Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dechamps - Decharge - Dechargebeklädnad - Dechargebetänkande - Dechargedebatt - Dechen - Dechenit - Dechiffrera - Decidera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Victor Auguste D., den föregåendes broder,
belgisk prelat, f. 1810 i Melle, d. 1883 i Malines,
tog liflig andel i den politiska rörelse, som
ledde sitt upphof ur 1830 års revolution, men slog
plötsligt in på den andliga banan och prästvigdes
1834. Han ingick i redemptoristernas orden och blef
snart ryktbar som en af landets ypperste predikanter
samt fick sig anförtrodd de kunglige prinsarnas
kristendomsundervisning. Han blef 1864 biskop i
Namur samt 1866 ärkebiskop i Malines och Belgiens
primas. D. spelade en utomordentligt inflytelserik
roll vid vatikanska konsiliet (1869-70), där han var
ofelbarhetspartiets verklige chef. Till lön blef
han 1874 kardinal och uppträdde sedermera ytterst
häftigt och intolerant mot 1879 års belgiska
skollag, som likväl garanterade prästerskapets
inflytande i statsskolorna. T. o. m. det katolska
partiet i Belgien protesterade, men förgäfves, hos
påfven mot D:s uppträdande, som allvarligt hotade
partiets bestånd. När striden var som hetast, afled
D. Bland hans skrifter märkas: Du progrès des arts
et de leur sécularisation absolue (1864.), La vie de
plaisirs (1865), La grande erreur de notre temps
(1868), L’infaillibilité et le concile général
(1869) och De l’opportunisme et de la définition
dogmatique de l’infaillibilité du Saint-siège en
matière de foi (s. å.). E. A-t.
Decharge [deja’rj],
fr. décharge (aflastning, lossning, af charge,
börda), jur., ansvarsfrihet, befrielse från bördan
af ansvar för det sätt, hvarpå man fullgjort ett
uppdrag eller skött en angelägenhet. Hvar och en,
som erhållit ett uppdrag eller ett ämbete, är
underkastad ansvar för det sätt, hvarpå åliggandet
fullgöres. Efter uppdragets beskaffenhet är detta
ansvar antingen inskränkt därtill, att ämbetsmannen,
förvaltaren eller tjänaren endast står under
kontroll af lagen och dess allmänna bestämmelser,
såsom förhållandet är med de flesta ämbets-
och tjänstebefattningar, vare sig af offentlig
eller enskild natur; eller ock är det förenadt med
särskild redovisningsskyldighet för viss tid, såsom
förhållandet är med förmyndares, kassaförvaltares och
bolagsdirektioners verksamhet. Själfva förvaltningen
kan dessutom vara förbunden med redovisningsskyldighet
och underkastad granskning af särskilda för ändamålet
utsedda revisorer eller kontrollerande myndigheter,
och i sådant fall är bestämd tid stadgad, inom hvilken
anmärkningar mot förvaltningen under den tid, för
hvilken redovisning skett eller som granskningen
omfattat, skola göras för att kunna leda till
någon påföljd. Göres anmärkning ej inom denna tid,
eller finnes ej skäl till någon sådan, inträder
ansvarsfrihet för samma tid, och detta antingen
på grund af uteblifven anmärkning eller ock genom
uttryckligt tillerkännande (alltefter särskilda lagar,
författningar och reglementen). Det är den på detta
sätt vunna ansvarsfriheten, som benämnes decharge. I
nämnda bemärkelse förekommer ordet decharge i R. F.,
§ 107 (1810 års R. O., § 76), hvarest det heter:
"Allt hvad riksdagen efter granskning godkänt
eller lämnat oanmärkt, bör anses hafva vunnit
decharge i afseende på det granskade, och ingen
ny, till ansvarighet förbindande, granskning af ny
riksdag i samma mål vara tillåten". Den decharge,
som i detta lagrum omtalas, afser det ansvar inför
svenska riksdagen, hvilket åligger statsrådets
ledamöter samt riksdagens fullmäktige i Riksbanken
och Riksgäldskontorct.
