Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 83-84 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feronia - Feronia elephantum - Ferozepore. Se Firozpur - Ferragus. Se Ulbach, L - Ferrai, Eugenio - Ferrand, Antoine François Claude - Ferrandais-Forze-nötkreatursrasen - Ferrara. 1. Provins - Ferrara. 2. Hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sabinerlandet. Hon dyrkades för öfrigt ur flera olika
synpunkter, t. ex. som årsväxtens, handelns
och de frigifne slafvarnas beskyddarinna.
A. M. A.

Ferönia elepha’ntum Corr., Elefantäpple, bot.,
tekn., ett högväxt träd i Ostindien, hörande till
fam. Rutaceæ. Blommor och blad lukta särdeles
angenämt och påminna tillika om anis. De nyttjas
såsom magstärkande medel. Ur barken utflyter
ett gummi, äkta ostindiskt gummi, som brukas i
stället för gummi arabicum till tekniska ändamål och
öfverträffar detta i flera afseenden. Feroniagummit
förekommer i handeln i form af stora, starkt
glänsande, ofta iriserande klumpar och är något
mjukare än det arabiska gummit. Till beredning
af vattenfärger anses det ostindiska gummit
vara bättre än alla andra gummisorter. Den hårda
veden af Feronia användes till byggnadsändamål.
O. T. S. (G. L-m.)

Ferozepore [firåuspöə]. Se Firozpur.

Ferragus. Se Ulbach, L.

Ferräi, Eugenip, italiensk filolog, f. 1832, blef 1866
professor i grekiska vid universitetet i Padova och
haj där sysslat med öfversättning af Platons skrifter
(1873-82), utgifvit en värdefull bearbetning af
Otfr. Mullers "Geschichte der griechischen literatur’1
(1858-59) samt flera klassikerupplagor och haft stor
del i återupplifvandet af de klassiska studierna
i Italien.

Ferrand [färrå’], Antoine Francois Cl a u d e,
grefve, fransk statsman, f. 1751, d. 1825, var före
revolutionen parlamentsråd i Paris, tog som sådan
liflig del i striden mot konungamakten samt var
en af de förste, som tillstyrkte riksständernas
inkallande. 1789 emigrerade han och slöt sig till
prinsen af Condé. Efter bourbonernas återkomst,
för hvilken han kraftigt arbetat, blef han
grefve, statsminister, general postdirektör och
pär af Frankrike samt fick 1816 plats i Franska
akad. Förutom en mängd mindre, politiska skrifter
författade F. Vespril de riiisloire (4 bd, 1802;
många uppl.), Théorie des revolutions (4 bd, 1817),
HisLoire des Irois démembrements de la Pologne (3 bd,
1820) m. m. Hans Mémoires utgåfvos 1897 af de Broc.

Ferrandais-Forez-nötkreatursrasen [färrädå*-1åré-]
är nästan den enda boskapsras, som förekommer
å Forezbergen samt i några delar af franska
dep. Puy-de-Döme. Rasen är förnöjsam;
såväl drag-söm göd- och mjölkförmågan är
tämligen väl utvecklad. Färgen är röd,
dock förekomma äfven svartbrokiga djur.
H. F.

Ferrara. 1. Provins (fordom själfständigt hertig-döme,
därefter delegation i Kyrkostaten) i landskapet
Emilien, konungariket Italien. 2,621 kvkm. 271,776
inv. (1901), 103 på l kvkm. F. omfattar den nedersta
delen af Pos mynningsområde och landet på högra sidan
af Po och är ett lågt, af träsk och laguner eller
torrlagda sumptrakter fylldt område. Särskildt märkes
lagunen Valli di Comac-chio. - 2. Hufvudstad i nämnda
provins, i en sumpig och osund, men fruktbar trakt
vid Po di Yolano och järnvägen Padova-Bologna,
endast 2,4-10 m. öfver det 50 km. aflägsna
hafvet. Omkr. 33,500 inv. (1901; som kommun 87,648
inv.). Det var fordom hertigarnas af Este residens,
vid hvilkas hof den tidens mest firade italienska
skalder och ’konstnärer lefde, och i 16:e årh. en
blomstrande stad
med öfver 100,000 inv., nu en ort, som med sitt
stora omfång och fåtaliga befolkning, med den breda,
men öde korson och sina många tomma, till förfall
lutande palats gör ett intryck af ödslighet. F. är
näst Turin den regelbundnaste och skönaste staden
i öfre Italien. Dess gamla fästningsverk utgöras
af en enceinte och ett citadell samt de brohufvud
vid Po bildande S. Maria Maddalena-verken. De
anmärkningsvärdaste af dess många kyrkor
äro katedralen (från 12 :e och 13 :e årh.),
en praktbyggnad i lombardisk stil (se fig. 1),
det inre 1712 moderniscradt, S. Francesco-kyrkan
i renässansstil (1494-1530), S. Benedetto-kyrkan
(1496-1553)

Fig. 1. Katedralen (S. Giorgio) i Ferrara.

och S. Giorgio-kyrkan (utanför Porta Romana i s.),
där påfven Eugenius IV 1438 öppnade konsiliet (s.e
nedan). Det forna hertigliga slottet (Casiello; se
fig. vid art. Este), i gotisk stil, med fyra väldiga
torn, var senare de påflige legaternas bostad och
är nu förvaltningens säte och telegrambyrå. Mellan
slottet och katedralen restes 1875 en marmorstaty
af Savonarola, som var född i F. Andra betydande
byggnader äro Palazzo del municipio (rådhus),
familjen Estes första residens, Palazzo della
Ragione (nu domstolslokal), P.ilazzo Scrofa
(nu Beltrami-Cal-cagnini), Pål. Schifanoja (nu
döfstumanstalt), och Pål. de’ Diamanti (1493-1567;
se fig. 2), så kalladt med anledning af dess
beklädnad med fasetterad sten, nu inrymmande
bl. a. en läroanstalt och stadens tafvelgalleri
(mest arbeten af Ferraraskolan). Ariostos oansenliga
hus (se fig. vid art. A r i o s t o, sp. 1464), som
skalden själf lät uppbygga, inköptes 1811 af staden
och restaurerades. En staty af skalden restes 1833
på en öppen plats i staden. I S:t Anna-hospitalet
visas ännu den cell, i hvilken Torquato Tasso,
på Alfons II:s befallning, i mer än sju år hölls
inspärrad såsom vansinnig. Det 1391 stiftade, 1402
utvidgade, under franska väldet upphäfda, men 1824
ånyo upprättade universitetet ("libera universita di
F.") omfattar tre fakulteter (juridisk, medicinsk
och matematisk-natur-vetenskaplig). F. ö. finnas
ett stadsbibliotek (närmare 100,000 bd, 1,400
inkunabler och 2,000 handskrifter), ett lyceum, ett
gymnasium, ett tekniskt institut, en konst- och en
musikskola. F. är säte för en prefekt, en ärkebiskop
och flera högre domstolar. Det har fabrikation af
tågvirke och tvål. - F. är säkert omnämndt först i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>