Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 495-496 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Direktorium - Direktris, ledarinna - Direktris, styrlinje - Direktör - Dirfys - Dirhem - Dirichlet, Peter Gustav Lejeune - Dirigent - Dirigera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af representationens bägge kamrar ("de femhundras
råd", fr. conseil des cinqcents, och "de gamles råd",
fr. conseil des anciens) på det sättet, att den senare
kammaren valde enligt ett af den förra upprättadt
förslag af tio gånger så många som för hvarje gång
skulle väljas. För hvarje år skulle en af direktoriets
ledamöter, direktorerna (les directeurs), afgå
och ersättas af en nyvald. Direktorium styrde
med biträde af en ansvarig ministär, som det
själf utsåg. Någon andel i lagstiftningen hade
det ej. Ingen af direktorerna fick föra befäl
öfver armén, och ingen af dem kunde ställas under
åtal, såframt ej "de femhundras råd" väckt och
"de gamles råd" godkänt förslag därom. De förste
direktorerna voro La Reveillère-Lepeaux, Rewbell,
Letourneur, Barras och, sedan Sieyès afsagt sig
valet, Carnot. Direktorialregeringen störtades genom
Bonapartes statskupp 9—10 nov. 1799. Jfr Frankrike,
historia.
J. Th. W.

Medlem af direktorium.

Direktris (fr. directrice), ledarinna, föreståndarinna
(för en läroanstalt, en köpmansaffär e. d.). Jfr
Direktör.

Direktris l. Styrlinje, mat., till en konisk
sektion kallas en mot axeln vinkelrät linje, så
beskaffad, att förhållandet mellan afståndet från en
punkt på kurvan till fokus och afståndet till denna
linje är konstant. Detta konstanta förhållande kallas
kurvans excentricitet. Direktris benämnes äfven den
kroklinje, längs hvilken man låter en annan linje
(alstringslinjen) glida för att generera en yta
(jfr Traktoria).

Direktör (fr. directeur, af lat. dirigere, styra),
ledare, föreståndare, styresman; medlem af ett
aktiebolags styrelse; benämning på styrelsemedlemmarna
i vissa verk; teaterchef (teaterdirektör); titel
för personer, som aflagt viss, kompetens medförande
fackexamen (gymnastikdirektör, se d. o.); examinerad
ledare af militär musikkår (musikdirektör, från
1906 musikunderlöjtnant); styresman l. ordförande
i vissa akademier (Svenska, Landtbruksakad.);
styresman för statens konstskola, konservatorium,
skogsinstitut e. d.; i flera sammansättningar titel
för vissa ämbetsmän (generaldirektör, generalpost-,
generaltull-, generallotsdirektör, öfverdirektör,
landtmäteri-, byrå-, marin-, maskin-, ban-, mynt-,
kontroll-, post-, tull-, telegraf-, fängelsedirektör
m. m.). — Ett aktiebolags "verkställande direktör"
är den styrelsemedlem, som leder den dagliga
förvaltningen och bringar till utförande styrelsens
beslut. I t. ex. många bankbolag skiljer man mellan
"verkställande direktör", "kassadirektör" (en
styrelsemedlem, hvilken närmast är kontorschef och
dessutom bestrider vissa göromål, som sammanhänga
med kassarörelsen) samt "jourhafvande direktör"
(styrelsemedlem, som jämte verkställande direktören
och kassadirektören deltager i den dagliga
förvaltningen).

Dirfys (lat. Dirphys), berg på Eubea (se
d. o.).

Dirhem, Drahem [vanl. utt. dramm], turk. (af
grek. drachme, se d. o.), en liten turkisk vikt
(guld-, silfver-, juvel-, mynt- och medicinalvikt),
= 1/400 oka (turkiskt skålpund) = 3,2 gr. Denna vikt
begagnas äfven i Balkanländerna, Nord-Afrika och
Persien, med något växlande storlek. Sedan införandet
af metersystemet i Turkiet (1874) är 1 dirhem-i-scheri = 1 gr.
och utgör laglig viktenhet.

Dirichlet, Peter Gustav Lejeune, tysk matematiker,
f. i Düren 1805, d. i Göttingen 1859, blef
1839 professor i matematik i Berlin och 1855 i
Göttingen. D. studerade en längre tid i Paris, där
Fourier väckte hans intresse för den matematiska
fysikens metoder, inom hvilket område D. gjort
insatser af stort värde, till en del bestående
däri, att han klarare än sina föregångare bestämde
villkoren, för metodernas giltighet. D. var äfven
den förste, som angaf lösningen till problemet om
en sfärs rörelse i en vätska. Det område, där D:s
verksamhet varit af största betydelse, är dock
talteorien, där han kan sägas vara den förste,
som tillämpat analysen på talteorien och därigenom
funnit dittills oanade samband mellan skilda grenar
af matematiken. D:s nya metoder inom talteorien
hafva i afseende på epokgörande betydelse jämförts
med Cartesius’ analytiska geometri. Bland D:s mest
betydande arbeten må nämnas beviset för förekomsten
af oändligt många primtal i hvarje aritmetisk serie,
hvars termer icke innehålla någon gemensam faktor,
samt bestämningen af antalet klasser af kvadratiska
former. Hans föreläsningar öfver talteorien utgåfvos
af Dedekind (2 bd, 1862; 4:e uppl. 1894). D:s
samlade arbeten äro utgifna af Kronecker och Fuchs
(2 bd, 1889—97). Se Kummer, "Gedächtnisrede auf D," (1860).
I. F.

Dirigent [-ge’nt, -ʃe’nt, stundom -jä’nt],
eg. styresman, ledare, musikanförare. Se Dirigera.

Dirigera [-gēra, -ʃēra, äfven -jēra; lat. dirigere],
styra, leda; förestå, hafva uppsikt öfver;
gifva riktning åt; mus., leda utförandet af ett
orkesterverk, ett körverk, en opera o. d. Ett
musikaliskt konstverk kan inom ramen för de af
tonsättaren gifna föreskrifterna föredragas på olika
sätt, alltefter uppfattningen hos den, som tolkar
det. Men vid uppförandet af en opera, en symfoni,
en kantat o. s. v. äro flera personer på en gång
verksamma, hvilkas individuella uppfattningar måste
underordna sig en gemensam sådan, sålunda blir
anföraren, dirigenten, den egentligen föredragande
konstnären, af hans begåfning och bildning beror
prestationens konstnärliga totalvärde, i hans hand
utgör de medverkandes massa likasom ett instrument,
på hvilket han spelar. Under repetitionerna har han
tillfälle att på flerahanda sätt för de medverkande
klargöra sina intentioner, men vid själfva uppförandet
är han inskränkt till de traditionella ljudlösa
rörelserna med taktpinnen ("taktfigurerna", med
nedslag, uppslag och sidoslag), äfvensom minspel,
snabba ögonkast samt då och då en rörelse med andra
handen. En duglig dirigent måste kunna läsa partitur
och under läsningen "höra musiken med sitt inre
öra", han bör vara förtrogen med instrumentens och
sångrösternas teknik, ega ett fint öra och vara van
vid att slå takten säkert och lättfattligt. Men hos
en utmärkt dirigent kräfvas vidare en öfverlägsen
musikalisk bildning och insikt, kännedom om olika
stilarter, smidig och objektiv uppfattning samt en
i själfva personligheten liggande, suggestiv makt
öfver de medverkandes sinnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>