Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De la Vallee - Delaware
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkärleken för genomgående kolonner och pilastrar,
stendraperier samt en omväxlande fönsterarkitektur,
men de lida i allmänhet af en viss tyngd och
undersätsighet i proportionerna, med låga våningar
och fönstren ända upp i takkanten (Upmark).
D. hade under sina många värf haft tillfälle att
lägga i dagen mycken praktisk duglighet och
förvaltningsförmåga, kom därigenom in på
ämbetsmannabanan och utnämndes 1665 till kommissarie i
Generalkommerskollegium, 1671 till ekonomiborgmästare
samt preses i Ämbets- och byggnadskollegiet
i Stockholm och 1680 därjämte till hof- och
stadsarkitekt, från hvilken befattning han dock 1686
afgick. Trots sin omfattande verksamhet, sina många
ämbetsuppdrag och spekulationer, som bl. a. togo sig
uttryck i tillverkning af kastorhattar och i att han
var egare till värdshus, dog den bildade och
mångsidigt begåfvade konstnären fattig, troligen
åtminstone till en del därför att han hade ett oroligt
lynne och lätt kom i delo med sina medmänniskor.
Hans son Kristofer D., f. 1661, d. 1700 såsom
generalkvartermästarlöjtnant, adlades 1692 och slöt
själf sin ätt. Jfr G. Upmark, ”Svensk byggnadskonst”
(1904), och Aug. Hahr, ”Konst och konstnärer vid
M. G. De la Gardies hof” (1905).
-rn. (O. G—g.)
Delaware [de′ləωä͡ə]. 1. Flod i Amerikas
förenta stater. Den uppstår på västra sluttningen af
Catskillbergen (i staten New York) af två källarmar:
Mohawk (Oquago) l. Väst-D, och Popacton l. Öst-D.
D. har ett slingrande lopp: först flyter den åt s. v.
till Deposit, därpå åt s. ö. till Port Jervis, därefter
längs Kittatinny mountains åt s. v., till dess den
genombryter denna kedja i det ståtliga, af 400 m.
höga klippväggar omgifna D. water gap. Floden
vänder sig nu åter mot s. ö., genombryter under
forsar och fall, af hvilka det sista ligger vid Trenton,
flera bergskedjor. Nedkommen på atlantiska slätten,
böjer den mot s. v. ända till Wilmington, hvarifrån
den med sydöstlig riktning vidgar sig till en bred
trattformad mynning, 90 km. lång, 50 km. bred,
som småningom öfvergår till D. bay, hvilken mellan
uddarna Kap May (i n.) och Kap Henlopen (i s.)
hänger samman med Atlantiska hafvet. D. är till
vikens inre del (Reedy island) 580 km. lång och
segelbar för 1,5 m. djupgående fartyg till Trenton
samt för oceanångare om högst 8 m.
djupgående till Philadelphia. Från högra sidan mottar D.
bifloderna Lehigh (vid Easton) och Schuylkill (vid
Philadelphia). En 99 km. lång kanal följer floden upp
till Easton; andra kanaler förena D. med Raritan
och Hudson. — Sitt namn har D. efter lord de la
Warr, guvernör i Virginia, hvilken 1610 först
seglade uppför floden.
2. En af Nord-Amerikas förenta stater, den minsta
näst Rhode Island, men till rangen den första,
enär den först af staterna (1787) antog unionsförfattningen.
Areal 5,076 kvkm. D. upptager nordöstra
delen af Delawarehalfön mellan Chesapeakeviken och
Delawareviken och begränsas i v. af Maryland, i n.
af Pennsylvania, i ö. af New Jersey och Atlantiska
hafvet. D. är i allmänhet ett slättland; endast
nordligaste delen är kuperad genom utlöpare från
Appalacherna. Kusten är sumpig, låg och utan hamnar.
