Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edgärdsman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Forthviken och grefsk. Haddington (East-Lothian),
Berwick, Roxburgh, Selkirk, Peebles, Lanark och
Linlithgow (West-Lothian). 948 kvkm. 488,796
inv. (1901), 515 på 1 kvkm. Genom grefskapets
nordvästra del gå Pentlandbergen och genom den
sydöstra delen Moorfoot bergen. Mellan dessa ligger
Esks floddal. Jordbruket, handeln och industrien
äro blomstrande.
2. (Gael. Dunedin) Hufvudstad i Skottland och i
grefsk. E. (se ofvan), ligger 3 km. s. om Firth
of Forth, under 55° 57’ 23" n. br. och 3° 10’
47" v. lgd, på högra stranden af den i en djup
dal flytande Water of Leith. Såväl dess vackra
läge mellan haf och berg som dess litterära rykte
och klassiska byggnader hafva förskaffat staden
binamnet "nya Aten". Areal 4,414 har. Större delen
af E. ligger på tre i ö. till v. löpande rader af
kullar, af hvilka den mellersta slutar med en 133
m. hög brant, som uppbär slottet. Den södra raden
går i ö. till de branta Salisbury crags, bakom hvilka
den vackra basaltklippan Arthur’s seat höjer sig till
250 m. Den norra raden slutar i ö. med den af gator
och hus kringbyggda Calton hill (93 m.). Dalarna, som
skilja dessa höjder, äro öfverspända med broar, som
förena de olika stadsdelarna. — E:s egentliga kärna är
"gamla staden", som upptager den mellersta höjdraden
och sträcker sig från slottet (Castle) till det 1,6
km. östligare belägna Holyrood palace. Denna stadsdel
utmärker sig genom sina höga hus (10—12 våningar) och
de trånga branta gränder, som utefter branterna löpa
ned till High street med dess fortsättning Canongate,
hvilken från esplanaden ö. om slottet genomlöper hela
gamla staden till Holyrood. I denna stadsdel ligga
E:s äldsta kyrka, S:t Giles (se bild 3), den gamla
parlamentsbyggnaden, nu säte för högsta domstolen och
innehållande Advocates’ library och Signet library
(se nedan), det dystra stadshäktet (Tolbooth), bekant
från W. Scotts roman "Heart of Midlothian", och det
s. k. John Knox’ hus, ett sällsamt arkitekturprof från
reformatorns tid, om än dess nära samband med Knox’
personlighet varit betvifladt. Genom en dal, i hvilken
Cowgate går parallellt med High street och vid hvilken
det gamla Grassmarket ligger, är gamla staden skild
från en yngre stadsdel i s. Två broar förena de båda
stadsdelarna. I den senare ligga universitetshuset,
industrimuseet, medicinska fakultetens nybyggnad,
Royal infirmary (sjukhus) och Heriot’s hospital
(1628—50; se sp. 1359—60 bild 5). Sydligare
sträcker sig E. till parken The Meadows ("ängarna",
till början af 1800-talet en sjö), bakom hvilken
ligga de moderna förstäderna Newington, Whitehouse,
Morningside och Merchiston. De bebos i allmänhet af
fattigare folk. Den nya staden, som uppstått efter
1767, ligger n. om den gamla och skiljes från den
genom en djup dal, som fordom var en konstgjord sjö
(Nor’ Loch), anlagd omkr. 1450, uttappad efter 1763,
1816—30 förvandlad till trädgårdar, Princes gardens,
genom hvilka järnvägen går, hvars hufvudstation,
Waverley station, ligger i denna dalsänka. En till
50 m. bredd och 295 m. längd uppförd väg (The Mound)
samt två broar förena gamla och nya staden. På The
Mound ligga Royal institution, i grekisk-dorisk
stil (1823—30), och Nationalgalleriet (1850—58;
se bild 1). I n. genomdrages dalen af den präktiga
