Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1395-1396 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eeckhout ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Situationsplan af Efesos.

Ajasoluk l. Ajaslik. Där låg ock, på den västra
sluttningen, den urgamla helgedomen till den af
invånarna i Mindre Asien dyrkade naturgudinna,
som sedermera af grekerna likställdes med Artemis
(se vidare Artemis, sp. 94). De äldste invånarna
uppgifvas ha varit karier och fenicier. Sedermera
helleniserades staden genom jonier. På grund af
sitt läge, med en förträfflig hamn (Panormos,
nu fullständigt igenslammad), vid ändan af en stor
handelsväg från det inre af landet och i närheten af
en fruktbar slätt, höjde sig E. snart till rikedom
och makt och intog en framstående ställning i
det joniska tolfstatsförbundet. Konung Lysimachos
flyttade 287 f. Kr. staden mot v., i dalen mellan
bergen Pion och Koressos. Stadens förnämsta byggnad,
Dianatemplet (Artemision), låg från denna
tid utanför den egentliga staden. Dess uppförande
(i dess äldsta grekisk-joniska gestalt) daterar sig
ifrån 6:e årh. f. Kr., då Chersifron och Metagenes
skola ha påbörjat det; fullbordadt blef det först lång
tid därefter af Paionios och Demetrios. Efter att ha
uppbrunnit 356, antändt af Herostratos, uppbyggdes det
ännu praktfullare af Alexander den stores arkitekt
Deinokrates, så att det räknades bland världens 7
underverk. Dess dimensioner voro väldiga; det var
den helleniska forntidens största och praktfullaste
tempel, 131 m. långt och 69 m. bredt, med 127 joniska
pelare af 18 m. höjd. Af Nero
beröfvades det sina skatter, förstördes sedan
af goterna (263 e. Kr.), blef därpå återställdt
igen, men fick så förfalla. — Utsikten till rik
handelsvinst lockade tidigt flera judar till E., som
därför ock kom att spela en stor roll i den första
kristna tiden. Paulus predikade där kristendomen
på sin 2:a missionsresa, och på den 3:e resan
uppehöll han sig där i nära 3 år (Apg. 18: 19;
19; 20: 31). Sedermera skall ock (enligt Ireneus
och Polykrates) aposteln Johannes ha flyttat till
E. och därifrån utöfvat en betydande verksamhet. 431
hölls i E. det 3:e ekumeniska mötet och 449 den
s. k. röfvarsynoden. Sedan staden genom plundringar,
jordbäfningar, hamnens igengrundning m. m. råkat i
förfall, förlorade man t. o. m. minnet af platsen för
det berömda Dianatemplet, till dess att engelsmannen
J. T. Wood efter sjuårigt sökande återfann den.
E. S—e.

De första arkeologiska gräfningarna i E. anställdes
af Wood 1863 och hade till uppgift att frilägga
resterna af den berömda Artemishelgedomen, som låg
i den äldre staden nedanför kullen Ajasoluk. Wood
återfann det hellenistiska tempel, som byggts till
ersättning för det tempel, som förstördes genom den
herostratiska branden 356 f. Kr.; dess kolonner voro
nedtill smyckade med rundtomkring löpande reliefer, af
hvilka åtskilliga förvaras i British museum. Därjämte
anträffade Wood arkitekturstycken från det äldre
tempel, som på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>