Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 proc.), 0,5 proc. genom själfmord, 0,5 proc. genom
sjukdomar i urin- och könsorganen, 0,4 proc. genom
ledsjukdomar samt 0,2 proc. genom hudsjukdomar. För
öfriga, här ej specificerade sjukdomar äfvensom
ålderdomssvaghet, återstå alltså 20,6 proc. Med
afseende å dessa procenttal bör erinras, att de
afse en och samma generation, följd under lifvets
olika åldrar – alltså icke en befolkning af samtidigt
lefvande olika generationer, hvilka från begynnelsen
kunna vara af mycket olika numerisk styrka.
Jämlikt mer än fyra årtiondens iakttagelser i England
befinner sig kräftan såsom dödsorsak i stark tillväxt,
och detsamma har länge i högre eller lägre grad
varit fallet jämväl med sjukdomar i respirations-
och cirkulationsorganen samt nervsystemet; de senaste
åren ha dock i regeln medfört förbättring. Lungsoten
visar i England en bestämd tillbakagång, från
2,565 dödsfall årligen på 1 mill. inbyggare åren
1858—60 till endast 1,323 åren 1896—1900. Äfven de
flesta farsoter hafva blifvit sällsyntare, såsom
smittkoppor, scharlakansfeber, tyfus m. m.; dock
gäller detta knappast mässling och alldeles icke
difteri. Dödsfallen på grund af olyckshändelser och
brott aftaga i antal, hvaremot själfmordsfrekvensen
växer.
Internationella sammanställningar af större
omfattning rörande statistiken öfver dödsorsakerna
äro ännu ganska sällsynta. Den betydelsefullaste är
L. Bodios (i "Bulletin de l’Institut internationale
de statistique", tome X). — I fråga om vissa,
mera bemärkta dödsorsaker, såsom pest och kolera,
koppor, lungsot, själfmord, olycksfall o. s. v.,
lämnas upplysningar under vederbörande artiklar i
Nordisk familjebok.
De rikhaltiga upplysningar, som i våra dagar stå till
buds rörande dödligheten inom olika åldrar, hafva ledt
till utarbetandet af mer och mindre fullständiga
s. k. dödlighets- och lifslängdstabeller.
De kvantiteter, som allmänneligen
uträknas i dessa, äro dödsrisken, antalet
"kvarlefvande" samt medellifslängden och sannolika
lifslängden. Med dödsrisken (sannolikheten att dö,
mortalitetskoefficienten) förstås i detta sammanhang
utsikten för en person vid inträdet i ett åldersår
att aflida före detsammas utgång. Med iakttagande
af dödsriskerna inom de olika åldersåren uträknas,
huru många af ett visst antal födda kvarlefva vid
begynnelsen af hvarje särskildt åldersår. Sammanräknas
hela antalet lefnadsår, som tillryggalägges af ett
visst antal samtidigt födda, och delas summan jämnt
mellan sistnämnda antal, erhålles medellifslängden
(vid födelsen). Göres samma uträkning vid ett visst
åldersår, hvarvid alltså antalet år, som återstå att
genomlefva, divideras med antalet kvarlefvande,
erhålles den "återstående" medellifslängden. Med
sannolika lifslängden slutligen menas det antal år,
som förflyter, innan ett visst antal kvarlefvande är
reduceradt till sin halfva numerär — efter hvilken
tids förlopp alltså sannolikheten att lefva och att
vara död är lika stor.
De äldsta, historiskt befintliga dödlighetstabellerna
grunda sig endast å tabeller öfver de döda och
blifva härigenom felaktiga. Ryktbar är den store
astronomen Halleys tabell, som af nyssnämnda skäl ej
motsvarar vetenskapens anspråk. För en tillförlitlig
dödlighetstabell kräfves tydligen kännedom om ej
allenast de dödes antal, utan äfven om de lefvandes
inom olika åldrar. Första gången detta mål vanns
var genom den svenska befolkningsstatistiken,
och de första nationella dödlighetstabellerna äro
därför de af svensken Wargentin offentliggjorda (i
Vet. akad:s "Handlingar", 1766). Sedan dess har af
statistiska, matematiska och försäkringstekniska
forskare ett utomordentligt omfattande arbete
nedlagts å beräkningar af detta slag; vi nämna
här bl. a. statistikerna Quételet, Knapp, Farr,
Becker och Böckh samt af svenska matematiker
G. Eneström. En mängd dödlighetstabeller har
kommit till stånd för lifförsäkringsväsendets
behof. Där ett tillräckligt omfattande och
fullgodt material föreligger för en dödlighets- och
lifslängdsberäkning, erbjuder själfva uträknandet
inga särskilda svårigheter. På aflägsnandet af
allestädes förefintliga ofullkomligheter och brister
i materialet har däremot under tidernas längd användts
mycket matematiskt skarpsinne.
Ännu för några få årtionden sedan voro de
förefintliga dödlighets- och lifslängdstabellerna
icke synnerligen många, men under senare år har
åstadkommits ett stort antal nya. I Sverige har
uträkningen vidgats till att omfatta icke blott
ålders-, utan äfven civilståndsfördelningen (gifta
och ogifta) och för årtiondena 1881—1900 jämväl
åtskillnad mellan land och stad; härjämte har af
den äldre Arbetarförsäkringskommittén utförts en
dödlighets- och lifslängdstabell för olika yrken. I
England har dödlighetstabellen kombinerats med
statistiken öfver dödsorsakerna.
Såsom prof å resultaten af dödlighetsberäkningarna må
anföras efterföljande uppgifter rörande (återstående)
medellifslängden. Densamma utgjorde i Sverige, för
båda könen, enligt dödlighetsförhållandena under
nedan angifna perioder:
| Åren | Vid | Vid | Vid | Vid | Vid |
| födelsen. | 5 år. | 20 år. | 50 år. | 70 år. | |
| 1816—40 ... | 41,43 | 49,95 | 38,95 | 18,52 | 7,67 |
| 1841—50 ... | 43,87 | 51,63 | 40,63 | 19,27 | 7,82 |
| 1871—80 ... | 46,95 | 54,40 | 43,70 | 21,70 | 9,10 |
| 1881—90 ... | 50,02 | 56,12 | 45,34 | 22,85 | 9,61 |
| 1891—1900 | 52,30 | 57,09 | 45,80 | 23,29 | 9,76 |
| Vid | Vid | Vid | Vid | Vid | |
| födelsen. | 5 år. | 20 år. | 50 år. | 70 år. | |
| Sverige ... | 50,02 | 56,12 | 45,34 | 22,85 | 9,61 |
| Norge ..... | 49,94 | 55,18 | 44,88 | 23,76 | 10,51 |
| England ... | 45,43 | 53,88 | 41,39 | 19,74 | 8,46 |
| Belgien ... | 45,06 | 54,20 | 42,48 | 20,90 | 8,56 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
