- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1033-1034

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dufva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reduktion af undervisningen i främmande språk för
en koncentration af densamma samt för möjligheten af
ett själfständigt och relativt fullständigt studium
af dem i den allmänna bildningens intresse. I andra
leder han sig från språkundervisningens ingripande
betydelse till bildningsfrågan i dess helhet.

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord, första
versraden i en under denna beteckning gängse svensk
nationalsång, hvars friska och enkla folkmelodi
upptecknades i Västmanland af folkloristen Richard
Dybeck, som diktade de klangfulla orden därtill
och offentliggjorde dem i "Runa" (1865). Först
sjungen vid Dybecks nordiska folkmusikaftnar, blef
visan omtyckt som tenorsolo med manskvartett till,
sjöngs än verksammare in i allmänhetens medvetande
genom operasångaren C. F. Lundqvists föredrag däraf
landet rundt och har från 1890-talet, ursprungligen
på initiativ af director musices I. Hedenblad, fått
tjänstgöra som hufrudsaklig nationalsång, vid alla
högtidligare samlingstillfällen uppstämd unisont
af män och kvinnor. En länge bruklig förvanskning
i texten bestod däri, att ordet "fria" i första
versraden utbytts mot "friska".
E. F—t.

Dugat [dyga’], Gustave, fransk orientalist, f. 1824 i Orange,
d. 1894 i Barjols, genomreste 1855 på regeringens
uppdrag Algeriet och blef efter sin återkomst medlem
af Société orientale de France. Bland hans större verk
må nämnas Grammaire française à l’usage des arabes
(1854), Histoire politique et littéraire des arabes
d’Espagne
(1854—59, ett i förening med Dozy, Krehl och
Wright från arabiskan öfversatt arbete) och Histoire
des orientalistes de l’Europe du XII:e au XIX:e siècle

(1868—70). D. var äfven en flitig medarbetare i den
af Dezobry och Bachelet utgifna "Dictionnaire général
des lettres, des beaux-arts et des sciences morales
et politiques" (1862—63; 7:e uppl., 2 bd, 1902).

illustration placeholder

Dugazon [dygaṡå̄’], Louise Rosalie, född Lefèvre,
fransk skådespelerska, f. 1755 i Berlin,
d. 1821 i Paris, gift med komikern D., var anställd
vid Comédie italienne i Paris samt utmärkte sig
först i älskarinneroller och sedermera som "mère
noble", framför allt i sångspel och Grétrys komiska
operor, där hennes intagande sångröst kom väl till
pass. Behag, glädtighet och känsla gjorde hennes
prestationer ömsom roande, ömsom rörande. Efter henne
kallas ännu på franska teatern älskarinnepartier
"jeunes Dugazon" och äldre fruntimmersroller
"mères Dugazon".
E. F—t.

Dugdale [da’de͡il], sir William, engelsk genealog
och antikvarisk forskare, f. 1605, d. 1686, beklädde
från 1638 efter hvartannat flera häroldsämbeten, till
sist (från 1677) värdigheten af vapenkonung (garter
king-of-arms
) samt tillhörde under inbördeskriget
det kungliga partiets trognaste anhängare; han erhöll
1677 knightvärdighet. Bland hans om grundlig forskning
vittnande arbeten märkes en samling engelska klosterurkunder, Monasticon
anglicanum
(3 bd, 1655—73; ny uppl., 6 bd,
1817—30; de båda första delarna i förening med
genealogen Dodsworth); vidare Antiquities of
Warwickshire
(1656), hans på 20 års forskningar
grundade topografisk-arkeologiska mästerverk, samt
The history of St. Paul’s cathedral in London (1658)
och The baronage of England (3 bd, 1675—76), ett för
sin tid utmärkt, grundläggande genealogisk-biografiskt
arbete om den engelska adeln. D:s själfbiografi
utgafs 1713 och är omtryckt hos W. Hamper, "Life,
diary and correspondence of sir William D." (1827).
V. S—g.

Dugg, meteor., fint, tätt regn.

Dughet [dygǟ], Gaspard, fransk målare. Se Poussin, G.

Dugommier [dygåmiē], Jean François, fransk general,
f. 1736 på Guadeloupe, omfattade de revolutionära
idéerna, blef 1789 chef för nationalgardet på
Martinique och tog verksam del i undertryckandet
af oroligheterna på denna ö. 1792 for han öfver
till Frankrike, valdes till led. af nationalkonventet,
blef 1793 brigadgeneral och anförde s. å. den division,
som återeröfrade Toulon. Han vann sedermera
en rad af segrar öfver spanjorerna och stupade 1794
under en drabbning i närheten af San Sebastian. Det
var D., som fäste välfärdsutskottets uppmärksamhet på
Napoleon Bonaparte, hvilken utmärkt sig vid Toulons
belägring. Konventet befallde, att D:s namn skulle
inskrifvas i Panthéon.
L. W:son M.

illustration placeholder

Dugongsläktet l. Dujungsläktet, Halicore, zool., ett
till sirendjurens ordning (Sirenia) hörande släkte,
som igenkännes därpå, att endast öfverkäken hos det
fullvuxna djuret bär framtänder, hvilka till antalet
äro två och hos hannarna ofta blifva ända till 30
cm. långa och 3 cm. tjocka, vidare därpå, att alla
spår till naglar eller klor saknas på de köttiga arm-
eller bröstfenorna, att stjärtfenan är horisontalt
utbredd samt bred, halfmånformig och inskuren,
den trinda kroppen glest hårig o. s. v. Hufvudet är
jämförelsevis litet med en mycket stor öfverläpp, som
bildar en tjock, rörlig nos. Dugongdjuren lefva parvis
eller i små familjer, på grundt vatten, där de nära
sig af åtskilliga slags vattenväxter och stundom höja
sig med halfva kroppen öfver vattenytan. Den nära 3
m. långa hafskon, sirenen, hafsjungfrun l. dugongen,
H. dugong, träffas i Indiska hafvet; vid
Australien och vid Afrikas östkust lefva
samma eller mycket närstående arter.
Den glatta, öfver 2 cm. tjocka huden är besatt med glesa, på
öfverläppen nästan tagglika hår samt är på den öfre
sidan ljusblå med mörka fläckar och på den undre
hvit. Detta djur lefver där hafsbottnen nära land
bär en rik växtmatta, som det kan afbeta. Mera sällan
drager det sig in till flodmynningarna, men det går
aldrig upp i själfva floderna. Sannolikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free