Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 257-258 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filt - Filtand, mek. tekn. Se Fil - Filtduk. Se Filt - Filter - Filtkalander. Se Appretera, sp. 1253, och Kalander - Filtra. se Filter - Filtrat, vätska, som passerat ett filter (se d. o. och Filtrera) - Filtrera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tältduk o. s. v. En i Amerika uppfunnen filtduk
förfärdigas till betydlig längd och bredd på det sätt,
att håren behandlas medelst en kardmaskin, som
ordnar dem till lösa vaddar, hvilka sedan läggas
öfver hvarandra och sammanpressas medelst en
valkmaskin. Därefter färgas, pressas och appreteras
fabrikatet, hvilket nyttjas till mattor, täcken, foder
o. d. Grofva filtsorter indränkas med asfalt och
nyttjas som takfilt och, vid skeppsbyggnad, som
underlägg för kopparförhydning. Andra finare, med
fernissa behandlade filtsorter kallas lackerad
filt och begagnas till mösskärmar, i vagnmakeriet
o. s. v. En af den finaste merinoull beredd filt är
hammarfilten till beklädnad af pianohammare.
– Ordet filt nyttjas äfven om väfda tyg, hvilka
genom valkning och ruggning fått en verklig
filt liknande yta och begagnas för samma ändamål
som sängtäcken, till skydd mot kölden under resor
o. s. v.
(G. A. W.)

Filtand, mek. tekn. Se Fil.

Filtduk. Se Filt.

Filter, mlat. filtrum, plur. filtra (af ty. filz,
sv. filt), en porös massa, afsedd att genomsläppa och
rena vätskor, hvarvid i dem befintliga olösta ämnen
afskiljas å filtrets yta. Se vidare Filtrera.

Filtkalander. Se Appretera, sp. 1253, och
Kalander.

Filtra. Se Filter.

Filtrat, vätska, som passerat ett filter (se d. o.
och Filtrera).

Filtrera (se Filter), i allmänhet sila eller
skilja en vätska från i denna befintliga olösta ämnen.
Denna operation, som ytterst ofta förekommer såväl
vid rent kemiska arbeten som inom den
kemisk-tekniska industrien, utföres så, att man låter den
vätska, som skall renas, till följd af sin egen tyngd
eller ock påverkad af något ytterligare tryck passera
genom en porös kropp (filter), hvars porer äro
af den storlek, att de genomsläppa vätskan, men
kvarhålla de uti densamma befintliga fasta partiklarna.
Vid filtrering i smått (t. ex. vid kemiska
analyser) nyttjas vanligen ett filtrum af olimmadt
papper (s. k. filtrerpapper, se d. o.), som
inpassas i och stödes af en tratt. Om denna tratt
lufttätt inpassas i det kärl, hvaruti filtratet,
d. v. s. den vätska, som passerat genom filtrum,
uppsamlas, och luften i detta kärl förtunnas genom
inverkan af någon lämplig sugapparat (t. ex. en
s. k. vattenluftpump), så pressar det yttre lufttrycket
den ofiltrerade vätskan genom filtrum, och
filtreringen försiggår på detta vis mycket snabbare än
eljest. I åtskilliga fall kunna pappersfiltra icke
begagnas, utan måste ersättas af asbest, glaspulver,
bomull o. s. v. De apparater, som användas vid
filtrering i stort (vid fabriker o. d.), äro ofta ganska
invecklade och mycket olikartade, allteftersom
afsikten är att tillvarataga det olösta (de affiltrerade
ämnena) eller lösningen (filtratet). I förra fallet är
filtreringen vanligen förenad med utpressning af den
affiltrerade massan. Operationen utföres då i s. k.
filtrerpressar, och påsar eller säckar af tyg (pressduk)
användas som filtra. I stor skala användes
filtrering för rening af vattenledningsvatten, som får
passera genom en bädd af fin sand (se fig.).

Vattnet
inledes i bassängen F, passerar genom sandbädden
s och gruslagret g till samlingstrumman t och
vidare genom utloppsbrunnen B. Sandlagret består
af ren, jämn sand med korn af ¼–1 mm. storlek,
hvars porer genomsläppa vattnet, men kvarhålla
mekaniskt uppslammade ämnen samt äfven bakterier,
detta dock först sedan slam börjat afsättas på
sandytan. För vattnets frampressande genom sandbädden
erfordras en viss tryckhöjd, som gifver sig till känna
genom höjdskillnaden mellan vattenytorna i bassängen
F och brunnen B. Ju längre tid filtreringen försiggår,
desto mera slam afsättes, och desto mera ökas
den erforderliga tryckhöjden, d. v. s. höjdskillnaden
mellan vattenytorna. Då höjdskillnaden nått en
viss gräns, vanligen 0,6–0,8 m., bör filtret
afstängas, tömmas och rensas, hvarvid den öfversta
orena sanden afskyfflas till ett par centimeters djup.
Med tillhjälp af sådan filtrering har man lyckats
att i tillfredsställande grad rena äfven flodvatten,
som är starkt infekteradt af tyfus- och kolerafrön.
Ett exempel härpå erbjuder vattenledningen i
Hamburg, där filtreringen infördes först efter
koleraepidemien 1893, under hvilken syskonstaden Altona
nästan helt och hållet gick fri, tack vare dess
förträffliga filtrerverk. – Utom dessa s. k. ”biologiska”
filter (se vidare Biologisk rening)
förekomma äfven ”mekaniska” filter för att afskilja gröfre
slam. Därvid användas jämförelsevis små bassänger
med groft grus, som lättare passeras af vattnet, och
hvari slammet nedtränger djupare. Rensningen sker
genom kraftig spolning, hvarvid slammet medföljer
det utströmmande vattnet. Dylika filter användas
dels i samband med biologiska filter, hvilka då få
öfvertaga den slutliga och mera fullständiga reningen,
dels vid rening af järnhaltigt grundvatten, som i
regel är fritt från bakterier och således endast
behöfver befrias från det järnslam, som bildas, då
vattnet kommer i beröring med luft. Med ”naturlig”
filtrering menas den rening, som regnvattnet undergår
efter infiltration i marken, då det genom inverkan
af luft och bakterier småningom erhåller de
egenskaper, som karakterisera grundvattnet. Vid
åtskilliga moderna vattenledningar begagnar man sig
af den naturliga filtreringen för att rena flod- eller
sjövatten, som genom lämpliga anordningar inledes
i sandlager och sedermera uppsamlas genom brunnar.
– Äfven gaser kunna filtreras. Sålunda kan luft
befrias från det i denna alltid förekommande dammet,
om den i långsam ström ledes genom ett rör, som
innehåller bomull. Om i st. f. bomull såsom filtrum
användes bomullskrut, som är lösligt i en blandning
af alkohol och eter, eller något annat lösligt ämne,
så kan man efter filtreringen upplösa filtrum och
undersöka de olösliga, affiltrerade partiklarnas natur
och beskaffenhet. – Såsom ett eget slag af filtrering
skulle möjligen kunna betraktas äfven den absorption
(eller adsorption) af verkligen upplösta ämnen
(vissa salter och i synnerhet organiska färgämnen),
som eger rum, då lösningar af dessa ämnen passera
genom lager af åkerjord, kol (särskildt sådant, som
erhållits genom förkolning af djuriska ämnen) o. s. v.
Så t. ex. lämnar en indigolösning, som får rinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>