Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edomiternas land ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edris, muhamm. religionsh. Se Idris.
Edrisi, Abu Abdallah Muhammed
Ben Muhammed el-E., arabisk geograf.
Se Idrisi.
Edrisider. Se Idrisider.
Edsberg. 1. Härad i Örebro län, ingår i
Väster-Närkes domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Edsberg, Knista, Hidinge, Kvistbro,
Tångeråsa, Skagershult, länsdel af Nysund. 86,746
har. 13,534 inv. (1905). — 2. Kontrakt i Strängnäs
stift, omfattar de 7 pastoraten Bodarne; Edsberg
och Hackva; Knista och Hidinge; Kräklinge;
Kvistbro; Skagershult; Viby och Tångeråsa. 1,009
kvkm. 20,189 inv. (1905). — 3. Socken i ofvannämnda
härad. 4,779 har. 1,665 inv. (1905). E. bildar med
Hackva ett konsist. pastorat i Strängnäs stift,
E:s kontrakt. — 4. Egendom i Sollentuna socken
och härad, Stockholms län, vid norra stranden
af Edsviken. 16½ mtl med underlydande, däraf
E. 1 mtl säteri. Taxeringsvärde 450,900 kr., däraf
34,400 kr. för annan fastighet. Egendomen bildades af
riksskattmästaren Gabr. Bengtsson Oxenstierna, hvilken
1647 erhöll säterifrihet å densamma, och tillhörde
sedan medlemmar af Oxenstiernska ätten till 1757,
då den såldes till öfverstelöjtnanten T. G. Rudbeck,
hvars sonsons son, kammarherren frih. R. Rudbeck,
f. n. (1907) är egare af densamma.
Edsbro. 1. Socken i Stockholms län, Närdinghundra
härad. 10,508 har. 1,602 inv. (1905). Annex till
Ununge, Uppsala stift, Närdinghundra kontrakt. —
2. Ett aktiebolaget Flemminge järnverk tillhörigt
järnverk i ofvannämnda socken, med 1 masugn. 1905
tillverkades 3,651,468 kg. tackjärn till ett värde
af 328,632 kr. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 30 män.
Edsele, socken i Västernorrlands län, Ramsele
tingslag. 46,843 har. 1,770 inv. (1905). E. är nu
annex till Ramsele, Härnösands stift, Ångermanlands
västra kontrakt, men skall framdeles utgöra eget
pastorat.
Edsförbundet, Schweiziska, sammanfattningen af
de fristater, hvilka tillsammans bilda republiken
Schweiz. Se Schweiz.
Edsförpliktelse. Se Edlig förpliktelse.
Edsholm, under medeltiden ett slott i Värmland,
Eds socken, vid det nu s. k. Slottsbrosundet
eller inloppet till Grumsfjorden. Den siste
höfvitsmannen därstädes var riddaren Herman Gisler,
under hvars tid slottet (1434) intogs och förstördes
af Värmlandsbönderna under Peder Ulfsson (Roos).
Edshult, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. 8,168 har. 720 inv. (1905). Annex till Hult,
Linköpings stift, Södra Vedbo kontrakt.
Eds kapell, förr namn på Östra Eds socken.
Edsleskog (ej Hässelskog l. Hessleskog), socken
i Älfsborgs län, Tössbo härad. 10,576 har. 921
inv. (1905). E. bildar med Laxarby, Mo och Fröskog
ett konsistoriellt pastorat i Karlstads stift, Norra
Dals kontrakt.
Edsmären, kronopark i Västergötland. Den var fordom
mycket vidsträckt, hvilket skönjes af långt ut på
kringliggande slättland ännu befintliga gränsstenar,
och under Karl XI:s tid lära å densamma ha funnits
präktiga ekskogar. Till följd af rikets ständers
beslut förminskades den efter hand och afyttrades
till största delen 1824, så att numera för kronan
blott tvenne jämförelsevis små trakter återstå: den
ena i Älfsborgs län, omfattande 1,700 har, den andra
i Skaraborgs län, omkr. 1,300 har.
