Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dijon - Dika, bot. farm. Se Irvingia - Dikabröd, bot. Se Pentaclethra - Dikaircheia - Dikaiarchos - Dikanäs - Dikasium - Dikasjön. Se Dikanäs - Dikasterion - Dikastichon (Dijkastikon), tioradig strof. Se Dikastikon - Dike - Dike, landtbr. Se Afdikning - Dikerion - Dikesmall - Dikesplog - Dikesrör, landtbr. Se Täckdikning - Dikesskopa - Dikesspade - Dikliner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöllo det till fredsslutet. Sedan 1874 har
staden genom anläggning af en fortgördel blifvit
ett förskansadt läger af första rangen, hvilket
tillhör den andra försvarslinjen mot Tyskland, står
genom den befästa platsen Auxonne i förbindelse med
Besançon och spärrar järnvägslinjerna Paris—Besançon
och Lyon—Chaudenay—Épinal, hvilka skära hvarandra vid
D. Fortgördelns omkrets är 45 km. I n. och s. har
den ett större afstånd från den öppna staden än i
ö. och v. Norr om staden ligga forten Asnières och
Hauteville, i v. Mont-Affrique och Motte-Giron,
i s. Beauregard, i ö. S:t-Apollinaire, Barois
och Sennecy. Slutligen är till skydd för D:s från
Mont-Tasselot kommande vattenledning ett fort anlagdt
vid Saussy, 18 km. n. v. om staden.
Dika, bot. farm. Se Irvingia.
Dikabröd, bot. Se Pentaclethra.
Dikafett, tekn. Se Irvingia.
Dikaiarcheia (grek. Διϰαιάϱχεια, lat. Dicearchea). Se
Puteoli.
Dikaiarchos (grek. Διϰαίαϱχος, lat. Dicæarchus),
peripatetisk filosof från Messana på Sicilien,
lefde omkr. 320 f. Kr., mest på Peloponnesos. Han
var författare till flera berömda filosofiska
verk äfvensom till en beskrifning öfver Grekland i
geografiskt och politiskt hänseende. D. förhärligade
naturtillståndet och betraktade privategendomens
utveckling såsom ett affall från detta. Hans
efterföljare Rousseau nämner honom.
S—e.
Dikanäs, by och lappkapell i Vilhelmina socken,
Västerbottens län, vid norra stranden af Dikasjön,
en utvidgning af den nordligaste af Ångermanälfvens
källfloder (Vojmälfven). En e. o. kapellpredikant är
anställd där.
Dikasium, bot., tvåsidigt knippe. Se Blomställning,
sp. 765.
Dikasjön. Se Dikanäs.
Dikasterion, latiniseradt Dikasterium (af grek. dike,
rätt), i det gamla Grekland benämning på domstol. I
Solons och Perikles’ Aten fanns ett stort antal
folkdomstolar (jurydomstolar), hvilkas bisittare,
heliasterna, mot uppvisandet af en liten bronstafla
(dikastikon pinakion) såsom intyg för deltagande
i sammanträdena egde uppbära en viss ersättning
(dikastikos misthos, "domarlön"). Se vidare
Heliasterna. — Sedan medeltiden förstods med
dikasterium en domstol utan särskildt distrikt,
hvilken fällde utslag på begäran af enskilda eller
af andra domstolar. I Tyskland tjänstgjorde flera
schöffendomstolar och juridiska fakulteter såsom
dylika dikasterier. Litt.: Meier och Schoemann,
"Der attische prozess" (1824; ny bearb. af
Lipsius 1883—87), och Fränkel, "Die attischen
geschworenengerichte" (1877).
Dikastichon (Dikastikon), tioradig strof. Se
Dekastikon.
Dike (grek. Δίϰη), grek. myt., rättvisans gudinna,
dotter af Zeus och Themis. Lagskipningen och alla
rättsinstitutioner ansågos stå under hennes beskydd,
och vid Zeus’ tron, där hon hade sin plats, åtalade
hon hvarje rättskränkning. Hos de tragiske skalderna
uppträder D. själf, i sällskap med erinnyerna,
såsom den stränga, hämnande vedergällningens
utöfvarinna. Enligt den yngre sagan var hon under
den gyllne tidsåldern boende på jorden och hade då
namnet Astraia (se d. o.); men under kopparåldern
lämnade hon, sist bland gudarna,
den skuldbefläckade jorden och strålade sedermera på
himlen såsom "jungfruns" stjärnbild. Jfr Horerna.
A. M. A.
 |
| Dike, dödande Adikia (orättfärdigheten). Efter en forngrekisk vasbild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
