Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 191-192 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filadelfer - Filadelfi - Filadelfia 1. I forntiden stad i östra Lydien - Filadelfia 2. I forntiden stad i Peréen - Filadelfia, stad i nordamerikanska staten Pennsylvania. Se Philadelphia - Filadelfos - Filago - Filagram (förvrängning af filigran se d. o.), vattenstämpel (se d. o.) å papper - Filament, bot. Se Ståndare - Filammon - Filangieri, Geatano - Filangieri, Carlo - Filantrop - Filantropin l. Philantropin - Filare 1. Person som utför filningsarbete (Se Filning) - Filare 2. I studentslangen - Filaret, ett i den ryska kyrkans historia flerstädes förekommande namn - Filaret, hette egentligen Fedor Nikititj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det till sin historia mycket ofullständigt
kända sällskapets sista lifsyttring.

Filadelfi (af grek. filos, vän, och adelfos,
broder), broderskärlek, kärlek till nästan. -
Filadelfiska systemet (af staden Philadelphias
namn). Se Fängelsesystem. - Filadelfiska sällskap,
sådana sällskap, som ha välgörenhet till ändamål.

Filadelfia l. Filadelfia (grek. $dadély?ia
1. <i>3>dadsJ.(p{a</i>, lat. Philadelphia). 1. I forntiden
stad i östra Lydien, vid foten af berget Tmolos,
s. ö. om Sardes. Där fanns tidigt en kristen
församling, som i Uppenb. 3: 7-13 lofordas för sin
trohet. Staden hade sitt namn efter sin grundläggare,
konung Attalos I Filadelfos i Pergamon (241-197
f. Kr.). Ruiner af densamma finnas vid det nuv.
Alasjer. - 2. I forntiden stad i Peréen,
omkr. 37 km. från Jordan, vid ett litet tillflöde
till Jabbok. Såsom ammoniternas hufvudstad hette
den Rabba; namnet F. fick staden efter den egyptiske
konungen Ptolemaios II Filadelfos, som återuppbyggde
densamma. Ruiner vid Amman (se d. o.).

Filadelfia, stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania. Se Philadelphia.

Filadelfos, grek. (lat. Philadelphus),
broderälskande, binamn på konung Ptolemaios II i
Egypten och konung Attalos I i Pergamon.

Filago L., bot. farm., ett till fam. Compositæ
hörande växtsläkte, hvilket har alla blommornas
skalfrukter med pensel eller blott de ytterstas
utan sådan samt holken kägellik med ett slags
ytterholk af fem ulligt ludna fjäll. Fyra arter
finnas i Sverige, alla växande på torra backar och
sandfält; allmännast är F. montana, ullört. De äro
hvit- eller gråulliga upprätta små växter, hvilkas
örtstånd, herba filaginis l. impiæ, haft användning
i medicinen. O. T. S. (G. L-m.)

Filago montana. a blomkorg med ytterholk, b flygfrukt

Filagram (förvrängning af filigran, se d. o.),
vattenstämpel (se d. o.) å papper.

Filament, bot. Se Ståndare.

Filammon (lat. Philammon), mytisk skald och sångare
från Tracien, kallades af delfierna till hjälp
mot flegyerna och stupade i striden. De delfiska
jungfru-körerna, hvilka besjöngo Letos, Apollons
och Artemis’ födelse, sägas vara inrättade af
honom. Äfven skall han ha stiftat de lernaiska
mysterierna. Såsom hans söner uppgifvas de
likaledes mytiske skalderna Thamyris och Eumolpos.
A. M. A.

Filangieri f-ndjéri]. l. Gaetano F.,
neapolitansk rättslärd, f. 1752, d. 1788, härstammade
irån en gammal furstlig släkt, vann anseende och
hofgunst genom det sätt, hvarpå han försvarade
ministern Tanuccis reformförslag, och blef till sist
finansråd. I sitt stora, på flera språk öfversatta
verk La scienza della legislazione (8 bd, 1780-88)
framställde han sitt lagstiftningsideal, hvilket
från de andliges sida ådrog honom beskyllningar
för gudlöshet.

2. Carlo F., den föregåendes son, neapolitansk general
och ministerpresident, f. 1784, d. 1867, ingick 1803 i
franska armén och utmärkte sig bl. a. vid Austerlitz
(1805). 1806 återvände han till Neapel, utnämndes
1811 till öfverste och 1813 till generalmajor
i neapolitansk tjänst, användes 1814 af Murat i
diplomatiska beskickningar till Wien; Paris och
Milano samt var dennes generaladjutant i 1815 års
fälttåg mot österrikarna. Efter konung Ferdinand
I:s återvändande (1815) blef F. ledamot af högsta
krigsrådet, utan att dock fullt åtnjuta den nya
regeringens förtroende. 1848 undertryckte han upproret
på Sicilien, erhöll därefter titeln furste af Satriano
och hertig af Taormina samt utnämndes till ståthållare
på Sicilien. Detta ämbete nedlade han 1855 af missnöje
med det vid hofvet härskande, ytterligt reaktionära
partiet. I juni 1859 blef han krigsminister och
ministerpresident, men nedlade presidiet efter några
månader s. å. och krigsportföljen i mars 1860. Jfr
v. Reumont, "Carlo F." (i "Hist. taschenbuch",
1871), och en af F:s dotter, hertiginnan Ravaschieri,
författad biografi "Il generale Carlo F." (1902).

Filantrop (grek. filanthropos, af filos, vän,
och anthropos, människa), människovän, person,
som oegennyttigt verkar för att förbättra sina
medmänniskors ställning; benämning på
främjarna af filantropismens uppfostringssystem (se
Basedow). - Filantropi, människokärlek, sträfvan
att förbättra villkoren för naturens och samhällets
vanlottade. - Filantropisk, människoälskande; som
går ut på filantropi. Med filantropiska stiftelser
menas företrädesvis på enskildt initiativ tillkomna
välgörenhets- och understödsinrättningar, sjuk-
och ålderdomshem, anstalter för vård af andesvaga,
lytta, blinda, döfstumma, föräldralösa m. m.,
skollofskolonier, arbetsstugor, skyddshem,
förbättringsanstalter för vanartiga eller fallna
o. s. v. - Om exegetiska och filantropiska sällskapet
se Nordensköld, Karl Fredrik, d. y.

Filantropin l. Philantropin (se Filantrop)
var namnet på den uppfostringsanstalt, som Basedow
1774 grundlade i Dessau. - Filantropinism,
Filantropism, Basedows och hans anhängares
uppfostrings- och undervisningssystem. Se Basedow
och Campe.

Filare. 1. Person, som utför filningsarbete (se
Filning). - 2. I studentslangen person, som ämnade
aflägga "filen", d. v. s. teologisk-filosofisk,
juridisk-filosofisk eller medicinsk-filosofisk examen.

Filaret, ett i den ryska kyrkans historia flerstädes
förekommande namn. De märkligaste bärarna af detta
namn äro:

1. Filaret, rysk patriark, f. (senast) 1560,
d 1633 i Moskva, fader till tsar Michail Fedorovitj
Romanov, hette egentl. Fedor Nikititj och var
son af bojaren Nikita Romanovitj. Han fick en för sin
tid utmärkt uppfostran, var 1586 bojar och ståthållare
i Nizjnij Novgorod, deltog i svenska fälttåget 1590
och användes i diplomatiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>