I n. består marken af tung lera, som utgör en
ypperlig hvetejord, södern är sandig och rik på
saltträsk, bl. a. det 20 km. långa Cypress swamp. —
Klimatet är mildt med en årsmedeltemperatur af
11,5°, men det uppvisar liksom i allmänhet klimatet
på Nord-Amerikas östra kust stora differenser mellan
sommar och vinter, i det att under juli någon gång
temperaturen stiger till 40°, medan vinterns absoluta
minimum varit —25,5° (1899). Malaria förekommer
i träsktrakterna. — Folkmängden uppgick 1900
till 184,735 pers. (36 pr kvkm.), däraf 30,677
negrer, 51 kineser, 1 japan och 9 indianer; 13,810
voro födda i utlandet (302 i Sverige). Af den
manliga befolkningen öfver 21 år voro 14 proc. okunniga
i skrifning. Primärskolorna hade 1904 831
lärare och 36,895 lärjungar. De högsta läroanstalterna
äro D. college i Newark och en landtbruksskola
i Dover. En anglikansk och en katolsk biskop
residera i Wilmington. — Af arealen äro 60 proc.
under kultur, 22 proc. skog. Hufvudsädena äro majs
och hvete; dessutom skördas betydligt med potatis,
batater, lök och tomater samt grönsaker för inläggning.
Berömd är odlingen af persikor och
jordgubbar. Kreatursstocken räknade 1900 omkr. 36,500
hästar, 5,000 åsnor och mulåsnor, 55,500 nötkreatur,
11,800 får och 51,000 svin. Smörberedningen är
betydlig. Äfven fisket är en viktig näringskälla.
Industrien bedrefs 1900 i 1,417 etablissemang med
22,203 arbetare och ett tillverkningsvärde af 45,4
mill. doll. eller, om värdet af inköpta, delvis
förädlade råvaror fråndrages, 29,5 mill. doll. Viktigast
är tillverkning af läder (20 fabriker), maskiner och
järnvägsmateriel (31 fabriker) samt skeppsbyggeri
(11 varf). Järnvägarnas längd var 1904 539 km., de
elektriska banornas 219 km. En 26 km. lång kanal
förenar D.-viken med det inre af Chesapeakeviken.
Statens handelsflotta utgöres af 152 fartyg (37
ångare) om 20,119 ton. — Enligt författningen af 1897
består lagstiftande församlingen (general assembly)
af två kammare, senaten (17 medl.) och representanternas
hus (35 medl.), som sammanträda hvartannat
år. Guvernören och senaten väljas för 4 år,
representanterna för 2 år direkt af de valberättigade.
Alla myndiga personer, som äro Förenta staternas
medborgare samt kunna skrifva sina namn och läsa
konstitutionen på engelska, hafva rösträtt.
Guvernören har suspensivt veto; han tillsätter de fleste
ämbetsmännen, dock i allmänhet under förbehåll af
senatens sanktion. Domarna utnämnas för 12 år.
Till unionskongressen sänder D. 1 representant och
2 senatorer. — D. är deladt i 3 grefskap. Hufvudstad är
Dover, men största staden är Wilmington.
D. fick sin första uppodling af svenskar, hvilka där
1638 anlade en koloni, Nya Sverige (se d. o.).
1655 måste emellertid koloniens dåv. guvernör J.
Rising afträda hela det förvärfvade området till den
holländske generalguvernören i Manhattan (New
York), Stuyvesant, som med betydligt öfverlägsna
stridskrafter öfverfallit svenskarna. Dessa fortforo
dock att betrakta sig som en egen nation, och från
Sverige sändes präster (senast 1778), hvilka bestredo
själavården hos dem och dessutom utmärkte sig som
missionärer bland indianerna. Holländska Västindiska
kompaniet, i hvars tjänst Stuyvesant var, sålde
kolonien till staden Amsterdam, som egde den under
namnet Nya Amstel till 1664, då den på samma
gång som Nya Nederland eröfrades af engelsmännen
och tillika med de öfriga forna holländska
besittningarna i Nord-Amerika förlänades åt hertigen af
York. 1673 kom D. för en kort tid åter under
holländskt välde, men återlämnades till England genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
