Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1415-1416 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dasjkov - Dasjkova - Das junge Deutschland - Dass - Dassareter - Dassie - Dastoor - Das werder - Dasychira - Dasylirion - Dasymeter - Dasypeltis - Dasypodidae - Dasypodius - Dasyprocta - Dasyptilus - Dasypus - Dasyscypha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krimkriget (1853-56), tog ett mer än vanligt mått af lugn
och takt i anspråk. J. Th. W.

Dasjkova [-kå’va], Jekaterina Romanovna,
f. grefvinna Vorontsova 1743, d. 1810, fick en för
sin tid utmärkt uppfostran, som fullkomnades genom
utländska resor och litterära bekantskaper (med
Montesquieu, Voltaire, Diderot, Adam Smith m. fl.),
och förenades i ett kortvarigt äktenskap med furst
M. I. Dasjkov (d. 1764). År 1762 bidrog hon som
Katarina II:s väninna i hög grad till tsar Peter
III:s afsättning, i det hon satte sig i spetsen
för trupperna och vann dem för kejsarinnan. Kort
därefter föll hon i onåd och förvisades till
Moskva. 1782 återkallades hon till Petersburg
och blef den första presidenten i den af henne
1783 stiftade Ryska akademien (numera utgörande
kejs. ryska vetenskapsakademiens afdelning för ryska
språket och litteraturen). Genom att i akademiens
skrifter publicera Knjazjnins drama "Vadim" ådrog
hon sig på nytt kejsarinnans onåd och blef af Paul I
förklarad förlustig alla värdigheter. Hon tog liflig
del i det ryska undervisningsväsendet och uppsatte
tidskriften "Sobesjednik ljubitelej rossijskago slova"
(1783-84), hvari Katarina II, v. Wizin, Derzjavin
m. fl. medverkade. Hon utgaf flera lustspel
och småskrifter på ryska samt deltog verksamt
i utarbetandet af Ryska akademiens ordbok. Med
Voltaire och de franske encyklopedisterna stod hon
i liflig förbindelse. Hennes intressanta, men starkt
subjektivt färgade och utan faktiska bevis styrkta
memoarer hafva utkommit i flera upplagor. De utgåfvos
första gången i London 1840 på engelska (2 bd) af mrs
W. Bradford, hvilken såsom miss Wilmot umgåtts med
henne 1803-08. Den franska originaltexten publicerades
1888 i "Archiv kn. Vorontsova" (bd XXI) i Petersburg.
A-d J.

Das junge Deutschland [dö’jt{lant], ty., "Unga
Tyskland." 1. En politisk förening. Se Unga Europa. -
2. En litterär riktning. Se Tyska litteraturen.


Dass, Petter, norsk präst och skald, f. 1647 på
Nord-Herö i Alstahougs socken, där hans fader,
skotten Peter Don Dass l. Dundas, bosatt sig efter
sin inflyttning till Norge. När fadern 1654 afled,
blef D. upptagen af en frände, präst i Nærö, som
1660 satte honom i skola i Bergen. 1665 blef han
student, 1681 "residerende kapellan "(komminister)
i Næsne och Ranen samt 1689 kyrkoherde i Alstahougs
pastorat. Död 1708. - D:s mest namnkunniga arbete är
Nordlands trompet, en versifierad beskrifning öfver
Nordlanden. Denna dikt, som D. började författa
omkr. 1678 och som fullbordades efter 1692, hade
i olika handskrifter fått en vidsträckt spridning,
då den 1739 för första gången trycktes. Sedermera
har den upplefvat en mängd upplagor och är ännu den
nordländska allmogens älsklingsbok. Den utmärker
sig för mycken sanning i skildringen af de verkliga
förhållandena, populär
framställning, en munter, lefnadsglad ton, en
lättflytande vers och en from stämning. D. var
äfven en flitig författare af tillfällighetsdikter
och efterlämnade bl. a. en mängd bröllopsverser,
griftkväden, andliga och världsliga visor m. m. Bland
hans öfriga skrifter förtjäna särskildt nämnas Den
norske dalevise (1713), en serie folklifsbilder,
rika på humor och godt lynne, samt Dr Morten Luthers
lille katekismus, forfattet i bekvemme sange
under föielige melodier (1714), en af den norska
litteraturens yppersta religiösa dikter, utmärkt
genom värme i föredraget, skicklighet i den poetiska
behandlingen och en ovanlig tankerikedom. Också vunno
både denna och hans öfriga andliga dikter en stor
spridning och utgjorde länge en del af den norska
allmogens mest omtyckta gudliga läsning. I en tid, då
skalderna endast vände sig till de lärde, uppträdde
D. medvetet som skald för hela folket. En särskildt
nationell prägel erhöllo hans arbeten - i hvilka man
också finner en återklang från den gamla folkvisan -
genom de ord, vändningar och uttryck han upptog ur
folkspråket. Dels genom sin originella personlighet
och dels genom sin poetiska verksamhet har D. i den
norska allmogens föreställning blifvit ett slags
sagogestalt, hvilken likt Faust besvärjer naturen
och andarna. D:s skrifter utgåfvos 1873-77 i en
kritisk upplaga af A. E. Eriksen, hvartill af samme
utgifvare 1891 lades ett supplementband, "Dassiana".
Y. N.

Dassareter l. Massareter, ett på gränsbergen mellan
Albanien och Macedonien lefvande rumäniskt folk.

Dassie, zool. Se Klippdassarna.

Dastoor, pehlvi dastobar, Destur, hederstitel på
lärda mobeder (präster) bland parserna i Bombay och
omnejd, eller beteckning för en Mazdareligionens
präst, som är chef för ett af de förnämliga
eldtemplen. Se Parsism. N. S.

Das werder. Se Danziger werder.

Dasychira, zool. Se Harfotsspinnare.

Dasylirion, bot. Se Liliaceæ.

Dasymeter (af grek. dasys, tät, och metron, mått),
fys. Se Vågmanometer.

Dasypeltis l. Rhachiodon, zool., ett till familjen
Colubridæ hörande ormsläkte, som utmärker sig
företrädesvis genom ett fullkomligt enastående
sätt att tillgodogöra sig födan. Djuret lifnär sig
hufvudsakligen af fågelägg, som det sväljer hela. När
ägget kommit in i matstrupen, öppnas det därigenom,
att de främre ryggkotornas långa, framåt riktade
taggutskott genomborra skalet och äggets hela innehåll
sålunda kommer djuret till godo. L-e.

Dasypodidæ, zool. Se Bältdjur.

Dasypodius, Conrad. Se Petrus Astronomus.

Dasyprocta, zool. Se Aguti.

Dasyptilus, zool. Se Örnpapegojor.

Dasypus, zool. Se Bältdjur.

Dasyscypha, bot., svampsläkte bland
diskomyceterna. D. Willkommii (Peziza Willkommii)
är en för lärkträden ytterst farlig parasit, som
angriper stammar och grenar af såväl helt unga
som gamla träd. Svampen förorsakar kräftsår, som
tillväxa i omfång och djup och slutligen döda den
stam eller gren, på hvilken de frambrutit. På
kräftsåren framträda svampens orangeröda
fruktkroppar. Lärkträdsvampens hemland är Alperna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>