Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Desinfektion - Desinfektionskalk. Se Klorkalk - Desinfektionsmedel. Se Desinfektion - Desinfektör - Desinficera - Desintegrator - Desirade - Désiée - Désiré Hazard - Desjardins - Desjardins, Louis Joseph - Desjardins, Achille Arthur - Des-jatina - Desjnev,Kap - Deskription - Deskvamera - Deslandes, Raymond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renings- och desinfektionsåtgärder vid fall af
lungsot. Dessa anvisningar, som lämpligen kunna
följas äfven för desinfektioner efter andra slag
af smittsamma sjukdomar, meddelas i "Bihang till
Svensk författningssamling n:r 25" för 1904.
G. Wrgn.
Desinfektionskalk, kem. Se Klorkalk.
Desinfektionsmedel. Se Desinfektion.
Desinfektör (fr. désinfecteur), apparat för
verkställande af desinfektion.
Desinficiera (af fr. dés, ifrån, bort, och
lat. inficere, smitta), aflägsna smittämnen,
verkställa en desinfektion (se d. o.). Jfr Desinfektera.
Desintegrator (af fr. dés, ifrån, bort, och
lat. integer, hel, ren), benämning på en af Carr i
Birmingham uppfunnen krosskvarn, som förnämligast
består af två parallella och i motsatt riktning
roterande runda järnskifvor, mellan hvilka befinner
sig ett antal i koncentriska cirkelrader vinkelrätt
mot skifvorna anbragta stålbultar. Dessa bultrader
äro fästa hvarannan i den ena, hvarannan i den
andra skifvan och bringas alltså vid rotationen
att parvis passera hvarandra i motsatt led. Det
gods, som skall krossas, införes vid maskinens
centrum mellan skifvorna och slungas till följd af
centrifugalkraften ut mot periferien, men måste därvid
passera genom hela serien af de åt olika håll med
stor hastighet roterande bultraderna, hvilkas bultar
sönderslå godset. Maskinen användes för krossning
och mekanisk sönderdelning af ämnen sådana som
lera, gips, kol, chamotte, ben, superfosfat,
träflis (i sulfit- och sulfatfabriker) m. m.
G. H—r.
Désirade, La [deṡira’d], fransk ö bland Små
Antillerna, 14 km. ö. om Guadeloupe och tillhörig
guvern. Guadeloupe. 27,2 kvkm. 1,399 inv. (1901). Den
är genomdragen af en vulkanisk bergskedja, och den
starkt sandhaltiga marken frambringar endast bomull. I
dess nordöstra del ligger en lepraasyl. D. upptäcktes
3 nov. 1493 af Columbus, som kallade den Deseada
(den efterlängtade). 1728 besattes den af fransmännen.
Désirée [deṡirē], fr., Desideria.
Désiré Hazard [aṡār], pseudonym för Octave Feuillet.
Desjardins [däʃardä̃]. 1. Abel D., fransk
historieskrifvare, f. i Paris 1814, d. i Douai
1886, blef professor i historia i Douai 1857,
skref bl. a. Études sur saint Bernard (1849), Vie de
Jeanne d’Arc (1854; 3:e uppl. 1885), L’esclavage dans
l’antiquité (1857) och Charles IX (1874) samt utgaf
det konsthistoriska praktverket La vie et l’œuvre
de Jean de Bologne (1883) och handlingar rörande
den diplomatiska förbindelsen mellan Frankrike och
Toscana under 1400- och 1500-talen (1859—86).
