja sig ett eget missionsfält bland
ovambofolket på gränsen till nuv. tyska Sydväst-Afrika,
där 1870 två stationer grundlades. Stationernas
antal var redan 1873 sex, men nedgick 1888 till en
och var 1906 åter sex (med 9 bistationer).
Sällskapet har sedan 1876 utgifvit religiösa skrifter på
ovambospråket, men det dröjde ända till 1881, innan
de två förste ovambomännen blefvo döpta (en
negerflicka dock redan 1876 i Helsingfors). De döpte
hedningarnas antal steg 1870–1906 till omkr. 1,300 och
de kristnes hela antal till 1,498 (1895–676 och
1900–827). De döptes antal under 1906 var 75,
missionärernas 15, lärarinnornas 3 och de inhemske lärarnas
26. Hela antalet missionärer, som sällskapet
utsändt, är 40. Af dessa ha 4 sändts till Kina, där
sällskapet 1901 började egen missionsverksamhet i
nordliga delen af prov. Hunan. I Kina verka
dessutom 2 lärarinnor och 12 inhemska lärare på två
hufvudstationer och sex bistationer. 1904 döptes två,
1905 åtta och 1906 tre kineser. Den första kyrkan
uppfördes i Chingshi 1906. Sällskapet upprätthåller
en småbarnsskola för judar och inrättade 1906 en
kvinnlig missionsskola. – Sällskapets inkomster, för
hvilkas ökande genom frivilliga gåfvor och
testamenten en ifrig propaganda bedrifves äfven
genom af sällskapet understödda resctalare, stego
1906 för hednamissionen till 266,000 mk, utgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
