Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domneberget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortfara och icke kunna härledas från något genom
svulster e. d. utöfvadt tryck på de periferiska
nervstammarna, kunna de utgöra betydelsefulla symtom
af sjukliga förändringar i nervsystemets centralorgan.
C. L.
Domodossola [dåmådå’ssåla], fordom Oscella,
distriktshufvudstad i den italienska prov. Novara
(Piemonte), i Ossola-dalen, vid järnvägen till Simplon
och vid den segelbara floden Toce. 3,750 inv. (1901,
som kommun 5,016). Staden, som ligger 305 m. ö. h. och
är utgångspunkt för fotturer i de södra alpdalarna,
är mycket besökt af resande.
Domokos, befäst ort i nordöstra Grekland,
nomarkien Larissa (Tessalien). Biskopssäte. 1,580
inv. (1889). Utanför D. utkämpades 17 maj 1897 ett
slag mellan den grekiska armén under kronprins
Konstantin och den turkiska under Edhem pascha,
hvilket slutade med den förras skyndsamma återtåg,
hvarefter fredsunderhandlingar snart inleddes.
C. O. N.
Domostroj, ry., "hushållningslära", "hustafla",
ett märkligt ryskt litteraturalster, skrifvet
omkr. 1560. Såsom författare har uppgifvits Ivan
IV:s rådgifvare munken Silvester, men äfven om
han redigerat detta samlingsverk af praktisk och
moralisk undervisning, som delvis är byggdt på äldre
handskriftsamlingar, har han själf dock skrifvit
endast det sista (64:e) kapitlet, den s. k. Lilla
D., innehållande råd och lärdomar af fadern till sin
son Anfim. D., som ger en högst intressant kulturbild
af Moskva från 15:e och 16:e årh., består af 3 delar:
den första innehållande religiösa föreskrifter, den
andra pedagogisk-familjära (i fråga om hustru, barn
och tjänstfolk), den tredje ett slags bondepraktika
med ekonomiska anvisningar. D. har utgifvits af
D. P. Golochvastov (1849), af K. sällskapet för
rysk hist. och antikvit. (Moskva 1881) och af
V. J. Jakovlev (1887) samt har kritiskt undersökts
af bl. a. Nekrasov (1873). Golochvastov och
arkimandriten Leonid (1874) och A. Brückner
(s. å., i "Russische revue", 4:e h.).
A—d J.
Dompapen, zool. Se Domherresläktet.
Dompierre d’Hornoy [då̄piä’r dårnωa’], Charles
Marius Albert de, fransk sjömilitär och
politiker, f. 1816 i Hornoy (dep. Somme), d. 1901,
en ättling till Voltaire, inträdde 1828 i marinen,
blef 1849 fregattkapten, 1864 konteramiral och
1871 viceamiral. Vid kejsardömets fall 1870 var
han direktör i marinministeriet och 4 sept. 1870
—28 jan. 1871 interimistisk marinminister. 1871
invald i nationalförsamlingen, slöt han sig till
legitimisterna, bekämpade Thiers och bidrog till
hans fall, hvarefter han 25 maj 1873—21 maj 1874 var
marinminister i Broglies två första ministärer. 1876
invaldes han i senaten af dep. Somme, men föll
igenom 1882, hvaremot han 1885—93 var en af staden
Amiens’ representanter i deputeradekammaren, alltjämt
tillhörande yttersta högern och understödjande alla
konservativa lagförslag.
Domprost (lat. præpositus), i Sverige titel på
kyrkoherden i en domkyrkoförsamling, hvilken ej är
prebende åt en biskop, i katolska kyrkan titel på
föreståndaren för domkapitlet och den främste bland
kanikerna. Ämbetets ursprung torde vara att söka
i arkidiakonatet, hvars uppgift att dels förestå
kapitlets inre angelägenheter och rättskipningen,
dels leda förmögenhetsförvaltningen redan i
11:e årh. fördelades sålunda, att det senare
tillföll "præpositus". I Sverige infördes
den romerska kyrkoordningen i den mån olika, att
arkidiakonatet blef en senare inrättning än præposituren.
I följd häraf kom præpositus (sv. prowaster,
prost) i sitt chefskap för kapitlet i
sådant beroende af biskopen, som själf presiderade
vid sessionerna i domkapitlet och äfven utöfvade
hela stiftsförvaltningen, att han blef ett slags
vice preses, hvars viktigaste arbete bestod i
förvaltningen af kapitelförmögenheten. Den förste
kände domprosten i Sverige är en Björn i Uppsala
1244, och 1257 omtalas præpositus och kapitel i
Skara. — Efter reformationen upphörde præposituren
såsom särskildt ämbete, och domprost blef titel
på pastorn i domkyrkoförsamlingen och vice preses
i domkapitlet. Däremot tillsattes ej domprost i de
fem superintendentior, som uppstodo genom klyfning af
de gamla medeltidsstiften, nämligen i Göteborg 1620,
Kalmar 1602, Karlstad 1647, Härnösand 1647 och Visby
(före 1645). Men när i Göteborg 1665 superintendenten
upphöjdes till biskop, skildes domkyrkoförsamlingen
från biskopen och erhöll egen pastor, domprosten. När
superintendenten i Kalmar blef biskop 1678, förblef
däremot domkyrkoförsamlingen prebende åt biskopen
intill 1877, då den erhöll domprost. Af domkyrkorna
i Karlstad, Härnösand och Visby, hvilka 1772 fingo
biskopar i st. f. superintendenter, har endast den
förstnämnda (1883) erhållit domprost, hvadan i de
senare domkyrkoförsamlingen ännu är prebende åt biskopen.
År 1904 blef Luleå kyrka domkyrka med domprost som pastor
i Luleå stads församling till följd däraf, att
Västerbottens och Norrbottens län skildes från
Härnösands stift för att bilda Luleå stift. I Uppsala
och Lund är förste teologie professorn jämväl domprost;
domprosten plägar ofta vara kontraktsprost. I Finland
finnas numera fyra domkyrkor med domprost som pastor
i församlingen, nämligen i Åbo, Borgå, Nyslott och
Uleåborg. — Jfr Domkapitel.
L. M. B.
Domremy-la-Pucelle [då̄rəmī-la-pysǟ’l], by i franska
depart. Vosges (Lorraine), i en vacker dal vid floden
Meuse (Maas). 275 inv. (1906). I D. föddes Jeanne
d’Arc 6 jan. 1412; huset, där hon föddes, tillhör
staten sedan 1818. Flera statyer (bl. a. en stor från
1890) och en kyrka äro uppförda till hennes ära.
Domsaga, jur. Landsbygden i Sverige är i judiciellt
hänseende indelad i domsagor, f. n. (1906) 120,
som hvardera omfatta ett eller flera härad
eller tingslag. I hvarje domsaga finnes en
häradshöfding, hvilken är ordförande i den eller
de till domsagan hörande häradsrätterna och för
öfrigt handhar domarämbetet inom domsagan. Vid val
å landet af ledamöter i riksdagens Andra kammare
bilda domsagorna valkretsar. Af domsagorna höra
58 under Svea hofrätt, 45 under Göta och 17 under
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Jfr
Härad och Tingslag samt Riksdagsmannaval.
L. A.
Domsjö, ångsåg och lastageplats i Själevads socken,
Västernorrlands län. D. är ett köpingsliknande
samhälle med 1,379 inv. (1900). 1903 var antalet
af dit ankomna eller därifrån afgående fartyg 112,
hvilka tillsammans hade 67,092 ton dräktighet. Nästan
alla seglade från eller till utlandet. Vid sågverket,
som 1905 begagnade 7 ramar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
