Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 831-832 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drankutslag ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

renhållning är därför också en medverkande orsak
till sjukdomens uppkomst, ehuru drankmugg dock
kan förekomma äfven inom välskötta stallar. Det
enda säkra medlet att förekomma sjukdomen är
därför att de ofvannämnda fodermedlen användas
med försiktighet och aldrig i så stora mängder,
att de verka afförande, samt alltid i förening
med tillräcklig mängd kraftfoder. Vid behandlingen
måste därför också först och främst potatis- eller
drankutfodringen minskas eller helst helt och hållet
afbrytas, och såren behandlas sedan genom tvättning
med 2 proc. lysol- eller karbolsyrelösning eller i
svårare fall anläggande af förband, hvarjämte noggrann
renhållning iakttages och tillses, att djuren stå
torrt och rent.
E. T. N.

Drankutslag. Se Drankmugg.

Dranmor, pseudonym för tyske författaren Ferdinand
von Schmid (se d. o.).

Dranse [drãṡ]. Se Drance.

Drapa (isl. drápa, måhända af drepa, slå, spela
på ett stränginstrument, jfr harposlag), sannolikt
egentl. ett skaldestycke, som uppläses eller sjunges
under ackompanjemang af strängaspel. Forntidens
drapor hafva mestadels drottkvädets strofform (se
Drottkväde) samt utgöra höjdpunkten af den gamla
nordiska konstpoesien. Drapadiktningen hade sin
egentliga blomstringstid i slutet af 900-talet samt
på 1000-talet (omkr. 970—1100) och upphörde under
1300-talet. De under hednatiden diktade lofkvädena
handla antingen om någon frejdad man (en konung, en
höfding, en väldig stridsman o. s. v.) eller om någon
gud. En drapa, hvari en död person förhärligats,
kallas arfdrapa eller arfdikt (erfidrápa,
erfikvæði). Sedermera diktades ock drapor till
Kristi, jungfru Marias samt helgons och biskopars
ära. — Diktades drapan till en lefvande persons ära,
uppläste skalden merendels själf sin dikt inför denne
och hans män. På det drapan måtte bevaras i minnet,
ålades någon af männen att lära sig den utantill. De
flesta draporna äro genom stäfvet, som består af
på bestämda ställen återkommande verser, delade i
tre afdelningar: inledningen (inngangr, upphaf),
stäfjabalken (stefjabalkr, stefjamel) och afslutningen
(slæmr). I allmänhet hafva draporna namn efter den
person, till hvars ära de författades: "Olafsdrápa",
"Knútsdrápa", "Eiríksdrápa" o. s. v. Bland de mest
berömda äro "Haustlǫng" af Tjodolf och "Hǫfuðlausn"
(936), af Egil Skallagrímsson, om Erik Blodyx,
samt "Lilja" (100 strofer), af Eysteinn Ásgrímsson
(d. 1361), till jungfru Marias lof. En af Th. Möbius
verkställd förteckning öfver hela den till vår tid
bevarade forna drapalitteraturen finnes i tidskriften
"Germania" (bd 18, 1873). Jfr Flock.
(B—e.)

Drapbindning, text. Se Bindning, sp. 411.

Drap d’argent [drā darʃã], fr., silfverbrokad. Jfr
Brokad och Drapp.

Drap d’ors [drā då̄r], fr., guldbrokad. Jfr Brokad och
Drapp.


Draper [dre͡i’pə]. 1. John William D.,
engelsk-amerikansk fysiolog, kemist, filosof och
historieskrifvare, f. 1811 i närheten af Liverpool,
d. 1882 i Hastings vid New York, flyttade 1833
till Nord-Amerika, blef 1836 professor i kemi,
naturalhistoria och fysiologi vid Hampden Sydney
college i Virginia samt 1839 professor i fysiologi
vid universitetet i New York och erhöll 1841 enahanda
lärarbefattning i kemi vid University medical college
i samma stad, hvilket läroverk han till en del grundlagt.
1868 upphörde han att verka som lärare. D. gjorde
betydliga förbättringar i fotograferingskonsten
och var den förste, som tog ljusbilder af
människoansiktet. Skrifter: On the process
of daguerreotype and its application to taking
portraits from life (1840), Treatise on the forces,
which produce the organization of plants (1844),
Text-book on chemistry (1846), Text-book on natural
philosophy (1847; 3:e uppl. 1853), Human physiology,
statical and dynamical (1856) och History of
the american civil war (1867—70) m. fl. D:s History
of the intellectual development of Europe (2 bd,
1862; 3:e uppl. 1886; "Den europeiska forskningens
historia", 1883) och hans History of the conflict
between religion and science (1875) hafva vunnit
stort erkännande. Han var anhängare af den engelska
evolutionsfilosofien.


2. Henry D., den föregåendes son, amerikansk
naturforskare, f. 1837, d. 1882, studerade medicin
i New York samt utnämndes 1860 till professor i
fysiologi och analytisk kemi vid universitetet
därstädes. D. konstruerade stora teleskop, med
tillhjälp af hvilka han tog de största hittills
åstadkomna månfotografier (1,3 m. i genomskärning)
och upptäckte syre i solen (1877). Om hans epokgörande
rön inom stjärnfotografien se vidare Astrofotografi, sp. 280.

Drapera (fr. draper, af drap, tyg, kläde), ordna
tyger så, att de falla i smakfulla veck, dels i
fråga om förhängen, gardiner m. m. (på teatern,
i rum o. s. v.), hvilket är dekoratörens eller
tapetserarens uppgift, dels, hvad beträffar
klädseln, för lefvande eller af konsten framställda
personer; konstnärligt ordna klädseln (dräkten) på
en modellfigur (lefvande modell eller mannekäng). —
Draperi (fr. draperie), drapering, ett i veck
smakfullt ordnadt tyg (förhänge, gardin,
mantel o. s. v.); en konstnärligt anordnad
beklädnad. Draperiet får icke dölja gestaltens
form, utan bör anbringas så, att det bidrager
att höja formens skönhet och framhålla kroppens
rörelser. Draperingskonsten stod högst under den
grekiska bildhuggarkonstens blomstringstid (under
Feidias, Praxiteles m. fl.).

Draperi. Se Drapera.

Drapeyron [-pärå̃], Ludovic, fransk geografisk och
historisk författare, f. 1839 i Limoges, d. 1901 i
Paris, lyceilärare i historia och geografi, framlade
vid den internationella geografiska kongressen i
Paris 1875 en plan för reformering af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>