Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öfver skeppets midtparti var byggd en grafkammare,
som, ehuru plundrad i forntiden, dock ännu innehöll
många värdefulla saker. Fartyget har ej kunnat
upptagas helt. Det härstammar från slutet af
700-talet. Se G. Gustafson, "Osebergfundet" (i
"Aarsberetning for 1904, utg. af Foreningen til
norske fortidsmindesmærkers bevaring", 1905).
3. Hs Hd. (T. J. A.)
4. Krigsv. Se Hane.
5. I luftseglingsteknisk mening en kropp, som,
ehuru tyngre än luften, genom vindens tryck på
en eller flera snedt ställda ytor kan höjas och
hållas sväfvande i luften, så länge den står i fast
förbindelse med marken genom en eller flera linor.
Sedan urminnes tider har en fantastisk figur af sådan
art under namnet "drake" användts af de österländska
folken, särskildt kineser och japaner, mest till sport
och kultändamål, men är först i nyare tid med visshet
känd i Europa. Den förekom där till att börja med
uteslutande som en leksak i den traditionella formen
af ett lätt träkors, öfverspändt med papper, som
bildar ett fyrsidigt, i ett af hörnen något utdraget
plan. En svans af små pappersrullar, fastknutna
på ett snöre, gifver stadga åt drakens rörelser i
luften. Till allvarligare ändamål torde draken hafva
brukats först i midten af 18:e årh., då den engelske
forskaren A. Wilson 1749 uppsände termometrar,
fästa vid drakar, och B. Franklin 1752 i Philadelphia
utförde sitt ryktbara experiment att uppsamla
elektricitet från ett åskmoln. Först på 1880-talet
började ånyo intresse för drakarna att framträda, och
den nu moderna draktekniken daterar sig från 1894, då
meteorologiska observationer medelst drakar började
systematiskt anställas vid observatoriet på Blue
hill nära Boston. Resultaten af de vid Förenta
staternas meteorologiska institution "The U. S.
weather bureau" organiserade drakobservationerna
föranledde drakens användning för dylika ändamål i de
större kulturländerna (t. ex. vid de meteorologiska
instituten i Trappes vid Paris, i Pavlovsk,
nära Petersburg, i Lindenberg, s. ö. om Berlin,
i Hamburg, i Strassburg och i Wien). I den
fransk-skandinaviska meteorologiska drakstation,
som 1902—03 var anordnad vid Hald på Jylland,
deltogo svenska vetenskapsmän, och i Sverige ha
sedan jan. 1906 vid den naturvetenskapliga stationen
vid sjön Vassijaure i Lappland drakobservationer
utförts. De senaste tio årens framgångsrika
drakförsök hafva betingats af tre
omständigheter: uppfinningen af stabila,
lyftkraftiga drakar, konstruktionen
af lätta meteorologiska instrument,
som automatiskt registrera temperatur,
fuktighet, barometertryck och vindhastighet på
olika höjder, samt användandet af findragen, stark
ståltråd som bärlina, manövrerad medelst
vindspel. Härigenom har atmosfären till
en ansenlig höjd blifvit, lättare än förut,
tillgänglig för kontinuerliga observationer enligt
en metod, hvars utförande ej kräfver särskilda
lokala förutsättningar, såsom tillgång på gas
för ballonger, utan kan utföras hvar som helst, blott
vinden är tillräckligt stark (4—6 m. i sekunden). De
vunna resultaten äro af stort vetenskapligt värde och
torde äfven blifva af rent praktisk betydelse för de
dagliga väderleksförutsägelserna och stormvarningarna.
Den hittills högsta drakuppstigningen företogs
25 nov. 1905 vid Lindenberg, då instrumentet var
uppe på 6,430 m.
 |
| Fig. 1. |
|
| Fig. 2. |
|
| Fig. 3. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
