Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dinariska alperna - Dinastegel - Dina Winhovers - Dindigal. Se Dindigul - Dindigul - Dindorf, Karl Wilhelm - Dindukal. Se Dindigul - Diner - Dinero - Diners de Vaudeville - Dinesen, Lars - Dinesen, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stupar brant mot det sistnämnda. Deras högsta toppar
äro Troglav (1,913 m.), Dinara (1,831 m.) och Janski
vrh (1,790 m.). Dinariska alperna l. dinariska
bergssystemet i vidsträcktare mening kallar man
hela det af en mängd parallella, från n. v., till
s. ö. strykande kedjor bestående bergssystemet i
västra delen af Balkanhalfön, således de kroatiska
och dalmatiska Karstbergen, Bosnien-Hercegovinas och
Montenegros berg och t. o. m. Albaniens bergskedjor.
Dinastegel, Dinassten, tekn., eldfast tegel
brändt af malen kvarts med tillsats af kalk, lerjord
e. d. som bindemedel. Benämningen härleder sig af den
till silurformationen hörande dinassandstenen vid
Swansea i Syd-Wales, Storbritannien, hvilken först
användes till dessa kvartstegel, som dock numera
flerstädes framställas af andra kiselsyrerika
mineral. Dinastegel innehålla ända till 98
proc. kiselsyra och användas i ugnar, där infodringen
har att motstå sura slaggers inverkan.
Dina Winhovers, dansk äfventyrerska, föddes i
Köpenhamn af tyska föräldrar. Hon var en tid gift
i Holstein med en David Schumacher, men återvände
snart till födelsestaden, där hon förde ett lösaktigt
lif. Under påverkan af sin älskare, öfverstelöjtnant
Walter, en holsteinare, som stod i gunst vid hofvet,
framställde hon på nyåret 1651 den anklagelsen,
att Korfitz Ulfeld och hans hustru traktade efter
Fredrik III:s lif. Hon tycktes finna tilltro och
upprepade sin anklagelse inför kungen själf. Strax
därpå uppgaf hon för Ulfelds hustru, att denna och
dennas man voro hotade af sina fiender, hvarigenom
hon väckte än mera oro. En rättslig undersökning
företogs, men då D. ej kunde bevisa något och ständigt
invecklade sig i motsägelser (hon påstod bl. a., att
Ulfeld var far till hennes nyfödda barn), vardt hon
dömd till döden och afrättades 11 juli 1651. Walter
landsförvistes. Ulfeld fann emellertid upprättelsen
otillräcklig och sin ställning hotad, hvarför han
14 juli flydde från Danmark. D. är hufvudpersonen
i Öhlenschlägers ohistoriska och starkt förskönande
sorgespel "Dina".
E. Ebg.
Dindigal. Se Dindigul.
Dindigul [dindigō’l], Dindigal l. Dindukal, stad i
brittisk-indiska distriktet Madura, prov. Madras,
65 km. n. om Madura. 25,182 inv. (1901), många
kristna. Tillverkning af cigarrer (för export till
England), siden, muslin och filtar samt export af
tobak, hudar och kardemumma.
Dindorf, Karl Wilhelm, tysk filolog, f. 1802 i
Leipzig, d. 1883 därstädes, blef 1828 e. o. professor
i litteraturhistoria i sin födelsestad, men nedlade
detta ämbete 1833 för att uteslutande egna sig åt
sin litterära verksamhet. D. utgaf högt skattade och
ofta omtryckta moderna textkritiska upplagor af ett
flertal grekiska författare.
Dindukal. Se Dindigul.
Diner [-nē] l. Dîné, fr. (af dîner, äta middag,
it. desinare, antagl. af lat. cœna, dagens
hufvudmåltid), middagsmåltid. — Dinera, äta middag.
Dinero, sp. (port. dinheiro; jfr Denar och Dinar),
ett föråldradt spanskt och portugisiskt räknemynt
af växlande värde, bl. a. = 1/340 real de vellon =
0,057 öre; ett nutida silfvermynt i Peru, = 1/10
sol = 36 öre; spansk och portugisisk probervikt. =
24 granos.
