Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Departement - Departementschef - Departementstidende - Department - Departur - Depekoration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanslås till ett gemensamt krigsdepartement. På
grund af kamrarnas olika beslut i frågan ansågs den
förfallen, framställdes ånyo 1875, men afstyrktes
då af konstitutionsutskottet. 1880 framställdes en
motion om ett departement för landtbruket och öfriga
näringar och en annan om ett sådant departement,
men därjämte om sammanslagning af landt- och
sjöförsvarsdepartementen, så att departementschefernas
antal blef oförändradt. Konstitutionsutskottet
afstyrkte motionerna, men den förra förnyades 1881
och 1884. 1885 framlades en kungl. proposition
om inrättande af ett landtbruks-, industri- och
handelsdepartement, men förslaget föll 1888 på Första
kammarens motstånd. 1892 föreslogs genom en motion
inrättandet af ett samfärdselsdepartement, hvilken
motion afstyrktes af konstitutionsutskottet. En
minoritet ansåg, att riksdagen borde i skrifvelse
anhålla hos K. M:t, huruvida det pröfvades
lämpligt, att ett samfärdselsdepartement
inrättades och en sammanslagning af Landt- och
Sjöförsvarsdepartementen egde rum. 1893 framställdes
en motion i den föreslagna skrifvelsens syfte, men
den afstyrktes af konstitutionsutskottet. Detta
föreslog i stället och riksdagen beslöt 11 april
1893 en skrifvelse med anhållan att K. M:t täcktes,
efter förnyad pröfning af frågan om inrättande af
ett nytt statsdepartement, till riksdagen afgifva
den proposition om ändring af regeringsformen,
hvartill denna pröfning kunde föranleda. Med
anledning däraf tillsatte K. M:t 9 aug. 1894 en
kommitté (den s. k. sammanslagningskommittén)
för utredning huruvida och under hvilka villkor en
förening af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen
kunde ske. Kommittén tillstyrkte i betänkande 17
dec. 1895. att en sådan förening under vissa angifna
villkor och förutsättningar borde ega rum. Under
hänvisning till, att detta kommittéutlåtande
vore föremål för K. M:ts pröfning, afslog
riksdagen 1896 och 1898 nya motioner om ett
särskildt näringsdepartement, men 1899 framlades en
k. proposition om, att departementens antal skulle
ökas med ett jordbruksdepartement, och detta förslag,
som då blef hvilande, antogs af 1900 års riksdag,
hvadan de svenska departementens antal nu är 8. I
sammanhang med denna grundlagsändring bestämdes
ärendenas fördelning dem emellan genom en ny k. stadga
af 31 mars 1900. Riksdagen begärde 1905, att K. M:t
ville framlägga förslag till inrättande af ett
departement för handel, industri och sjöfart. Vid
1906 års riksdag väcktes motion om inrättande
af ett "socialt" departement (för arbetarfrågor
o. d.).
Departementen sammanfattas jämte Nedre
justitierevisionen och justitiekanslersämbetet under
benämningen "K. M:ts kansli", beroende däraf att
de två sistnämnda samt departementens föregångare,
expeditionerna, uppstått ur kanslikollegium. Hvarje
departementschef åligger att i sitt departement
låta bereda dithörande förvaltningsärenden och
föredraga dem inför regeringen. Han eger att infordra
upplysningar från de under departementet lydande
ämbetsverken och deras tjänstemän. Han utfärdar till
dem föreskrifter och påminner om verkställandet af
beslut. Vidare eger han att bevista sessionerna inom
de förvaltande verk, som lyda under hans departement,
med rätt att deltaga i öfverläggningarna, men ej i
besluten. Om de särskilda departementens sammansättning och de under dem sorterande
förvaltningsgrenarna se hvarje departement. Om
statsdepartementen (ministerierna) i främmande länder
se dessa. — 2) Afdelning inom Arméförvaltningen. —
3) Benämning på de fem afdelningar, på hvilka
verksamheten å Flottans varf är fördelad. — 4) I
Finland namn på de två afdelningar, i hvilka senaten
varit fördelad, nämligen justitiedepartementet
och ekonomidepartementet; det senare har arbetat
på 6 expeditioner, hvilka motsvara de svenska
statsdepartementen. — 5) Administrativt område
i Frankrike, motsvarande det svenska "län". Då
det vid den första franska revolutionen gällde
att i möjligast vidsträckta mån utplåna det gamla
samhällets former, föreslog Sieyès (1789), att —
i samband med upphäfvandet af landets historiska
indelning i provinser med särskild författning, lag
och förvaltning — hela Frankrike skulle fördelas
i departement. Provinserna delades, och de nya
förvaltningsområdena uppkallades efter floder,
berg o. s. v. inom deras gränser. Departementens
antal var ursprungligen 83, växte under Napoleon
I:s eröfringar till 140, inskränktes efter hans fall
till 86, ökades 1860 (genom införlifvandet af Savoie
och Nice) till 89, men blef efter Frankfurt-freden,
genom lagen af 10 aug. 1871, inskränkt till 86, utom
"territoriet" Belfort. Om förvaltningen i de franska
departementen se Frankrike. — 6) Äfven i en del
af Central- och Syd-Amerikas republiker är området
efter franskt mönster deladt i "departimientos". —
7. Med departement betecknas i detta arbete vissa
administrativa indelningar i en del romanska
länder på grund af dessas officiella språkbruk,
ehuru namnet icke motsvarar det svenska begreppet
"län".
J. H. (S. B.)
Departementschef, chef för ett departement.
Departementstidende, officiellt norskt
regeringsorgan, som sedan 1829 utkommer hvar vecka
och innehåller officiella meddelanden om landets
administration, särskildt de af departementen
afgifna utlåtandena med de därpå byggda
regeringsbesluten, för så vidt dessa ej skola
föreläggas stortinget. Redaktionen har föreståtts
af två, stundom tre, högre departementstjänstemän.
O. A. Ö.
Department [depā’tmənt], eng., en af
statsförvaltningens hufvudgrenar, departement (se
d. o.): ämbetsverk. — D. of labour [əv la͡i’bə]. Se
Arbetsdepartement och Arbetsstatistik. — D. of
commerce and labor. Se Arbetsminister.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
