Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jfr ock drakstriden på 2:a illustrationssidan i
art. Assyrien). Jfr Babylonien (religion), Bel,
Daniel och Drake 1, sp. 816.
Drakfiskar, zool. 1. Pegasus, ett till benfiskarnas
underklass (Teleostei) hörande släkte, som
numera vanligen räknas till gruppen Catostomi (se
Fiskar). Det igenkännes på den breda, platta, af
benplåtar helt och hållet täckta kroppen, den på
undre sidan af den utdragna nosen sittande munnen,
de stora, vinglika bröstfenorna o. s. v. Bland
de ungefär 10 kända arterna må nämnas hafsdraken
(Pegasus draconis), som är blåaktig, med brunaktiga
benknölar, 10 cm. lång, och hvilken allmänt förekommer
i de ostindiska hafven. — 2. Scorpæna, drakhufvud,
ett till benfiskarnas underklass (Teleostei) och
de taggfeniga fiskarnas ordning (Acanthopterygii)
hörande släkte, som igenkännes på det stora, från
sidorna sammantryckta, fjällösa, af benknölar och
taggar täckta hufvudet, den tandväpnade gommen och
den sjustråliga gälhinnan samt därpå, att den eger
blott en enda ryggfena o. s. v. Till utseendet påminna
dessa fiskar icke obetydligt om simporna. Liksom
dessa ligga de mellan stenar och i hålor på bottnen
för att lura på förbisimmande fiskar, hvilka de från
sitt bakhåll plötsligt öfverfalla och sluka. Deras
taggväpning, som skyddar dem själfva från åtskilliga
roffiskar, gjorde dem i forna tider fruktade äfven
af människor, enär den troddes innehålla ett giftigt
ämne. Af de ungefär tjugu kända arterna förekomma tre
i Europa. Bruna drakhufvudet, Scorpæna porcus, 30
cm. lång eller något därutöfver, med en mängd ljusare
fläckar på den bruna, undertill i rosenrödt stötande
bottenfärgen, förekommer ej sällan i Medelhafvet
och Atlantiska oceanen, och Scorpæna scrofa, som är
något större, mera rödaktig, är allmän i samma haf.
J. G. T. *
Drakhufvud, zool. Se Drakfiskar 2.
Drakma l. Drakme, vikt- och myntenhet,
medicinalvikt. Se Drachme.
Drakmånad, astron. Se Drakonisk månad.
Drakon (grek. Δϱάϰων, lat. Draco), lagstiftare i
Aten omkr. 621 f. Kr. Hans lagar, som mest omtalats
för sin öfverdrifna stränghet och därför sades vara
skrifna med blod, torde till icke ringa del hafva
varit en skriftlig uppteckning och systematisering af
de fornattiska rättsgrundsatser, hvilka sedan urminnes
tid hade såsom ärftlig tradition fortplantats och
tillämpats af de eupatridiska (adliga) släkterna.
Öfverdrifvet är säkerligen det hos Plutarchos
förekommande och sedan ofta upprepade påståendet,
att D:s lagar med dödsstraff belade äfven de
minsta förbrytelser, t. ex. dagdrifveri eller
stölden af litet frukt. Om innehållet af dessa
lagar, hvilka snart nog ersattes af Solons på
mildare grundsatser hvilande och efter ändrade
tidsförhållanden bättre affattade lagstiftning,
sakna vi noggrannare kännedom. Den sedan gammalt
gängse föreställningen, att D:s lagar lämnat själfva
statsförfattningen oberörd och i allmänhet föga
sträckt sig utanför straffrättens område, bekräftas
icke af Aristoteles’ återfunna skrift om Atens
statsförfattning. D. angifves där hafva infört en
författning, i hvilken, vare sig såsom nyskapelser
af D. eller såsom från föregående tid kvarstående
inrättningar, synes hafva ingått mycket, som man
trott vara tillkommet först genom Solon eller ännu
senare. Dit är att räkna medborgarnas på taxering
grundade indelning i fyra förmögenhetsklasser,
fulla medborgerliga rättigheters utsträckande äfven
till den tredje förmögenhetsklassen (zeugiterna,
de mindre jordbrukarna) eller öfver hufvud till
alla, som på egen bekostnad gjorde krigstjänst i
full vapenrustning, det af 400 (noggrannare 401)
medlemmar bestående rådet samt vissa statsämbetens
tillsättande genom lottning. Äfven har man
tillskrifvit D. inrättandet af efeternas domstol
(se Efeter) för handläggandet af mordprocesser.
A. M. A.
Drakonisk, alltför sträng, grym, omänsklig (om
lagar). Jfr Drakon.
Drakonisk månad l. Drakmånad, astron., månens
omloppstid med hänsyn till dess s. k. noder. Se
Astronomisk månad.
Drakorden, kinesisk orden. Se Ordnar.
Drakskepp, arkeol. Se Drake 3.
 |
| Drakslinga från en keltisk handskrift, 8:e årh. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
