Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 95-96 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delft - Delfzijl - Delga, stad i Egypten. Se Dalgeh - Delgado - Delhi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,104 stud. 1904—05), ett gymnasium och en högre
borgarskola, en anstalt för utbildning af indiska
tjänstemän samt ett dårhus. D. har uppstått kring ett
omkr. 1070 byggdt slott. Det var Vilhelm I:s residens.

Delfzijl [-ṡejl], starkt befäst hamnstad i
nederländska prov. Groningen, vid Fivels utlopp
i Dollart. 7,313 inv. (1900). D. har en god hamn,
navigationsskola, många oljekvarnar, sågverk och
tegelbruk. Fiske och sjöfart. Där börja Emskanalen
och den s. k. "långa kanalen" (104 km.), som
öfver Groningen och Leeuwarden för till Harlingen
i Friesland.

Delga, stad i Egypten. Se Dalgeh.

Delgado, udde på södra Afrikas östra kust,
i nordligaste delen af portugisiska kolonien
Mosambik, s. om Rovumas mynning, under 10° 24’
s. br. Det nordligaste distriktet i nämnda koloni
hette förr Cabo D., men kallas nu Companhia Nyassa
(omkr. 7,000 inv.). Dess hufvudort är Ibo, på en af
de små Quirimeaöarna utanför kusten, med 2,500 inv.

Sal i palatset i Delhi.

Stora moskén i Delhi.

Delhi [de’lli l. de’lha͡i], Dehli l.
Dilli. 1. Division i brittisk-indiska prov. Punjab. 40,223
kvkm. 4,587,062 inv. (1901). Det odlade området är
(1901) 361,085 har, däraf 150,044 har med hvete. D. är
deladt i sju distrikt: Hissar, Rohtak, Gurgaon,
Delhi, Karnal. Umballa och Simla. — 2. Distrikt i
nämnda division. 3,341 kvkm. 688,979 inv. (1901). —
3. Hufvudstad i nämnda division och distrikt, på högra
stranden af Jumna, 252 m. ö. h. 208,575 inv. (1901),
öfver hälften hinduer, omkr. 80,000 muhammedaner. Den
på flodens höga, murade strand byggda staden omgifves
på de tre andra sidorna af en hög, stark, 9 km. lång
mur med grafvar och glacis. Den trånga, smutsiga,
sydvästra delen bebos af infödingar, den andra
hälften däremot innehåller några af Indiens skönaste
byggnadsverk, bl. a. det kejserliga palatset (se
pl. X i art. Byggnadskonsten), en mäktig, med murar
omgifven byggnad vid flodens strand, 1,000 m. i längd
och 500 m. bred. Två präktiga portar af röd sandsten
föra in först i ett högt hvalf, därpå till tronsalen,
Divan-i-khas, med en otrolig rikedom af arabesker,
tecknade med ädla stenarter i den hvita marmorn. Där
stod den berömda påfågelstronen, så kallad efter de
två påfåglar af guld med utbredda ädelstensstjärtar,
hvilka stodo på hvar sin sida af den af guld och
diamanter strålande tronstol, öfver hvilken sväfvade
en papegoja i naturlig storlek, utskuren af en
enda smaragd; alltsammans bortfördt af Nadir sjah
(se nedan). Midtemot står den lilla pärlmoskén
(Moti masdjid) af hvit marmor med tre förgyllda
kupoler. Palatset är nu förvandladt till kaserner,
arsenal och fästning. Utanför ligger D:s
mest imposanta byggnad, Djama masdjid, den största
moské i Indien, på en 9,5 m. hög, 140 m. bred och
lång underbyggnad af röd sandsten. Den är byggd
af hvit marmor, som mosaikartadt växlar med röd
sandsten, och uppbär tre kupoler af hvit marmor samt
omgifves af två 45,6 m. höga minareter, randade
uppifrån och ned uti hvit och röd dylik. Söder om
palatset ligga en kasern, fyra kyrkor, guvernörens
palats, institutet med museum och bibliotek. D. har
många skolor, flera tryckerier och tidningar samt en
gammal, af engelsmännen återställd vattenledning. Af
dess industri, som ej är betydlig, äro guld- och
silfverarbeten, muslin- och schaltillverkningen samt
sniderierna mest berömda. Däremot har D. en mycket
ansenlig handel, som gifver staden dess nuvarande
betydelse och som befordras genom tre järnvägar
(åt n., s. ö. och s. v.) samt genom den segelbara
Jumna. Dess mest afsevärda handelsprodukter äro
indigo, bomull, silke, spannmål, oljeväxter, metaller,
salt, hudar och horn, tobak, socker, olja, guld-
och silfvervaror. — Omgifningen är milsvidt täckt
med ruiner af det gamla D., Indraprastha, och mellan
dem ligger en mängd byar. Bland de många förstörda
palatsen, moskéerna och grafvarna är det berömdaste
det 14 km. ö. om staden liggande Kutab Minar, en
kolossal, 76 m. hög minaret till en ofullbordad
moské. De tre nedersta våningarna äro uppförda
af röd sandsten, de båda öfversta af hvit marmor,
alla dekorerade med smakfulla karniser och täckta
med skulpturer. — D. är den främsta till rangen af
Indiens städer, redan omtaladt i Mahabharata under
namnet Indraprastha (grek. Indabara). Senare fick
staden namnet D. efter en furste Dilu, som i 1:a
årh. f. Kr. uppförde en borg vid floden 10 km. ofvan
den nuvarande staden. Efter växlande öden under
inhemska furstar, hvarvid det grundligt ödelades,
eröfrades D. 1011 af gasnavidsultanen Mahmud. 1193
eröfrades det af Kutab ed-din Eibek, fältherre åt
den persiske ghuriden Moizz ed-din, men Kutab, som
blef ståthållare här, gjorde sig 1206 oberoende och
grundlade en dynasti, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>