Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 165-166 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Depression - Depressionsinstrument. Se Afståndsmätning - Depressionslavett - Depressionsperiod, nationalek. Se Depression 4. - Depressionsvinkel - Depretis, Agostino - Deprez, Marcel - Deprez-d'Arsonval-instrument - Deprimera - De profundis - Deptford

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stjälpning af linsen, så att dess främre
yta efter nedtryckningen vetter uppåt,
kallas operationen reklination.
(G—d.)

Depressionsinstrument. Se Afståndsmätning,
sp. 295.

Depressionslavett, krigsv., en lavett, som är inrättad
särskildt för depressionsvinklars tagande och hvilken
användes på högt belägna ställen, där det ofta är
af nöden att taga sådana vinklar. Dylika lavetter
användas icke i Sverige.
E. N.

Depressionsperiod, nationalek. Se Depression 4.

Depressionsvinkel, krigsv., kallas den vinkel, som
ett eldvapens kärnlinje bildar med horisontalplanet,
då vapnet riktas så, att mynningens centrum
ligger lägre än bakplanets. Jfr Elevationsvinkel.
E. N.


Depretis, Agostino, italiensk statsman,
f. 31 jan. 1813 i Mezzana corte vid Stradella, var
en tid advokat i Stradella, slöt sig tidigt till
den nationella frihetsrörelsen och konspirerade
1848 med Mazzini mot det österrikiska herraväldet i
Milano. S. å. invaldes D. i Sardiniens parlament, där
han slöt sig till vänster-oppositionen, hvars sak han
förfäktade äfven i den af i honom uppsatta tidningen
"Il Diritto". 1859 sändes han af Cavour till Brescia
som guvernör och 1860 till Sicilien med uppdrag
att utverka Garibaldis samtycke till öns omedelbara
införlifvande med konungariket Italien. Garibaldi
utsåg D. till öns pro-diktator, men vidhöll sin
afsikt att uppskjuta den sicilianska folkomröstningen
till efter Neapels och Roms befrielse, hvarföre
D. i sept. nedlade sitt ämbete. Han var mars
1862—febr. 1863 minister för allmänna arbeten
(i Rattazzis kabinett) och juni 1866—febr. 1867
marinminister samt febr.—apr. 1867 finansminister
(i kabinettet Ricasoli). Efter Rattazzis död 1873
blef D. ledare för den förenade vänstern och blef
18 mars 1876 konseljpresident och chef för det nya
Italiens första vänsterministär; han öfvertog jämväl
ledningen af finansdepartementet. Misshälligheter
inom vänsterpartiet framkallade 1878 en brytning
inom ministären, och 23 mars s. å. störtades D. af
Cairoli. I dec. s. å. blef D. ånyo konseljpresident,
men fick redan i juli 1879 ånyo vika för Cairoli,
i hvilkens ministär D. därpå i nov. inträdde som
inrikesminister. Cairoli störtades i maj 1881 och
efterträddes då som konseljpresident af D., hvilken
lyckades hålla sig kvar vid makten till sin död (29
juli 1887 i Stradella). Han ombildade emellertid
under denna tid kabinettet fyra gånger, i det att
han först lät Zanardelli falla, de konservative
till behag, sedermera upptog flera konservativa i
ministären och till sist, några veckor före sin
död, ånyo gaf vänstern öfvervikten genom att i
kabinettet upptaga Zanardelli och Crispi. Åt den
senare lämnade han då inrikesportföljen och öfvertog
själf utrikesärendena. Under sin senaste ministär
genomdref D. en valreform samt tvångskursens upphäfvande och
järnvägsnätets fullbordande. Han inledde äfven Italien
på den sedan så fördärfbringande kolonialpolitiken
genom ockupationen af Massaua och lämnade vid sin
död, trots mycket betungande indirekta skatter,
statsfinanserna i ganska bedröfligt skick. Den
osäkerhet, som under de senaste decennierna utmärkt
Italiens partiförhållanden, härrör till ej ringa del
från D:s under namnet "trasformismo" bekanta metod
att som ledande minister förbinda sig än med den
ene, än med den andre personligen inflytelserike
parlamentarikern. Jfr Breganze, "Agostino D. ed i
suoi tempi" (1894).
V. S—g.

Deprez [dəprä], Marcel, fransk ingenjör och
elektrotekniker, f. 1843 i Châtillon-sur-Loing,
erhöll sin fackutbildning vid École des mines
och är sedan 1890 professor i elektroteknik vid
Conservatoire des arts et métiers i Paris. D. är
bekant framför allt genom sina epokgörande försök
öfver elektrisk kraftöfverföring på stora afstånd
medelst elektriska strömmar af hög spänning. Dessa
försök framlades första gången vid elektriska
utställningen i München 1882 med en liten anläggning
om 1/2 hästkraft öfverförd från en 57 km. aflägsen
kraftkälla, hvarvid en högsta spänning af något mer
än 1,300 volt användes. Efter ytterligare experiment
lyckades D. 1885—86 med spänningar om 4,800—6,300
volt öfverföra omkr. 100 hästkrafter en sträcka af 56
km. från Creil till Paris, hvilket på sin tid väckte
synnerlig uppmärksamhet oaktadt ofullkomligheten
af de använda maskinerna. D. hade nämligen på ett
öfvertygande sätt ådagalagt möjligheten att på
elektrisk väg öfverföra afsevärda kraftbelopp
betydande distanser samt påvisat, att härför
erfordras högspända elektriska strömmar. På grundval
af erfarenheterna från D:s försök utfördes den
första större lyckade elektriska kraftöverföringen
1892 å sträckan Lauffen-Frankfurt a. M. — D. har
inlagt stor förtjänst äfven om dynamomaskinens
utveckling. Hans teoretiska undersökningar
ledde till konstruktion af den inom vissa gränser
själfreglerande kompounddynamon samt till insikt om
den s. k. karakteristikans betydelse för konstruktion
af dynamomaskiner. Flera elektriska mätinstrument ha
helt eller delvis D. till sin upphofsman, bl. a. de
mycket använda efter den s. k. Deprez-d’Arsonvalska
principen. D. blef 1886 medlem af franska vet. akad.
G. H—r.

Deprez-d’Arsonval-instrument [dəprä darså̃va’l-], ofta
endast d’Arsonvalinstrument, för uppmätning af
elektriska strömmar. Se Ampèremeter.

Deprimera (lat. deprimere), nedtrycka; försvaga,
nedstämma. — Deprimerad, nedstämd, svag,
t. ex. deprimerad puls.

De profundis (lat.), "ur djupen", början af den 130:e
(i Vulgata den 129:e) psalmen i Psaltaren. Dessa
ord stå ofta i slutet af franska dödsannonser och
hafva då samma betydelse som "ora pro eo (ea)",
bed för honom (henne).

Deptford [de’tfəd], ett förvaltningsområde af
London, på högra stranden af Thames, ofvanför
Greenwich. 110,398 inv. (1901). Där ligger, på det
forna kungl. skeppsvarfvets plats, "Foreign cattle
market", de stora slakthusen, hvarest alla till
London från utlandet införda kreatur måste slaktas,
och i D. ligger ock, sedan 1889, "Electric

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>