Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid hvars fall (64) det införlifvades i det romerska
såsom en del af prov. Syrien. Den ökade samfärdsel,
som Alexanders och sedermera romarnas eröfringar
framkallade mellan Österlandet och Västerlandet,
var egnad att ge ny fart åt F:s handel, men från och
med den seleucidiska tiden hade grekisk kultur allt
mer vunnit insteg i landet. Det förlorade därför sin
nationella egenart och uppgick i den hellenistiska
(hellenistisk-romerska) kulturvärlden.
Feniciernas liksom i allmänhet de syriska folkens
egendomliga kultur var en blandkultur, påverkad af
babyloniska och egyptiska inflytelser.
Deras gudar voro till stor del desamma som de
stambesläktade babyloniernas, ehuru med något olika
namn. Den babyloniske öfverguden Bel kallades
t. ex. här Baal och sammansmälte i Tyros med
dess lokalgud, Melkart, sjöfärdernas beskyddare,
hvari grekerna sågo sin Herkules (däraf "Herkules’
stoder"); den babyloniska gudamodern Istar blef
Astarte. Men äfven egyptiska gudar dyrkades,
såsom Isis och Osiris.
Fenicierna ej blott drefvo handel med egyptiska och
babyloniska industrialster, utan lärde sig äfven att
efterbilda dem, och med tillhjälp af sitt lands rika
naturliga tillgångar skaffade de sig på detta sätt
en blomstrande industri. Berömda voro i synnerhet
deras krukmakeri- och metallarbeten, glasvaror och
med purpursnäckans saft färgade purpurtyg.
Då den österländska kulturens företeelser först genom
feniciernas handelsvaror blefvo kända för
grekerna, tillskrefvo dessa fenicierna äran af deras
uppfinning, och då de grekiske historieskrifvarnas
berättelser (jämte gamla testamentets) voro nästan
de enda källorna för eftervärldens kännedom om
Österlandets fornhistoria, innan Assyrien-Babyloniens
och Egyptens ruinfynd blifvit tillgängliga för
forskningen, gällde fenicierna länge såsom det
egentliga orientaliska uppfinnarfolket. Deras
betydelse är dock icke, att de skapat den österländska
kulturen, utan att tack vare dem Västerlandet mottog
impulser från denna kultur. Det kanske värdefullaste
af allt, som de i detta hänseende åstadkommo, var,
att genom deras förmedling de
västerländska folken erhöllo en skrifkonst af mera praktisk
beskaffenhet än den babyloniska kil- och den egyptiska
hieroglyfskriften (se Feniciska språket).
 |
| Litet feniciskt tempel vid Maschnaka (rekonstr.). |
|
| Fenicisk silfverskål från Cypern, drifvet och graveradt arbete, med egyptiska, assyriska och grekiska motiv jämsides. (Metropolitanmuseet i New York.) |
|
| Förnäm fenicier. Efter egyptisk väggmålning. |
|
| Gudinnan Atargatis-Derketo med tärnor. Fenicisk marmorrelief (nu i Louvre). |
|
| Feniciskt mynt från Byblos. |
|
| Fenicisk sigill-gem af sardonyx. (Museet i Florens.) |
|
| Fenicisk glasflaska. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
