Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egna hem, socialvet. - Ego, lat., jag. - Egodelningsmål, jur. Se Skiftesmål. - Egodelningsrätt, jur. - Egogradering, jur. - Egoism (af lat. ego, jag), själfviskhet - Egopenningar, kam. Se Jordskyld. - Egoskifte, jur. Se Skifte af jord. - Egoskillnad. Se Gränsmärken och Rågång. - Egoskillnadsrätt, jur. - Egostyckning, jur. - Egotism, eng. (jfr Egoism) - Egotvist, jur. - Egoutbyte, jur. - Egregie laudatur, lat. Se Distinktionsbetyg och Laudatur. - Egrenermarskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sp. 1317, nedtill), radhus o. s. v. Uthusen kunna med
fördel inbyggas i boningshuset, och detta bör omges
med en tomt, som till största delen bör utnyttjas
till trädgårdsbruk. För öfrigt bör det egna hemmet
inredas efter innehafvarens smak och i enlighet
med sunda hygieniska principer. Goda anvisningar i
detta syfte erhållas i arkitekten R. Östbergs bok,
"Ett hem, dess byggnad och inredning" (n:r 131 af
"Verdandis småskrifter", 1905). För trädgårdens
anordnande rekommenderas R. Abelins "Den mindre
trädgården, en bok för täppan och torpet" (1902). Af
öfrig egna-hemslitteratur må nämnas R. Conricus, "Hem
och härd" (1903), E. L. Albert, "Egna-hems-kolonien
Strömslund vid Trollhättan", F. Wachtmeister,
"Eget hem. De ogifta kvinnornas egna-hemsfråga"
(1904), J. E. Bergvall, "Egna hemmets hygien" (1904),
artiklar i "Social tidskrift" 1901—06 och "Nordisk
landtmannatidning", som sedan 1902 har en som särskild
tidskrift utgående afdelning för egnahemsrörelsen
(red. af F. A. Vingborg).
G. H. v. K.
Ego, lat., jag. Däraf egoism (se d. o.), egoist och
egotism (se d. o.). Jfr Alter ego.
Egodelningsmål, jur. Se Skiftesmål.
Egodelningsrätt, jur., domstol för pröfning
af skiftesmål. Enligt gällande k. stadga om
skiftesverket i riket (den s. k. skiftesstadgan
af 9 nov. 1866) är "förste domstol i skiftesmål
å landet egodelningsrätt i hvarje härad eller
tingslag". Skiftesmål rörande städernas jord
handläggas af magistraten. Egodelningsrätten består
af ord. domaren i orten såsom ordförande samt
tre i landthushållning kunniga, inom häradet eller
tingslaget boende män, som inför häradsrätten väljas
af jordegarna genom sockenfullmäktige. Besvär öfver
egodelningsrätts utslag pröfvas af K. M:t i Högsta
domstolen.
H. Rhn.
Egogradering, jur., den uppskattning af jord med
afseende å dess naturliga afkastningsförmåga, hvilken
verkställes vid skifte af jord, egoutbyten och ofta
äfven vid egostyckningar och hvarigenom jorden åsättes
visst gradtal, utmärkande det förhållande, efter
hvilket jord af mindre god beskaffenhet kan genom
tillökning i vidd lämnas såsom vederlag för jord af
bättre beskaffenhet.
H. Rhn.
Egoism (af lat. ego, jag), själfviskhet, egennytta;
egennyttigt tänkesätt; filos., den form af
eudemonistisk etik, enligt hvilken den handlandes
eget sinnliga väl ensamt bör och kan vara motiv för
hans handlingssätt. Egoismen förnekar visserligen ej,
att äfven hänsyn till andras sinnliga väl kan inverka
på den handlandes motiv, men endast i den meningen,
att han därmed mer eller mindre medelbart främjar sitt
eget. (Jfr Alruism). — Egoist, själfvisk,
egennyttig människa (som alltid i första rummet ser
sitt eget "jag" till godo). — Egoistisk,
själfvisk, egennyttig. Jfr Egotism.
Egopenningar, kam. Se Jordskyld.
Egoskifte, jur. Se Skifte af jord.
