Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 19-20 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femkamp - Femmarkshjälpen, kam. Se Kvarntull - Femmastskepp l. Femmastare - Femme - Femmilsakten. Se Episkopalkyrkan, sp. 712 - Femmänning - Femmänningar - Femoral - Femsjö - Femskiftesbruk - Femstenarör. Se Rågång - Femtedomen, en 1004 eller 1005 på Island inrättad högsta domstol. Se Allting - Femte monarkiens män. Se Fifth monarchy men - Femtio äldste, Borgerskapets. Se Äldste - Femt-ån - Femuddakors. Se Alfkors - Femur, lat., anat. Se Lår - Femårsberättelser, K. M:ts befallningshafvandes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

idrottsmannen. Bedömningen kan ske genom
poängberäkning eller efter "utslagsmetod".

Vid de olympiska spelen i Aten 1906 vanns
femkampstäflingen af svensken Hj. Mellander. 3:e priset i
samma täflan vanns likaledes af en svensk, E. Lemming.
B. R.

Femmarkshjälpen, kam. Se Kvarntull.

Femmastskepp l. Femmastare, sjöv., segelfartyg med
fem master. Det är först under de senaste årtiondena
man börjat bygga dylika kolossala
segelfartyg. Ett synnerligen vackert exemplar häraf
är det tyska stålskeppet "B. C. Rickmers" (se fig.).

Femmastskeppet "B. C. Rickmers" från Bremen.

H. W-l.

Femme [famm], fr. (af lat. femina), kvinna, hustru. –
F. de chambre [də ʃãbr], kammarjungfru. – F. de ménage
[menāʃ], städerska. – Jfr Cherchez la femme! och Où est la femme?

Femmilsakten. Se Episkopalkyrkan, sp. 712.

Femmänning, släkting i femte led, syskonbarns
barnbarns barn, "pyssling".

Femmänningar, krigsv., kallades en del af de
reservtrupper, som uppsattes under Karl XII:s
krig. Då armén tågat ut, gjorde sig behofvet af en
reserv genast kännbart. För att anskaffa en sådan
anbefalldes redan 1700 uppsättandet af
tremänningsregementen för såväl infanteriet som
kavalleriet. 1702 befalldes bildandet af femmänningar
och undantagsvis af fyrmänningar. Dessa trupper
uppsattes så, att tre, fyra eller fem rotar eller
rusthåll tillsammans anskaffade en karl och bestodo
honom lega jämte gamla persedlar. Rusthållen
anskaffade dessutom för honom en klippare
(mindre häst). Karlen och hästen skulle växelvis
underhållas af de rotar eller rusthåll, som uppsatt
honom. Underbefäl togs ur de ordinarie regementena
eller af afskedadt sådant. Officerare erhöllos jämväl
ur de ordinarie regementena, delvis genom uppryckning
i grad och befordran af underofficerare, delvis från
upplösta regementen i besittningarna på andra sidan
Östersjön, dels slutligen af från utlandet hemkomna
landsmän. Dessa truppers uppsättning gick ganska
hastigt. De voro afsedda för tjänsten i hemlandet,
men fördes snart utom landet och gingo förlorade,
hvarefter de till största delen nyuppsattes efter
1709 års olyckor samt ytterligare en eller två
gånger, hvarvid deras utrustning föranledde
stora svårigheter. Efter freden upplöstes de.
C. O. N.

Femoral, anat., som hör till eller har samband med
femur (låret).

Femsjö, socken i Jönköpings län, Västbo härad. 7,294
har. 744 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat
i Växjö stift, Västbo kontrakt.

Femskiftesbruk, växtföljd med åkerjorden indelad
i fem skiften. F. är vanligen ett växelbruk,
t. ex. 1. rotfrukter, 2. korn, 3. och 4. klöfver
och gräs samt 5. vårsäd. Sådana växtföljder äro
i Sverige mindre vanliga än de 6–8-åriga.
Jfr Växtföljd.
H. J. Dft.

Femstenarör. Se Rågång.

Femtedomen, isl. fimtardómr, en 1004 eller 1005 på
Island inrättad högsta domstol. Se Allting.

Femte monarkiens män. Se Fifth monarchy men.

Femtio äldste, Borgerskapets. Se Äldste.

Femt-ån, biflod fr. v. till Klarälfven, kommer från
Femten m. fl. sjöar i Kopparbergs län ock faller ut
nedanför Femtå i Klarälfven.

Femuddakors. Se Alfkors.

Femur, lat., anat. Se Lår.

Femårsberättelser, K. M:ts befallningshafvandes,
är vanliga benämningen å de berättelser öfver länens
ekonomiska tillstånd, hvilka af överståthållaren
och landshöfdingarna efter utgången af hvarje
femårsperiod till regeringen insändas och
af Statistiska centralbyrån befordras till
trycket, försedda med en hela riket omfattande
öfversiktlig framställning. (Bidrag till Sveriges
officiella statistik. Litt. H.) Skyldigheten för
landshöfdingarna att afgifva redogörelser för
sina län kan spåras tillbaka till uppkomsten af
hela landshöfdinginstitutionen. Enligt 1634 års
R. F. och 1635 års landshöfdinginstruktion borde
nämligen landshöfdingarna hvarje år på bestämd tid
personligen inställa sig i Stockholm att svara för sin
förvaltning samt efter tre års förlopp nedlägga sina
ämbeten och på nytt redogöra för hela sin tjänstetid,
men sedermera, 9 maj 1662, fann sig regeringen
föranlåten att i st. f. landshöfdingarnas personliga
inställelse fordra skriftliga ämbetsberättelser. De
ännu förvarade berättelserna från denna tid
(de flesta för något af åren 1661-66) ha under
titeln " Landshöfdingeberättelser från 17:e
årh." offentliggjorts (1850) af Samfundet för
utg. af handskr. rör. Skandinaviens historia. Detta
ändamålsenliga stadgande synes dock inom kort ha
fallit i glömska och har kanske aldrig blifvit allmänt
efterkommet, men upplifvades 1735, då landshöfdingarna
ålades att till kvarje riksdag - således hvart 3:e
år - inkomma med berättelse om länets tillstånd,
"landskulturen" och skogarna m. m., som kunde leda
till "förbättring af landets bästa". Uraktlåtenhet
att uppfylla denna föreskrift, äfvensom saknaden af
ett gemensamt formulär, vållade dock, att först långt
senare (k. br. 11 dec. 1766) en behöflig fasthet
ernåddes. Efter Gustaf III:s statshvälfning (1772)
upphäfdes formligen detta åliggande (k. cirk. 9
sept. 1778), och först genom k. br. 13 maj 1802
återinfördes det, då i form af femårsberättelsers
afgifvande (fr. o. m. 1805). Åt offentligheten blefvo
dessa berättelser lämnade först fr. o. m. 1823,
sedan form och innehåll blifvit närmare bestämda
genom k. br. 17 april 1821. Beträffande Stockholms
stad afgåfvos till en början inga femårsberättelser,
utan först genom k. br. 4 maj 1827 förordnades, att
öfverståthållarämbetet såväl vid nämnda års slut
som ock framgent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>