C. A. T. B.*
Edsta, kronopark i Västernorrlands län,
Södra. Ångermanlands revir, 1,015 har.
Edström, August Enzio, läroboksförfattare, skolman,
f. 22 dec. 1854 i Sundsvall, blef student i Uppsala
1874, filos. kand. 1878 och filos. doktor 1883. 1887
blef han lektor i franska och engelska i Västerås och
1895 vid Nya elementarskolan i Stockholm. E. har för
konsthistoriska, språkliga och pedagogiska studier
företagit flera utrikes resor till Frankrike,
Holland, England, Tyskland och Italien, åren 1889
och 1895 med statsunderstöd. Bland många af honom
utgifna skolböcker må nämnas Fransk elementarbok
(1892; 3:e uppl. 1905), Fransk läsebok (1901),
Fransk skolgrammatik (1904) samt textsamlingen
"Moderna franska författare" (bd I—VI, 1891—1902),
innefattande arbeten af J. Verne, Labiche, Halévy,
Feuillet och Coppée. Tillsammans med G. Gullberg har
E. dessutom bl. a. utgifvit en omarbetning af Oldes
"Fransk språklära" (1892), Fransk skolgrammatik
(1895; 3:e uppl. 1906) samt Franska ord och fraser
(1897).
P. E. L—m.
Edsvalla, bruks- och landtegendom i Nors
socken, Värmlands län, vid Norsälfven och
E. station å Bergslagernas järnväg, omfattande
jordegendom, tax. till 127,700 kr., samt masugn, 7
lancashiresmälthärdar, valsverk och mek. verkstad
för brukets eget behof, vattensåg med 2 ramar och
1 hyfvelmaskin samt träsliperi med 4 slipverk,
tegelbruk, allt tax. till 361,700 kr. Tillverkningen
uppgick 1905 till 4,336 ton smidestackjärn och direkt
ur masugn framställdt gjutgods, 3,912 ton smältstycken
samt 3,909 ton stångjärn (med ett sammanlagdt värde
af omkr. 1,28 mill. kr.), 6,364 kbm. sågade och
hyflade trävaror, 36,700 hl. träkol samt 3,600 ton
trämassa (med ett sammanlagdt värde af omkr. 265,000
kr.). Arbetsstyrkan vid järnverket var s. å. 131
män, vid sågverket och trämassefabriken 78 män och
3 kvinnor. Egare är aktiebolaget Edsvalla bruk,
bildadt 1903.
Edsviken, vik af Saltsjön i Stockholms län, mellan
Danderyds, Sollentuna och Solna socknar. Den står
genom Stocksund i förbindelse med Lilla Värtan.
Edsvuren förrättningsman, jur. För vissa fall
utföras värf, som till sin natur utgöra offentliga
tjänsteförrättningar, af personer utan aflöning
från det allmännas sida och utan anställning i
dess tjänst. De kunna härvid vara verksamma såsom
tillfälliga biträden åt ämbets- och tjänstemän,
men äfven handla fullt själfständigt. Nära
dessa senare förrättningsmän stå de, hvilka,
såsom läkare, barnmorskor, apotekare, notarii
publici, mäklare o. s. v., särskildt legitimerats
att tillhandagå allmänheten i vissa särskilda dess
angelägenheter. Tidigare har det i ganska vidsträckt
omfång varit ålagdt förtroendemän inom såväl den ena
som den andra af nämnda klasser att före inträdet
i sina funktioner aflägga en ed, hvarigenom
de, efter mönstret af den då gängse allmänna
tjänsteeden, förbundo sig att på bästa sätt fylla
de af deras ställning följande förpliktelserna. I
sammanhang med den allmänna tjänsteedens afskaffande
(k. kung. 13 dec. 1878) hafva dock nämnda andra slags
edsprestationer inskränkts i sin användning. Än
i denna dag hafva dock åtskilliga enskilda
förrättningsmän att fullgöra sådana. Detta gäller ej
allenast så, att de, hvilka, såsom medlemmar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
