Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1311-1312 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ecklesiastikverket i Lappmarken ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sveriges indelning i stift. (Till art. Ecklesiastik indelning.)

kyrkovaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona
och Skeppsholms församling i Stockholm. Till arméns
ecklesiastikstat höra regementspastorerna.
H. W—l.

Ecklesiastikverket i Lappmarken. Se Lappmarkens
ecklesiastikverk.

Ecklesiastikåret, prästernas fardagsår. Se Fardag.

Eckmann, Otto, tysk konstnär, f. 1865 i
Hamburg, d. 1902 i Badenweiler, studerade
konst och konstindustri i Hamburg, Nürnberg och
München. Han uppträdde 1891 som landskapsmålare
med stämningsbilder, men började snart söka
nya uttryckssätt. Träsnittet Tre svanor (1893)
och målningen Lifvets åldrar (1895) anses vara
de mest typiska alstren af hans stiliserande
naturskildring. Han egnade sig snart uteslutande åt
för lifvets praktiska behof använd konst och blef
en af banbrytarna i Tyskland för modernism på detta
område. Hans alstring omfattar bokutstyrsel — såväl
illustrationer som tryckstilar, omslag och band —
tapeter och väfnader, lampor och kronor, arbeten
i ädla metaller, möbler, rumsdekoration. Till
grund för sin stilisering lade han hufvudsakligen
naturföremål, blommor, fåglar o. a., han byggde
sin stil på flitigt naturstudium, rönte äfven
påverkan af japanska målningar och träsnitt och af
Whistler. Hans tryckstilstyp — som efter honom kallas
"Eckmannsschrift" — vann stor utbredning. En samling
dekorativa teckningar, Neue formen, utkom 1897 i
Berlin. S. å. blef E. lärare vid Kunstgewerbeschule
därstädes.
G—g N.

Eckmühl. 1. By. Se Eggmühl. — 2. Furste af E. Se
Davout 1.

Eckoprotica. Se Eccoprotica.

E. C. krut, ett i England och dess kolonier samt
Amerika mycket användt röksvagt jaktkrut, beredt
af nitrocellulosa, kalium- och bariumnitrat jämte
något kamfer.
E. S—m.

Eckstein, Karl Gustaf, "kungl. ornaments-" och
historiemålare samt etsare, f. 1766 i Stockholm,
d. där 1838, lärjunge af E. Martin, blef 1801 lärare
i konstakademiens ornamentskola och 1802 akademiens
ledamot — från s. å. är hans receptionsstycke
därstädes David smörjes till konung — samt var
från 1800 under tjugu år en flitig deltagare i
akademiens utställningar, men visade sig, trots
alla de många belöningar han under sin lärotid
af akademien fått mottaga, vara en (af Masreliez
påverkad) klen tecknare och svag kolorist. Under
sin första tid etsade han och färglade, efter
Martins föresyn, en del smärre utsikter af
hufvudstadens offentliga platser och byggnader.
O. G—g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>