Granskningar af dessa mäns ämbetsförvaltning under hvarje
särskildt år sker vid det följande årets lagtima
riksdag och inbegriper äfven rätt att besluta åtals
anställande inför laga domstol. Denna riksdagen
tillkommande granskning verkställes, hvad statsrådets
ledamöter vidkommer, af konstitutionsutskottet,
med ledning af de till detsamma öfverlämnade
protokoll, som blifvit förda i statsrådet, samt,
hvad fullmäktige angår, af respektive banko-
och statsutskotten, hufvudsakligen med ledning
af de berättelser, som af riksdagen särskildt
utsedda revisorer af gifvit öfver af dem förrättad
förberedande granskning. För statsrådets ledamöter
kommer ej något uttryckligt meddelande af decharge
i fråga, ty om konstitutionsutskottet lämnat
deras ämbetsförvaltning oanmärkt, är i och med
detsamma decharge vunnen för den tid granskningen
omfattat. Hvad fullmäktige angår, plägar vederbörande
utskott tillstyrka och riksdagen besluta beviljande
af ansvarsfrihet, när ej skäl finnes till särskild
åtgärds vidtagande för att utkräfva ansvar.
H. L. R.*
Dechargebeklädnad [deja’rj-], fortif.,
grafbeklädnad med bärhvalf. Se Beklädnadsmur
2.
Dechargebetänkande [deja’rj-], jfr
Decharge, jur., benämning på det memorial, som
konstitutionsutskottet vid lagtima riksdag afgifver
med anledning af granskningen utaf de i statsrådet
förda protokollen. Detta memorial kallas äfven
anmärkningsmemorial. Den debatt, som ofta förekommer
vid dess behandling i kamrarnas plena, kallas
stundom dechargedebatt. H. L. R.*
Dechargedebatt
[deja’rj-]. Se Dechargebetänkande.
Dechen, Heinrich Ernst Karl von, tysk geolog,
f. 1800 i Berlin, d. 1889 i Bonn, blef 1831
öfverbergsråd och 1834 professor i bergsvetenskap
i Berlin, 1841 bergshauptman i Bonn och var
1860-64 öfverbergshauptman därst. D. inlade
stor förtjänst om utredandet af Rhenprovinsens
och Westfalens geologi; särskildt egnade han sin
uppmärksamhet åt vulkanerna, eruptionsbergarterna och
malmförekomsterna. År 1855 började D., på offentligt
uppdrag, en systematisk specialundersökning af de
nämnda länderna, och utarbetade som resultat däraf
en geologisk atlas om 35 blad i skalan l : 80,000
samt två digra band upplysande text (Erläuterungen
zur geologischen karte der Rheinprovinz und der
provinz Westfalen, 2 bd, 1870-84). - Kartan var
den första geologiska karta i så stor skala öfver
en så ansenlig del af Tyskland. En öfversiktskarta
i skalan l : 500,000 utgafs i 2:a uppl. 1883. Af
D:s arbeten märkas dessutom Geognostischer führer
im Siebengebirge am Rnein (1861), Geognostischer
führer zu dem Laacher see und seiner vulkanischen
umgebung (1864) och Die nutzbaren mineralien
und gebirgsarten im Deutschen reiche (1873).
E. E.
Dechenit, miner., rombiska, gulröda till
bruna kristaller af sammansättningen Pb
V2O6, förmodligen isomorf med tantalit.
A. Hng.
Dechiffrera (fr. déchiffrer), uttyda något, som
är skrifvet med chiffer; öfverflytta från chiffer
till vanligt språk; läsa svårläst handstil; tolka
någonting, som är dunkelt. Jfr Chiffer.
Decidera (lat. decidere, eg. afskära), afgöra,
bestämma, besluta. - Deciderad, afgjord, bestämd,
utpräglad; beslutsam. Jfr Decision.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
