Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1353-1354 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edgärdsman ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

doktor 1810 och lifmedikus hos kronprins Karl
Johan 1812, tjänstgjorde 1813—15 som fältläkare
vid kronprinsens stab samt utnämndes 1818 till
förste tjänstgörande lifmedikus hos konung Karl
Johan. 1822—41 var han vice ordförande och 1841—49
ordförande i Sundhetskollegium. E. kallades 1819 till
led. af Vet. akad., upphöjdes 1821 i adligt stånd
och utnämndes 1842 till förste arkiater. Svenska
läkarsällskapets handlingar innehålla åtskilliga
uppsatser af E:s hand.



2. Erik Vilhelm af E., den föregåendes son,
direktör för de k. teatrarna, f. 13 juni 1817 i
Stockholm, d. där 31 mars 1897, blef student i Uppsala
1835 och utnämndes 1836 till underlöjtnant vid
Konungens andra lifgarde, vid hvilket han avancerade
till öfverstelöjtnant och förste major (1861), under
tiden tjänstgörande såsom ordonnansofficer hos Karl
XIV Johan (1838) samt adjutant hos Oskar I (1857) och
Karl XV (1859). 1865 befordrades han till öfverste
i armén och utnämndes 1866 till hofmarskalk
(1869 förste tjänstgörande hofmarskalk) samt
förste direktör för K. M:ts hofkapell och teatrar, en
befattning, som han förtjänstfullt skötte ända till
1881. Under den tid E. var teaterdirektör uppsattes
ett stort antal operor, t. ex. "Afrikanskan", "Romeo
och Julia". "Lohengrin", "Tannhäuser", "Mignon",
"Carmen" och "Aida" samt, af svenska kompositörer,
"Den bergtagna", "Vikingarna" och "Blenda". På
den dramatiska scenen upptogos under denna tid,
jämte originalarbeten, företrädesvis stycken
från den franska sedekomediens område. Bland
sistnämnda arbeten öfversatte E. "Män af ära"
(af Ch. Garand), "Markisinnan" (Eug. Nus och
Ad. Belot), "Danicheffarna" (Pierre Newski), "Dora"
(V. Sardou) och "Fru Caverlet" (É. Augier) samt flera
smärre stycken. — Sedan E. vid faderns död (1856)
blifvit adelsman, deltog han i ståndsriksdagarna och
valdes till ledamot dels i ekonomiutskottet, dels i
statsutskottet. 1863—66 var han led. af kommittén
för granskning af förslaget till ny straff- och
rättegångslag för krigsmakten och uppträdde där för
prygelstraffets afskaffande. 1866 kallades han till
led. af Mus. akad.

3. Edvard Mårten E., den förres broder, läkare, f.
19 juli 1831 å Frescati på Djurgården vid Stockholm,
blef 1850 student i Uppsala, 1859 med. doktor och
1863 andre bataljonsläkare vid Svea lifgarde.
Enligt generalorder deltog han 1864 i danska kriget,
under hvilket han vistades än på
krigsteatern (Dybböl och Als), än vid de olika
linjernas sjukhus. 1864 var han en kortare
tid adjungerad led. i Sundhetskollegium, blef
s. å. förste bataljonsläkare vid Lifgardet till
häst och tjänstgjorde 1865 som sekreterare i den
svensk-norsk-danska farmakopékommitté, som då var
samlad i Stockholm. 1866 utnämndes han till lifmedikus
hos Karl XV. 1870 kallades han till led. i kommittén
för utarbetande af en ny upplaga af "Pharmacopæa
militaris" och förordnades af Sundhetskollegium
att på skådeplatsen för fransk-tyska kriget inhämta
upplysningar angående hälsovården; han uppehöll sig
med anledning däraf en tid vid tyska högkvarteret
i Versailles samt vid åtskilliga militärsjukhus
i Frankrike och Tyskland. 1871 utnämndes han till
regementsläkare vid Lifregementets dragonkår och
erhöll 1872 förordnande att tills vidare bestrida ett
medicinalrådsämbete i Sundhetskollegium. 1874 blef
han medicinalråd och öfverfältläkare, i hvilken
senare egenskap han inlagt stora förtjänster om
militärläkarväsendets ordnande och höjande. 1876
deltog han som Sveriges ombud i hygieniska kongressen
i Bruxelles och hade därvid jämväl uppdrag att taga
kännedom om nyare kasernbyggnader i Belgien och
Frankrike. S. å. blef han ordförande i kommittén
för ordnandet af den militära hälsovården och 1877
direktor för militärläkarkursen. Såsom ledamot af
svenska föreningen Röda korsets verkställande utskott
bidrog E. verksamt till införandet af samaritväsendet
i Sverige enligt engelskt och tyskt mönster
(1884). E. var led. af 1886—88 års kommitté för
upprättande af förslag till reglemente för sjukvården
i fält. 1896 tog han afsked från medicinalråds-
och öfverfältläkarbefattningarna samt erhöll på
samma gång generaldirektörs n. h. o. v. 1864—73
var han sekreterare i Svenska läkarsällskapet och
1863—71 redaktör af detta sällskaps tidskrift,
"Hygiea". Han tog 1875 initiativet till bildande af
Svenska militärläkarföreningen och har sedan 1876
varit ordförande i dess centralkommitté och redaktör
för "Tidskrift i militär hälsovård". Utom en mängd
uppsatser angående militärmedicinska förhållanden
har E. utgifvit: Helso- och förbandslära för
underbefälsskolor (1875; 3:e uppl. 1889), Handbok
i militär helsovård och sjukvård för arméns befäl
(1878), Om svenska härens helsovård med särskild
hänsyn till de militära etablissementen (1880),
Handbok för sjukvårdssoldater (i förening
med K. Ekeroth, 1894) samt Från Carl XV:s
dagar. Minnen, bref och anteckningar (2 uppl. 1906)
m. fl. E. är led. af Krigsvet. akad. (1872)
och hedersled. af Örlogsmannasällskapet (1882).
(R. T—dt.)

Edholm, Karl Martin, donator, gymnastikföreståndare,
f. 1825, d. 1895, donerade "till Sveriges
sjöförsvar" en fond, som vid öfverlämnandet
1902 uppgick till 185,695: 72 kr. Från fonden,
som förvaltas af Statskontoret, har enligt K. M:ts
beslut såsom bidrag till nybyggnad af torpedbåten
"Komet" utgifvits 103,424: 30 kr., hvarefter fondens
behållning vid 1905 års slut uppgick till 101,974: 28 kr.
R. V.

Edholmen, ö i norra Vaxholmsfjärden mellan Vaxön och
Kodjupet. 1803 uppgjordes ritning till en redutt på
E., men först 1808 påbörjades med allvar arbetet
å densamma, ehuru blott för att snart därefter
afbrytas. 1839 års befästningskommitté

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>