Dîners du Vaudeville [-nē dy vådvi’l],
fr., ett 1796—1802 i Paris existerande
litteratörsällskap, hvilket till största delen
bestod af vådevillförfattare, som skrefvo för den
af Barré dirigerade Vaudeville-teatern. Reglementet
påbjöd, att dessa "dîners" skulle vara månatliga
samt att hvar gäst skulle föredraga en chanson vid
sammankomsten. Dessa visor samlades sedermera i
nio volymer, af hvilka man utgaf ett urval, kändt
under titeln "Choix des Dîners du Vaudeville". De
mest framstående medlemmarna af sällskapet
voro Barré, Piis, Radet, Desfontaines, Laujon,
Dupaty, Ségur och Gouffé. (Jfr Société du caveau.)
(S. S—n.)
Dinesen, Lars, dansk politiker, f. 16 nov. 1838 i
Holbæk amt, son till en hemmansegare, valdes 1864
till medlem af såväl riksrådets som af riksdagens
folketing och har sedan oafbrutet haft plats i
det senare samt spelat en framstående roll, ehuru
han ej fått någon annan utbildning än en kortare
vistelse på Grundtvigs folkhögskola. 1865—94 var
D. medlem af finansutskottet och sedan 1872 af
alla folketingets utskott rörande försvarsväsendets
ordnande. I början af sin politiska bana tillhörde
han den nationella (grundtvigianska) vänstern och
röstade 1866 mot grundlagsändringen. 1870 slöt han
sig till den förenade vänstern, men bröt snart med
detta parti och var sedan en af dess ifrigaste och
kraftigaste motståndare. Till följd däraf måste han
1873 lämna den valkrets han dittills representerat
och söka sig en annan. Under loppet af blott ett
par år gled D. fullständigt öfver till högern,
bland hvars ifrigaste agitatorer han räknades
(höll bortåt 100 folkmöten om året), och var
från 1881 en af dess ledare samt sekreterare i
dess verkställande utskott. I gengäld valdes han
till statsrevisor 1880—1901, då han afgick med
pension, men aflägsnades å andra sidan 1885 från
skytteföreningarnas öfverstyrelse, där han haft plats
sedan 1871. Hans praktiska begåfning och politiska
insikt gjorde det likväl klart för honom, att
man måste komma ur det oregelmässiga tillstånd,
som ministären Estrups provisorier framkallat,
och han deltog lifligt i de långa underhandlingar,
som fördes mellan högern och den moderata vänstern
och slutligen ledde till den politiska förlikningen
i april 1894 samt ministärens afgång. D. såg sig
likväl tvungen att nästa år lämna sin ställning
som högerns sekreterare och intog sedermera en
mellanställning. 1896 bildade han en liten grupp
i folketinget och var sålunda en förelöpare för
bildandet af det frikonservativa partiet i landstinget
1899. Hans personliga inflytande var likväl så stort,
att folketingets höger 1901 ånyo invalde honom i
finansutskottet. D. var 1866 ledamot af den kommitté,
som fått i uppdrag att utreda frågan om upprättandet
af en ny Sorö akademi, och 1892 af kommittén
för offentliga byggnader i Köpenhamn samt erhöll
1895 plats i tull- och 1900 i skattekommissionen.
E. Ebg.
Dinesen, Vilhelm, dansk författare, f. 19 dec. 1845
i Köpenhamn, d. 28 mars 1895 genom själfmord, blef
officer 1863 och utmärkte sig under kriget 1864. D.,
som 1867 befordrats till premiärlöjtnant och 1873
fick kaptens afsked, deltog i franska östarméns
träffningar, jan. 1871. 1872—75 vistades han i
Nord-Amerika, därunder nära 2 år som jägare bland
chippewayindianerna i Wisconsin. Efter ett uppehåll
i Danmark följde han 1877—78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
