Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feniciska språket - Fenier - Fenix. Se Foinix - Fenixperioden. Se Kronologi - Fenja, nord. myt. Se Grotte - Fenknoten, zool. Se Gnodingsläktet - Fenkål. Se Fänkål - Fenköl l. Kölfena - Fenn. Se Venn - Fennek, Zerda l .Ökenräf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gesenius, "Scripturæ linguæque phoeniciæ
monumenta" (1837), Movers, "Die phönizier" (1841
–56), Schröder, "Die phönizische sprache" (1869),
"Corpus inscriptionum semiticarum" (Paris 1887 ff.),
Lidzbarski, "Handbuch der nordsemitischen epigraphik"
(1898), och Nöldeke, "Die semitischen sprachen"
(2:a uppl. 1899).
(K. V. Z.)
Fenier (eng. fenians, af ir. fian, oblik kasus feinn,
kämpe), ett revolutionärt förbund af irländare med
Irlands lösslitande från Storbritannien som erkändt
syftemål. Namnet är lånadt från Geoffrey Keatings
(d. omkr. 1644) på ersiska skrifna "Irlands
historia", hvilken 1857 utgafs i engelsk
öfv. af förbundets stiftare, O’Mahoney; i denna
återges nämligen sägnen om fians som en fornirisk i
konungarnas tjänst stående krigarflock. Förbundet
leder sitt ursprung från det politiska sällskapet "De
förenade irländarna", hvars medlemmar efter O’Connells
död (1847), förtviflande om en fredlig upplösning
(repeal) af unionen, i stort antal utvandrade till
Amerika, där de funno tacksam jordmån för sin
agitation bland de skaror af missnöjda irländare,
som emigrerat dit under den stora hungersnöden
på Irland 1845-47. Särskildt efter det
stora amerikanska inbördeskrigets slut funnos
bland de irländske emigranterna många, som voro
beredda att inlåta sig på de äfventyrligaste planer.
Redan dessförinnan (på 1850-talet) hade "feniska
brödraskap" bildats i flera amerikanska städer under
ledning af John O’Mahoney (f. 1816, d. 1877),
en förpaktare från Tipperary, hvilken 1848 efter ett
misslyckadt upprorsförsök öfverflyttat till Amerika,
samt James Stephens (f. 1824, d. 1901) från Kilkenny,
en annan af deltagarna i 1848 års uppror,
hvilken åtog sig ledningen af uppviglingsarbetet på
Irlarid. Sällskapet fick en "militärisk organisation,
och styrelsen hade sitt säte i New York. Man
förberedde ett infall i Canada och samtidigt därmed
ett uppror på Irland. På i Chicago 1863 och New
York 1864 hållna kongresser proklamerades den feniska
republiken, ämbetsmän utsågos o. s. v. Just då en
resning hösten 1865 höll på att utbryta på Irland,
ingrep plötsligt regeringen, indrog och konfiskerade
feniernas tidning ("The irish people" i Dublin)
samt lät häkta flera af ledarna, bl. a. O’Donovan
Rossa och Stephens, hvilken sistnämnde dock lyckades
fly ur fängelset. Anfallet mot Canada företogs 1866,
men tillbakaslogs af kanadensiska frivilliga.
Nu ingrep äfven amerikanska regeringen, förbjöd
rustningarna och lät häkta några af rörelsens
ledare i Amerika. 1867 gjordes (febr.-apr.) en
rad misslyckade upprorsförsök på Irland, samtidigt
med att våldsdåd planerades af fenier i England
(ett försök att plundra arsenalen i Chester, ett
anfall på polisen i Manchester, ett försök att
spränga Clerkenwell-fängelset i London i luften).
Det katolska prästerskapet ogillade emellertid
rörelsen, som därför vann föga anslutning från
den irländska landtbefolkningen. Upprorsförsöken
kufvades med lätthet, men enstaka våldsdåd röjde
jäsningens fortvaro och påskyndade den liberala
(första Gladstoneska) ministärens ansträngningar att
genom irländska reformer dämpa missnöjet. Många
af de fångne fenierna fingo 1870-71 amnesti och
öfverflyttade till Amerika. Där delades de feniska
förbunden på 1870-talet i två hufvudgrenar,
Clan-na-gael (se d. o.) och det mera moderata
"Förenta irländska
brödraskapet". De irländsk-amerikanske fenierna
vunnos småningom (särskildt genom M. Davitt) för
att understödja den "konstitutionella" agitationen
på Irland, hvilken tog sig uttryck i bildandet af
"landligan" och "nationalligan". Äfven Parnell
underhöll förbindelse med dem och besökte bl. a. New
York för att åvägabringa en samverkan 1880, kort
före de allmänna valen. Feniskt inflytande har
sedermera ofta spårats under de senaste årtiondenas
agraroroligheter på Irland, och trots det stöd
de irländsk-amerikanske fenierna gifva det med
konstitutionella metoder verkande nationalistpartiet
har den feniska rörelsen aldrig uppgifvit sin
väsentligen revolutionära natur och sitt politiska
hufvudsyfte, Irlands fullständiga skiljande från
det brittiska riket. Se vidare Irland (Historia).
V. S-g.
Fenix. Se Foinix.
Fenixperioden. Se Kronologi.
Fenja, nord. myt. Se Grotte.
Fenknoten, zool. Se Gnodingsläktet.
Fenkål. Se Fänkål.
Fenköl l. Kölfena, skpsb., en vid yttersidan af ett
fartygs botten å dennas djupast belägna del och i
fartygets längdriktning fäst plåt af järn, stål
eller annan metall med ändamål att öka fartygets
styfhet samt minska af driften. För att ännu mera öka
styfheten är kölfenan ofta vid sin nedre del försedd
med en blytyngd, bulb (se d. o., 2). Fenköl begagnas
hufvudsakligen på lust- och kappseglingsfartyg
(fenkölsbåtar; se fig.) med stor
segelarea i förhållande till fartygsskrofvet.
 |
| Fenkölsbåt färdig att sjösättas. (Fenkölen midt under båten, med bulb nedtill.) |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