Egoskillnad. Se Gränsmärken och Rågång.
Egoskillnadsrätt, jur., särskild domstol, inrättad
för behandling af tvister om egoskillnad mellan
byar och hemman i vissa orter inom Sverige. En
sådan domstol skulle enligt k. stadgan angående
afvittringsverket i Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län af 10 febr. 1824 afgöra alla vid
afvittringen inom dessa län uppkommande råtvister
eller egoskillnadsmål. Sedan afvittringen i riket
numera blifvit fullbordad utom inom vissa delar af Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker, handlägger
egoskillnadsrätt råtvister endast rörande byar och
hemman i dessa trakter. Egoskillnadsrätten består
af domaren i orten, såsom ordförande, och två af
jordegarna valda ledamöter. Besvär öfver egoskillnadsrätts
utslag fullföljas hos K. M:t i Högsta domstolen.
H. Rhn.
Egostyckning, jur. Enligt lag om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring 27 juni 1896 må
hemman, hvilket får klyfvas, jämväl styckas i
två eller flera lotter sålunda, att viss, till
gränserna bestämd egovidd utlägges till hvarje
lott och hemmanets mantal därefter mellan lotterna
fördelas. Ett villkor för användningen af detta
jorddelningsförfarande, som i lagen benämnes
egostyckning, är, att hemmanet icke legat i
samfällighet med annat hemman eller ock blifvit
ur samfälligheten utbrutet genom sådan delning,
att hemmanets egor icke kunna utan egarens
samtycke tillsammans med annan mark intagas i
skifte. Egostyckning är af två slag: 1) sådan, som
verkställes i enlighet med en af hemmanets egare
angifven styckningsplan, och 2) sådan, som eger rum
på grund af aftal, enligt hvilket hemmanets egare
till annan upplåtit viss till gränserna bestämd
egovidd att såsom hemmansdel egas. Egostyckning,
som skall omfatta all till hemmanet hörande
mark, verkställes af landtmätare med användande
af ett i vissa afseenden enklare förfarande än
det vid laga skifte föreskrifna. Klagan öfver
egostyckning föres hos egodelningsrätt och vidare
hos K. M:t i Högsta domstolen. — Genom lag 16 juni
1905 har för tiden till 1 jan. 1910 förordnats,
att i Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län egostyckning
ej må ske eller förordnande för landtmätare
att verkställa egostyckning meddelas, utan att
K. M:ts befallningshafvande gifvit tillstånd till
egostyckningen.
L. A. (H. Rhn.)
Egotism, eng. (jfr Egoism), egenkärt framhållande
af det egna jaget i synnerhet genom att tala mycket
om sig själf.
Egotvist, jur. Detta ord anses vanligen liktydigt
med råtvist, rågångstvist, d. v. s. tvist emellan
jordegare, huruvida viss mark tillhör den enes eller
andres fastighet.
E. P.*
Egoutbyte, jur., landtmäteriåtgärd, hvarigenom
egostycken, som tillhöra särskilda egendomar
eller skifteslag, efter gradering utbytas emot
andra för åstadkommande af räta skillnadslinjer
i stället för krokiga eller vinnande af
annan bekvämlighet för odling, häfd e. d.
E. P.*
Egregie laudatur, lat. Se Distinktionsbetyg och
Laudatur.
Egrenermaskin (af fr. égrener l. égrainer, borttaga
frön; eng. ginning machine l. gin), en maskin,
som har till ändamål att befria de nyskördade
bomullsflockarna från frön och kvarsittande
kapseldelar. Då den nyskördade bomullen innehåller
ungefär 70 viktprocent kapseldelar och frön, vore det
ej ekonomiskt att transportera den i sådant tillstånd
till aflägset liggande spinnerier. Egreneringen
verkställes därför redan i de vid plantagerna uppförda
magasinsbyggnaderna. Härvid begagnas maskiner af
hufvudsakligen två olika system: valsegrenermaskiner
(roller gins) och sågegrenermaskiner (saw gins). Bland
de förra är den efter sin uppfinnare benämnda Macarthy
gin allmännast (se fig. 1). Bomullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