2. Ernest D., den föregåendes broder, fransk
historieskrifvare och geograf, f. 30 sept. 1823 i
Noisy-sur-Oise, d. 1886 i Paris, blef 1861 professor
(maître de conférences) vid lärarseminariet i Paris
och 1875 ledamot af Académie des inscriptions, för
hvars handlingar han sedermera blef hufvudredaktör. De
viktigaste bland hans många arbeten äro: Voyage
d’Horace à Brindes (1855), Le Pérou avant la
conquête espagnole (1858), Alesia (1859), Le grand
Corneille historien (1861), Aperçu historique sur les
embouchures du Rhône (1866), prisbelönt af Franska
institutet, Les Antonins, d’aprés les documents
épigraphiques (1875) och Géographie historique et
administrative de la Gaule romaine (1876—93). —
Hans son Paul D., f. 1859, lycée-lärare i retorik i
Paris, har framträdt som spirituell författare (i
"Journal des débats" m. fl. tidningar), särskildt
i etiska och uppfostringsfrågor (Le devoir présent,
1892, m. m.).
Desjardins [däʃardä̃’], Louis Joseph Isnard, fransk
gravör, f. 1814 i Paris, d. 1894 därst., var till en
början historiemålare, öfvergick därpå till gravyren
och utförde förtjänstfulla stick efter gamla mästare
samt blef uppfinnaren af kromotypografien ("gravure
Desjardins") och utförde i färglagd gravyr tryck, som
blefvo mycket populära, efter målningar af Decamps,
Hubert m. fl.
Desjardins [däʃardä̃’]. 1. Achille Arthur D., fransk
författare och rättslärd, f. 1831 (eller 1835)
i Beauvais (dep. Oise), d. 1901, blef juris och
filosofie doktor samt beklädde åtskilliga poster i
förvaltningen och utnämndes 1875 till generaladvokat
(avocat général) vid kassationsdomstolen. D. skref
en mängd vetenskapliga arbeten af stort värde:
Les devoirs; essai sur la morale de Cicéron (1865;
2:a uppl. 1893), Les états généraux (1871), båda
prisbelönta af Franska institutet, Les parlements
du roi (1879), Servan et l’instruction criminelle
(1883), Traité de droit commercial maritime (9 vol.,
1878—90), det mest omfattande och vetenskapliga
arbetet på franska öfver sjörätten m. fl. D. blef
1882 medlem af Franska institutet.
2. Michel Albert D., den föregåendes broder,
fransk rättslärd och politiker, f. 1838 i Beauvais
(dep. Oise), d. 1897 därstädes, blef juris och
filosofie doktor samt 1869 agrégé vid juridiska
fakulteten i Paris. Medlem af nationalförsamlingen
1871 för dep. Aisne, slöt han sig till högra
centern och blef understatssekreterare först i
undervisnings-, sedan i inrikesministeriet. Han
uppträdde mot Thiers och bidrog till hans fall
samt spelade en framstående roll under de första
åren af Mac Mahons presidentskap. Sedan han fallit
igenom vid valen 1875, blef han 1877 professor
i straffrätt i Paris. D. författade en mängd
framstående juridiska arbeten: De la compensation
et des demandes reconventionelles (1864), De
l’action prescriptis verbis; étude historique sur
les causes d’interruption de la prescription (1877),
Étude sur l’inamovibilité de la magistrature (1880),
Traité du vol dans les principales législations de
l’antiquité et spécialement dans le droit romain (1881)
m. fl. D. blef 1887 medlem af Franska institutet.
E. A—t.
Des-jatina (ry., af desjat, tio), ryskt ytmått,
2,400 kv.-sasjen, 117,600 ryska l. engelska kv.fot =
109,25 ar.
Desjnev, Kap, sedan 1898 enligt kejserlig befallning
det ryska namnet på Ost-Kap, Asiens östligaste
udde. Namnet skall erinra om kosacken Simeon D.,
hvilken var den förste, som (1648) seglade genom
Berings sund, och som sålunda är uddens upptäckare.
Deskription (lat. descriptio, af describere,
beskrifva), beskrifning, skildring. — Deskriptiv,
beskrifvande, skildrande. — Deskriptiv geometri. Se
Geometri.
Deskvamera (lat. desquamare, af de, af, bort, och
squama, fjäll), fjälla, affjälla. — Deskvamation,
affjällning.
Deslandes [dälã’d]. Raymond, fransk författare,
f. 1825, d. 1890, författade dels ensam, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