Princes street, som i ö. fortsättes af Waterloo place
fram till Calton hill. Vid Princes street ligga många ståtliga
byggnader, bl. a. arkivet (Register office) och
posthuset, och där stå Walter Scotts storartade
nationalmonument (marmorstaty under en 60 m. hög
gotisk baldakin; se bild 1, t. v.) samt bildstoder
af Wellington, Livingstone, filosofen John Wilson,
skalden Allan Ramsay m. fl. Den nya staden har breda
gator, stora öppna platser och ståtliga byggnader. S:t
Andrew square är medelpunkten för handeln, med många
banker och statyer af viscount Melville (på en 41,5
m. hög pelare) och earl John af Hopetoun; genom George
street står den i förbindelse med Charlotte square,
vid hvilken ligger en af stadens vackraste kyrkor,
S:t George, och i hvars midt står en staty af prins
Albert. På George street finnas bilder af Thomas
Chalmers, Pitt och Georg IV. Än nordligare ligga Queen
street gardens och Moray place, i hvilkas omgifning
finnas stadens vackraste boningshus. Härifrån leder
en 117 m. lång och 32 m. hög bro öfver Leiths dal till
den på andra sidan liggande förstaden Dean. På Calton
hill (se bild 1, bakgrunden) i östra delen af den nya
staden ligga bl. a. det gamla astron. observatoriet
samt nationalmonumentet till minne af slaget vid
Waterloo (det skulle blifva en noggrann afbildning
af Parthenon, men byggdes aldrig färdigt). Där
står ock en 31 m. hög Nelsonpelare m. fl. andra
minnesstoder. Vid kullens fot står monumentet öfver
Robert Burns, ett grekiskt rundtempel med skaldens
bröstbild.
E. har 192 gudstjänstlokaler, af hvilka 46 tillhöra
den allmänna landskyrkan (Church of Scotland),
75 frikyrkan, 4 andra presbyterianska kyrkor, 26
den episkopala kyrkan, 7 katolikerna och 34 andra
bekännelser. Bland kyrkorna må nämnas S:t Giles (från
1300-talet; se bild 3), Tronkyrkan (byggd 1637—63)
och den 1874—79 byggda protestantiska S:t Mary’s
cathedral med tre torn, af hvilka det mellersta är 90
m. högt. Bland profanbyggnader märkes främst slottet
(se bild 2), som upptager 2,5 har och skiljes från
staden genom en öppen esplanad, på hvilken står
en bild af hertigen af York. Det ligger på samma
ställe som ett af Hadrianus och Septimius Severus
byggdt kastell (Alta castra). Med undantag af det
från 11:e årh. härstammande Margaretas kapell är
dock ingen del af slottet äldre än från 15:e årh. Man
visar statsfängelset, det rum, hvari Jakob VI (I)
föddes m. m. Det användes f. ö. nu till kasern
och tyghus. Parlamentshuset byggdes 1631—40 och
ombyggdes 1808; bredvid det står grefskapshallen
och midtemot den rådhuset. Holyrood palace (se bild
4) var förr de skotske konungarnas residens, men
endast en ringa del af den ursprungliga byggnaden
är ännu kvar. Äldst äro delar af kyrkan till det
augustinkloster, som David I anlade 1128, och
det kungl. slott, som Jakob IV och Jakob V byggde
och där Maria Stuarts rum visas. Senare uppförda
byggnader förstördes af eld 1650, hvarefter de
yngre delarna af den nuv. byggnaden påbörjades
under protektorn och fullbordades under Karl II,
bl. a. tafvelgalleriet. Den vackra, af pelarhallar
omgifna, gården påbörjades under Karl II, men blef
färdig först på 1800-talet.
E:s folkmängd utgjorde 1901 316,479 pers. och
beräknades 1905 till 336,577 pers. samt, om de nära
liggande städerna Granton och Leith, som äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
