Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1135-1136 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dvärg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af fröhvitan eller hjärtbladen, etc. På dylikt
sätt frambringas de dvärgträd af barrträd, bambu,
plommonträd m. fl., som i Japan allmänt
användas till prydnad i de små trädgårdarna. Den
operation, hvarigenom dessa träd åstadkommas, är
mycket långvarig och fordrar stor noggrannhet och
omsorg. Man utväljer de minsta fröna af de minsta
exemplar, som stå till buds, och sår dem i mycket
små krukor, där plantorna förblifva, tills rötterna
fullständigt fyllt dem. De flyttas då i andra, helt
obetydligt större krukor. I krukorna får endast
finnas helt litet jord, och plantorna vattnas så
sparsamt som möjligt. Genom detta förfaringssätt
blir hufvudroten atrofisk. Ett annat sätt är att
beskära rötterna på de uppkomna plantorna och
hålla dem afkylda i flacka, porösa krukor, hvilkas
yta ständigt hålles fuktig. Stammen böjes och
bindes i sicksack eller spiral, alla kraftigare skott
tuktas, utvecklingen af sidogrenar befordras.
Grenarna böjas, bindas och klippas, så att trädet får
den önskade formen af ett klot eller en pyramid.
I andra fall erhållas dvärgträden genom ympning.
Man kan på dessa sätt erhålla barrträdsdvärgar,
som ofta blifva öfver 50 år, stundom öfver 100 år
gamla, med en stamgenomskärning af 4—7 cm. och
en höjd af 40—60 cm. Dvärgträden stå i Japan
i högt anseende och betinga höga pris; så t. ex.
värderades dvärgindivider af en bambu, en gran
och ett plommonträd, det senare i full blomning,
alla växande i en kruka af 3 tums höjd och 1
kv.-tums grundyta, till öfver tusen gulden.
G. L—m.

Dvärgpäronträd.

2. Trädg. De europeiska trädgårdarnas "dvärgträd"
utgöras af fruktträd, förädlade på mer eller
mindre svagt växande grundstammar. För uppdragning
af dvärgartade äppelträd förädlas dessa på
unga plantor af doucin eller, då mycket små träd
önskas, paradisäpple, för päron användes kvitten
(se Cydonia), för plommon den svagväxande
plommonarten myrobalan (Prunus myrobalana), för
körsbär användes weichsel (Prunus mahaleb). Till
följd af de främmande grundstammarnas svaga
rotsystem erhålla de på dem förädlade fruktträden
mindre näring, än om de uppdragits på
grundstammar af sin egen art och nå därför endast
svagare utveckling. Dock kunna de växla mycket
i storlek. Den svagare växtligheten betingar
emellertid ett tidigare inträdande af fruktbarhetsåldern,
och den omständigheten, att dvärgträdcn vanligen
ge afkastning långt tidigare än andra träd,
förklarar den allmänna spridning de vunnit. Sällan
nå dvärgträden någon högre ålder. — Dvärgträden
danas vanligen med rätt låga stammar (30—50 cm.
höga). Än få de utbildas tämligen fritt och
benämnas då buskträd, än, och vanligare, söker
man genom beskärning gifva dem en mera
pyramidal form, pyramidträd, än uppdragas de i
mer eller mindre konstlade former.
C. G. D.

Dvärguf, zool. Se Ufsläktet.

Dvärguggla, zool. Se Ugglesläktet.

Dvärgugglesvala, zool. Se Ugglesvalan.

Dvärgvakteln, zool. Se Vaktelsläktet.

Dvärgvide, bot. Se Salix.

d. y., förkortning för den yngre (jfr
Junior).

Dy, geol., den afart af torf l. torfdy, i
vidsträckt bemärkelse, som utgöres af en mörkbrun
eller svartbrun, humusrik, homogen massa, i hvilken
blott få och otydliga lämningar af hufvudsakligen
vatten- och sumpväxter kunna iakttagas, men
däremot exkrement och fragment af lägre vattendjur
äro inblandade. Den typiska dyn (torfdy eller
dytorf i inskränkt bemärkelse) förekommer
hufvudsakligen endast inom mossarnas djupast belägna
delar, närmast ofvanpå gyttjan, och anses vara en
i större eller mindre stillastående vattensamlingar
uppkommen biogen bildning. Se Torf. — Dyjord
bildar, där den går i dagen, en ypperlig odlingsjord
och är ett utmärkt och mycket användt
förbättringsmedel på mullfattig åkerjord.
E. E. H. J. Dft.

Dyadik (grek. dyadikos, hörande till tvåtal, af
dyo, två) l. Dyadiskt system, mat.,
talsystem, hvars grundtal är 2. För att i ett sådant
system beteckna ett tal behöfver man endast tvenne
siffror, nämligen 0 och 1. Så uttryckes t. ex. 9
genom 1001, 13 genom 1101, o. s. v. Visserligen
förenklas genom detta beteckningssätt de aritmetiska
operationerna — så t. ex. erfordras vid multiplikationer
alldeles ingen kännedom om multiplikationstabellen
—, men i praktiken är det dyadiska
systemet oanvändbart. Den ofta upprepade notisen att
kineserna begagnat ett dyadiskt system beror på ett
missförstånd. Dyadiken behandlades först af Caramuel
(1670), men erhöll sin egentliga ryktbarhet
genom Leibniz, hvilken begagnade den bl. a. för
att symboliskt bevisa, det Gud skapat världen ur
intet. Numera eger nämnda system betydelse endast
såsom en kuriositet.
G. E.

Dyaina. Se Jaina.

Dyakisdodekaeder (af grek. dyakis, två gånger,
dodeka, tolf, och hedra, yta), kristall., en
hemiedrisk form af hexakisoktaedern.
A. Hng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>